Naudio Dox: Risktagarna del 2: Den svenske oljeshejken

Podden du ska lyssna på finns också på appen Nodio, poddtjänsten för dig som älskar dokumentärer.

Lyssna på hundratals titlar inom True Crime, historia och samhälle, utan reklam och före alla andra i appen Nodio.

En god natt sömn är ovärdelig. Just nu till halva priset.

I alla fall om du väljer premiumsängen Särö, dessutom har vi premiär för vår nya sängseriedelux, men nästan några ängliga valmöjligheter.

Och du kan dela upp din betalning på tio månader, helt utan ränta avgifter. Välkommen till Nodio!

Var går jag upp på morgonen?

Kärlek.

Moppe.

Den loppes och dansar nu.

Vi på Löbers går upp för ett bättre morgonkaffe. Vad går du upp för?

Löbers kaffelusterin.

Du lyssnar på avsnitt två om listtagarna, en podcast-serie i fem delar om Sveriges främsta oljefamiljendin, med mig Mohammed Elabed.

Och ekonomi-journalisten Imaner Zedia, som genom åren har blivit en expert på familjen.

I första avsnittet fick du lära känna entreprenören och kapitalisten Adolf Lundin, som en grabb från Bromma,

med stora drömmar om att en vacker dag blir oljemiljardär, att komma ut i världen och uppleva de stora äventyren.

Och hur han träffar sin stora kärlek Eva Vettje, som kommer vara en central roll i hans liv och blir den stabila punkten

i even att så snabbt som möjligt nå framgång till vilket pris.

En resa där du fick lära känna den orädda Adolf i början av sin karriär.

Som inte var rädd för att ta risker och ta genvägen, vilket leder till en hel del dålig affärer och möten med exentiska personer.

Vi avslutade förra avsnittet när Adolf och Eva nästan förlorade allt i den stora nyckelkraschen i början av 70-talet.

Han var ju väldigt envis med att när han hade pluggat klart att han ville till Amerika och en gruva.

Jag tror han ganska snart i sin yrkeskarriär insåg att han egentligen ville göra vad en entreprenör och starta bolag

inom de här sektorerna, olja och gruvor.

Det var ju eventyligt och det var ju inte så lätt att få in pengarna från dem heller.

I sin magen skulle jag säga att vi hade fyra barn och skulle till skolan.

Det här är en historia om kontroversiella affärer, om stora drömmar, om oljefinn och om affärer i länder där krig, råder och samarbete med diktatorer är en vardag.

Det princip var att man gick på ställen där han inte ville eller kunde komma in och därmed kunde få bra dilar

mot om man hade gått och konkurrerat på mer kommissionella länder där man fått betydligt sämre dilar.

Jag vet, men farsan sa jag, jag går stora tillgångar nu.

Jag har inte menat med att det var ett stora tillgångar i kongen där han gick dit.

Och så var det bara stora oljefäls.

Det fanns det som hittade Sudans därför att han gick dit.

Det var inte för landet, det var det han letade efter tillgångarna, tillgångar i råkavan med ställen.

Det är så han förtrar det.

Innan vi börjar den här avsnittet måste vi först förstå hur det funkar att borra efter olja.

Och det ska imanelse det jag hjälper oss med.

Till att börja med så måste man få något som kallas för oljekoncession.

Och det är egentligen en licens, ett tillstånd från staten, regeringen som medger att man får borra efter olja.

Den här licensen sätter ju också upp regler för hur inkomstdelning ska se ut.

Detta är ju något som är intressant för många stater, för att det beskriver också hur skatte ska fördelas, hur royalties ska betalas.

Och det är ju en väldigt god intäktskälla för många stater, för de behöver bara lämna tillståndet och i princip inhysta pengar om det finns tillgångar.

På plats där det är stor konkurrens om licenserna, koncessionerna.

Så kan det vara en budgivningssituation där de bolag som har det mest attraktiva erbjudet också får licensen.

De flesta har nog sett såna här oljehammare, de ser ut i horisonten som ett huvud som hamras ner i marken.

Enkelt uttryck kan man säga att det är genom tryck som de fylls upp med olja, hämtas upp och flyttas över till en tank.

Det finns en hel del oljekällor som i gamla tider bara springer och ser ut som en stråle som skjuter upp ur marken.

Det är ju en enorm tillgång om man hittar en sådan, för då betyder det att det är ett högt tryck och det är enkelt att få upp oljan.

Medan annan oljebordning kan vara så att man måste boren på väldigt tekniskt avancerat vis i vinklar som är väldigt kostsamma.

Och då blir oljepriset därefter så att det blir ganska tydligt att göra den verksamheten.

Det är här 1970 och den stora nickelcrashen har lett till att det är en tuff ekonomisk period i världen.

En av dem som har drabbats hårt är Adolf Lundin.

För första gången på länge har familjen Lundin dåligt med pengar,

men trots det fortsätter Adolf att hålla upp en fasad som att allt är okej och att det snart kommer vända.

De fick flytta från sitt hus i Genève och flyttade ut till en gård på landet, på den franska sidan av gränsen.

Det här är, för det är ekonomisk journalisten Robert Ericsson, som för mer 20 år sedan skrev boken

med olja i ådror och guld i blick. En bygrafi om Adolf Lundin.

Idag arbetar Robert för Lundins världen som informationsansvarig och den som man hand om alla media-kontakter för bolagen.

I Solldebil och Adolf fick åka Vespa in till Genève och det var flera år där som var tuffa.

Under första halvan och sjuttiotalet fortsätter Adolf att spekulera.

Han satsar brett och tar ännu större risker, för han, han är fast besluten att känna snabba pengar.

Men inom de kommande åren kommer han fortsätta gå på nitlåt efter nitlåt.

Men Adolf, han är redo att ta till vilket medel som helst för att nå sina drömmar.

Och för att förstå hur Adolf tänker måste vi titta på några av hans förebilder och hans motton.

När han i det här avsnittet tar klivet från en affärsmann som haft många motgångar till att ta steget att bli en gränslös entreprenör.

På en konferens håller han ett tal där han säger att varje entreprenör måste vara hundraprocentigt fokuserad och övertygad om att han gör rätt.

Först då kommer han att lyckas.

Han berättar att han ofta träffar på högre tjänstemän inom oljeindustrin som frågar om råd.

Om de borde kanske starta egen verksamhet, sitt eget oljebolag.

Jag ger dem alltid stark avråd han säger han.

Varför?

Framför allt för att jag inte vill ha ansvaret för att någon ska avstå en god livsstil och med största sannolikhet misslyckas.

Dessutom är människor som ber om råd i en så personlig fråga inte gjorda av rättstof för att kunna starta eget.

Därför är det ingen slump att han har gränslösa förebilder.

Han framhåller bland annat kolonisatören Cecil Rhodes som en stark förebild.

Rhodes var ju både politiker och affärsmann i Råvarbranschen.

Han drev igenom en lag som gjorde det så att lokalbefolkningen drevs bort från deras marker till förmån för just industriell näringsverksamhet.

Hans iperium växte med rättigheter som han köpte eller lurade till sig från lokala kungar.

Tillgångarna vakade sedan av hans egna trupper.

Då kunde vara han mycket brutala mot lokalbefolkningen som inte var mycket värd i Cecil Rhodes ögon.

Det är en mörk och dimmy vinterkväll 1972.

Adolf sitter på flygplatsen i Paris.

Han är på väg hem till Genève och väntar på anslutande plan som är förtjänad.

För att få tiden att börja gå börjar han prata med övriga resenärer som också väntar på planet.

En av dem är juristen Ahmed El Dibb.

Det Adolf inte vet då är att den senaste tidens otur är på väg att vända.

Det var väl Ashmed som hade kartor med sig på konsumtionsområdet i Qatar som kunde vara intressant och där skulle man borra efter olja.

Robert Ericsson igen.

Ashmed var ju Egyptier själv och hade bra kontakter i arabvärlden.

Adolf träffade Ashmed El Dibb på flygplatsen i Paris och de hade gemensamma intressen och ville starta bolag i oljibranschen.

Genom att träffat Ashmed El Dibb tror sig nu Adolf att han har fått en jackpot.

För nu ska han få tillgång till den rätten att borra efter olja.

Ashmed El Dibb, han är fullt övertygad att Adolf har pengar som han saknar och som kräs för att utvinna olja.

Men det visar sig snart att varken Adolf eller Ashmed El Dibb har pengar.

Det är knappt att de har några pengar för flygresorna till Qatar.

Så tross det utan pengar så börjar de nu att spela ett högt spel när de börjar förhandla om rätten att utvinna olja i Qatar.

Adolfs medgav ju aldrig att han mutade någon.

Adolf, han ingår ett riktigt dåligt vad när han träffar en högt uppsatt politisk ledare i Qatar.

Och han säger såhär, jag kan inte köpa den här tillgången men jag kan ingå ett vad med dig.

Och då säger han till honom, jag slovar då om att det kommer regna imorgon och jag satsar en miljon dollar.

Igen, immanelse det.

Den här politiska ledaren förstår att det här är helt osannolikt, vi befinner oss i ett öken klimat.

Det är klart det inte kommer regna imorgon.

De skakar hand och följande dag regnade inte.

Adolf Lundida har förlorat en miljon dollar.

Men han också vunnit licensen.

Efter att du vunnit rätten till att borra olja.

Ligger Adolf back en miljon dollar, vilket i dagens penningssvärde motsvarar 40 miljoner kronor.

Nu står Adolf och Akmedel Dibb inför en stor utmaning för ingen av dem har pengar att lösa vadet.

I oljeindustrin är det vanligt att man går ihop i konsortser som tillsammans borrar efter olja.

Visar det sig vara en lyckosam investering så är man med och delar på vinsterna.

Är det en misslyckad investering då är det inte en enskild bolag som tar största smällen själv.

Eftersom vad det ser i Adolf Lundida eller Akmedel Dibb har några större mängder kapital

vänder de sig till en investerare som ska få leda konsortset.

Wintershal som leder konsortset i ett tyst bolag som får leta efter olja utanför Katars kust.

Det har nu gått några år. Det är 1976.

Fyra år efter att Adolf och Akmedel Dibb vunnit rätten att borra olja i Katars.

Nu ska de äntligen tillsammans med Wintershal sätta ner borran i vattnet utanför Katars.

På kontoret i Genäv väntar en hoppfull Adolf och Akmedel Dibb med spänning på att borren ska nå sitt mål.

När beskedet kommer från oljeplattformen i Persiskaviken blir det en haluliga stämning på kontoret i Genäv.

Men det är inte olja de hittar.

Katar var ju viktigt de borrar där och hittade inte olja men hittade gas.

Det som senare då kom att bli heter Norford Dome, ett av världens större gasfält.

Robert Ericsson igen.

Det var inte gas lika eftertraktat på den tiden som det är nu och man fick inte lika bra betalt för det.

Men det blev en ekonomisk framgång med det bolaget och det lagrunden till fortsatta investeringar.

Sen ska man ju komma ihåg att 70-80-90-tal var mycket upp och ner i Dalbana.

Det var en del framgångsrika projekt med många misslyckade projekt också.

Det är väl det som utmärker de flesta entreprenörer.

Både Ahmed El-Dib och Adolf tjänar en rejäl slant på Katara-äventyret.

Men Adolf är trots det inte ny. Han vill uppnå ännu mer framgång.

Han försöker övertyga Ahmed El-Dib om att de ska lägga pengarna i ett gemensamt företag på den kanadensiska börsen.

Vilket visar sig lättare sagt än gjort.

Ahmed El-Dib är nämligen skeptiskt i aktiemarknaden.

Alla tjänar gick ju tillbaks i bolaget.

Alltid går det tillbaks till svarta hålen.

Man skulle kunna tro att Adolf-Eva-Lundina storspenderar, men det är de inte.

Här är en ljudinspelning från en intervju imaner gjorde med Eva-Lundin för ett par år sen.

Pengar i sig själv var det inte viktigt, utan det var att byggas med projekten.

Adolf lyckas till slut övertyga Ahmed El-Dib för att om de ska fortsätta att syssla med råvaror

så är den kanadenska aktiemarknaden där man ska verka.

Kanada har en lång historia av råvaror och kapitalmarknad, så juridiken passar, intresset finns där

och det finns många placerare som är intresserade av råvarorbolag.

Det har nu blivit år 1980. Det är höst.

Adolfs yngre bror Bertil ser ut att följa sin storebros fotspår.

Han börjar nu läsa en petroleumkurs på den anrika svejska högskolan C.I.

En skola som även Adolf också har gått på och dessutom varit biträdan rektor för.

Av de fem syskonen så delar Adolf och Bertil det gemensamma intressen för internationell ekonomin.

Det är något som de ofta diskuterar med varandra i telefon och när de ses.

Det är så att när Bertil var tonåring gav Adolf honom en premmination på Time Magazine

för att få honom intresserad av de stora frågorna.

Så det är ingen slump att Bertil hamnar på C.I och börjar intresserad sig för just olja.

Men när Bertil är klar med sin kurs på C.I väljer han en helt annan väg än sin storebror Adolf.

Till skillnad från Adolf som gillar rampljuset blir Bertil en person som kommer verka i det för dolda.

Men mer om detta senare för nu är storebror Adolf på väg att gå från en doldis in i rampljuset.

För nu börjar Adolf få vind i segeln och den svenska affärspressen börjar få nyss om den hittills okända svensken.

Det händer mycket på den svenska kapitalmarknaden i skiftet mellan 70 och 80-tal för det första.

Det finns en djup i ålder som slår ut över hela världen.

Sverige rycks med och snart startas även flera affärstidningar i Sverige bland dessa dagens industri.

Och det är där som Adolf Lundin plötsligt gör han tre.

Han är den svenskä oljeskejken.

Han går från att vara en anonym företagare till att bli ett riksbekannt namn som alla känner till som oljeantreprenören i Mellanösten.

Det är nu Adolf går från en småspelare till en storspelare på den internationella arena.

Att han har varit så lyckosam med fyndet utanför Katars kust gör att han plötsligt blir förmögen.

Han tilldrar sin tresset från många olika håll och helt plötsligt gör han inte bara en drömande entreprenör.

Han är faktiskt en bolagsbyggare som tjänar pengar.

Han när det här nätverket och han bygger nära relationer till viktiga personer.

Bland dessa finns ju bland annat blivande presidenter.

Han finansierar amerikanska presidentkandidaters valkampanjande.

Till exempel Ronald Regans som när han får möta Jimmy Carter i valet 1980.

Enligt Robert Ericsson har Adolf och Regan en hel del gemensamt.

Jag kände Adolf. Jag är inte svårt att förstå att Ronald Regan var en person som låg nära Adolf i ideologi

och kapitalism och den lilla staten och människornas möjlighet och allt det där.

Det slog nog an och sa Adolf.

Det är november 1980.

Ronald Regan vinner presidentvalet i USA mot Jimmy Carter.

Och i januari 1981 när Ronald Regan ska installeras i Washington DC

är Adolf och Eva där som enda svenskar på installationsharmanin där Frank Sinatra uppträdde.

Ronald Regan, han, han kommer bli en av många mäktiga personer i det enorma nätverket

som Adolf bygger upp under årenslopp när han kämpar att skapa sitt imperium.

Det finns flera andra namn i hans stora kontaktbok.

Bland dem, George Bush Sr. Bröderna Koch ägade till USAs näst största bolag.

Varför är han så duktig på att bygga nätverk?

Alla som träffar honom tecknar en bild av att han är enormt skärmig.

Han har ett vinnande sätt som redan efter första mötet knyter an på ett speciellt sätt.

Folk gillar att umgås med honom, vara med honom.

Han är en god berättare, en fantastisk karismatisk person.

I början av 80-talet nu har Adolf äntligen pengar efter ett par lyckade affärer.

Det är nu han väljer att gå all in på sin stora barndomslöm.

Nämligen att borra efter olja och med andra ord hitta en elefant.

För även om Adolf har bra med pengar är han fortfarande en små spelare

som konkurrerar med de stora amerikanska och kanadenska oljebolagen.

Men Adolf, han har ett S i rockarmen.

Adolf är väldigt driven i att ge sig in i marknader som inga andra oljebolag är intresserade av.

Vi måste ju komma ihåg att de flesta oljegiganter är intresserade av stora tillgångar

sånt som kan potentiellt ge miljarder och åter miljarder utfall rent ekonomiskt.

De har inte tid eller lust eller engagemang nog för att kunna ta alla små projekt som finns där ute.

Det finns dock aktörer liknande Adolf Lundin, alltså avknoppningar från stora koncernen

eller nystartade oljeföretag som är mycket intresserade av det här.

Men det råder ju hård konkurrens för att det inte bara är att plocka dem här,

utan man måste bevisa sig och man måste visa att man har förmåga att omvandla idén till ett faktiskt genomförande

om det skulle visa sig att det fanns olja i det här licensområdet.

Rund den här tiden är oljebranschen lite vilda västen och på en oreglerad marknad ser Adolf bara möjligheter.

För han har siktigt inställt på att verka i länder där ingen annan vågar verka.

Om du opererar någonstans i Mellanösten där en icke folkvaldledare ensam bestämmer

vem som ska få prospekterings tillgångar då säger det sig själv att risken är ganska hög

att även då hela vägen upp till toppen, diktatum själv eller den politiska ledaren själv kan fiska efter mutor.

Det är därför som just oljeindustrin tidigare i alla fall har haft väldigt dåligt rykte kring korruption och liknande.

Det är 1982 och det råder guld feber i världen och Adolf Lundin, han vill inte missa ruschen när guld når nya rekordnivåer.

Adolf Lundins framgångar i Qatar har gett honom mer smak och han diversifierades snart och investerade i en guldgruva i Sydafrika.

Det är inte helt okontroversiellt med tanke på att Sydafrika är en apartheidregim.

När han blir intervjuad av året runt så är det så han framställde sig själv, att han ägade till en guldgruva.

Från att ha varit uppmärksamma som när svensk oljeshaken i svensk media så blir han också för första gång kritiserad för sina affärer i Sydafrika.

Där han har köpt sig en guldgruva.

Detta ska vara ett återkommande tema när det kommer till Adolf Lundin.

Att han ska få kritik i medierna för sina affärer på platser som är tvivelaktiga och där få andra bedriver verksamhet.

Jag och imorgonsidea har tagit oss i Väljningbyhandeln i Västra Stockholm för att besöka ordförande för NBSK.

Även känd som världens rikaste pingisklubb som fortsatt någa av Sveriges främsta pingispelare som Jan-Ove Valmer och Mikael Appelkvist.

Det här är Nils-Erik som idag är 83 år. Han var länge parhälst till Adolf och tillsammans reser de runt över hela världen för att hitta olja.

Han är också grundade ordförande för Judanfonden, en aktieförening för personer som är intresserad av att köpa aktier i olja och gasbranschen.

En av anledningarna till att NBSK är en av världens rikaste pingisklubbar.

Ja, om det är beträffande Lundinfamiljen så har vi varit tillsammans med Morales sen slutet på 1985.

Med diverse olja och mining, eventyr och bolag och händelser av olika och spännande skick.

Trots att både Nils och Adolf växte upp samtidigt i bromma så dröjer inte förrän till mitten och 80-talet som de för första gången träffas.

Adolf Lundin såg jag första gången i skiftet 1985-1986.

Han hade en presentation på en leotell i Stockholm om ett projekt som heter Köpingsberg i Skåne.

De skulle borra på sydsplatsen i Skåne, kan vi säga.

En kompis sa till mig att det borde du gå och lyssna på och gjorde det.

Det var väldigt intressant och sen efter den presentationen så var jag kvar och vi pratade med Adolf och så slutade det med att efter ett litet tag gick vi lite gärna ihop.

Jag hamnade i hans styrelse på ett år av den internationella petroleum.

Han hamnade i min styrelse och behov av den internationella.

Nils-Erik, han imponerades av den oredda entreprenören och hans okonventionella affärsförmågor.

Han var första klassens påkusspelare till och med.

Han kunde spela roller som egentligen inte var han som man säger så.

Han kunde få saker och ting att fungera och få folk att respektera sig.

Väldigt ofta så tåg han då i sambanden rätt stora risker.

Oftast gick det bra och ibland kunde det hända lite saker så det var ett brankårsryckning.

Han var en fantastisk påkusspelare och nätverket växte under hand.

Som du säger kunde det vara börsfamiljen.

Det kunde vara president meningen med Argentina.

Det kunde vara diverse skäker i alla avvärden som jag själv var med och träffade.

Sen gav det enade andra.

Han hade egentligen lite kapital att röra sig med.

Men han spelade ett helt annat spel i ögonen på de man träffade.

Man var väldigt skicklig förhandlare.

När det kommer till Ados nätverk och kapital så är vi nyfikna på Nils Erikssonberg som har arbetat så nära Adolf i så många år.

Om han har träffat Ados mystiska bror Bertilundin.

Jag ska ena och vi pratar om Bertilundin.

Träffade du honom?

Ja på UD när vi skulle dra gränserna mellan Baltikum, Ryssland och Gotland.

Man var uppkallad som person att reda för de ekonomiska värdena i plöret.

Hur skulle man dra sina gränser där?

Man skulle dra upp gränserna.

Vad befinner vi oss i tid någonstans?

I 90-talet när det baltikomorbid självständigt från Sovjetunion antar jag.

Lite osäker på det.

Men då kommer du i egenskap av att ni har avsett att borra efter olja?

Ja, då hade vi egen av att nojla sig.

Det här måste ha varit 1986 och 1987 spannet.

Och då är han, vilken roll har han på UD då?

Det vet jag inte, men det var han som var med att komma upp och prata med ett team där som höll på med frågorna.

Och du träffade honom via Adolf då, eller var det en kommunikontakt?

Nej, det här var för svensk UD-sida. Det här är ingenting med Adolf.

Du lyssnar just nu på en nodio dokumentär.

Visste du att vi också har hundratals andra dokumentärtitlar som tar dig närmare verkligheten?

Här är några smakprov.

Han såg en människorkrupp som hängde på ett konstligt sätt från trappan och ner i köket.

De för insikter är att de personerna de en gång älskat har varit stasi-spioner.

FBI och Homeland Security kämpa med utredningen mot R Evil.

Och spåren har nu lätt dem vidare till Ryssland.

Du kan upptäcka ett helt bibliotek av dokumentära berättelser att lyssna på hela sommaren i vår app-nodio.

Med koden Sommar lyssnar du som en ny användare i åtta veckor för bara 69 kronor.

Alltså tusentals minuter av dokumentärtbrettande för bara 69 kronor.

Ladda ner appen Nodio där appar finns och använd koden Sommar.

Upptäcka en värld av brittiska serier så som Stonehouse, A Spy Among Friends och nya exklusiva Before We Die, säsong 2.

You have to get out now. I found us.

Prova kostnad fritt i 7 dagar på britbox.com och därefter 8-9 kronor i månaden om du inte väljer att avsluta.

Vildkår gäller.

Britbox, onekligen brillant brittisk TV, allt samlat på ett ställe.

I Donken Mills hittar du smaria menier för endast 59 kronor.

Som vår veganska favorit, makvegan och kompani. Det är veganska gott.

Bara från McDonalds.

Folien gör det.

Var dom lika Bertiladolf?

Det vill jag inte påstå. I utseendet är det någon mån men jag träffade verkligen en eller högst två gånger.

Men när du träffade honom var det ju... Han visste vem du var i med att du hade affärer med hans bror.

Ja, det var väl på den vägen som jag blev invinkla därför Adolf satt ju också i mina styrelser.

I Hydro Carbon International Styrelser och i Gravit & Oil Styrelser som var en halvdotter till Hydro Carbon.

Båda han noterade.

Och vad var nästa steg efter det där mötet som du hade med Bertil?

Nej, sen vet jag ingenting mer. Jag var bara uppkallad en gång och så höll vi på att prata där.

Och så försökte jag rita in där det var möjliga ekonomiska intressen av hans.

Enligt Nils-Erik så verkar det som Bertil arbetade på UD. Men han visste inte exakt vad han gjorde.

Och det verkar inte som att Adolf hade något att göra med Nils-Erik besök på UD.

Det visar sig sen att Adolf är verksam på Gotland i slutet av 80-talet.

För när Nils-Erik och Adolf slår ihop sina bolag får de tillgång till par oljeproducerande källor på Gotland.

Men den rätter blir inte långvarig då svenska regeringen 1994 avslår deras ansöken och får borra i närheten av Gotland.

Senare ska Adolf komma fram till att det inte finns så mycket olja på Gotland och därmed ge upp sina försök att hitta olja i Sverige.

När Nils-Erik och Adolf slår ihop sina bolag kommer det att vara väldigt avgörande för Adolfs affärer de kommande åren.

För på den kandenska bussen så är Adolfs bolag International Petroleum bara en i mängden.

Och där där står han inte ut och han har väldigt få aktieägare.

Medan Nils-Erik's bolag i Sverige har många aktieägare.

Ja utan att sticka ut hakan för långsikt kan jag säga att nyckeln till Adolfs framgång är CD-mera.

Jag tar inte från honom äran på något sätt och är i något samman.

Men om inte jag hade övertalat honom att dubbelnotera då den bor av IT-PC på Stockholmsbörsen med vilket vi gick sammans senare

så hade han fortfarande varit kvar i Kanada och där hade han inte synts.

När villdörren öppnades för Stockholms så såg han eftersom han fick surfa på våra många aktieägare.

Han hade själv bara kanske knappt ett hundra tal i kanada så fick han ju öppna en annan kapitaldörre.

80-talet är finansvärldens decennium och även den så kallade djup i åldern är Glamour.

Unga killar kallas för finansvalpar när de kommer körande sig sina Ferrari.

Goran Gecko är en hjälte, girighet är inne och aktier har gått från sådant som svenskar inte känner till

till att nu känner alla till det och man kan likna det med folkrörelsen.

Med andra ord tidsandan är klippt och skuren för Adolf.

Han står ut från den trista svenskar och när Adolf och Nisse slår ihop sina bolag blir deras oljeverksamhet snabbt populär på Stockholmsbörsen.

För runt den här tiden förknippar svenskar olja med den populära TV-serien Dallas.

Nu med många svenska aktieägare i ryggen har Adolf nu betydligt mer pengar att riska med.

Adolf Lundin var en del i det här framväxande aktieintresset i Sverige.

Robert Ericsson igen.

De här branscherna har ett romantiskt skimmer över sig och det är även tydligt.

Det slog an hos många privatpersoner som ville vara med på de här resorna.

Länge var det ju svenska privatsparare som var ryggraden och ställde upp för Adolf och Lundinbolagen.

En anledning till att Adolf lämnar den kanidensiska börsen är för att de har etiska regler och det skulle hinder Adolf från att verka i instabila länder.

Nu när Adolf är på Stockholmsbörsen öppnar det upp för mer kapital när de svenska småspararna hakar på oljeruschen.

Men flytten av Lundinbolagen till Stockholmsbörsen kommer senare att få konsekvenser.

Det är i slutet av 80-talet och Adolf Lundin har fått blodad tand och nu riktar han blickarna mot Sydamerika.

Han ser möjligheter i Argentina trots att FN avråde från investeringar på grund av att inflationen har nått över 2000%.

Det avskräcker inte Adolf Lundin som bestämmer sig för att göra affärer där. Han investerar i ett bolag som heter Musto.

Efter lyckas landa investeringar i Argentina och Sydafrika är nu Adolf redo att börja utvinna olja med sitt vinnande koncept.

Nu börjar Adolf att intressera sig för ett annat kontroversiell land, nämligen Kongo.

Adolf Lundin engagerar sig starkt i Afrika. Han förstod att det är en oexplaterad marknad.

Han har haft engagemang i Asien och andra delar över Europa men har sett att Afrika underexplaterat vad gäller just naturtillgångar.

Han ger sig in i sair där han bygger en koppargruva tänker fungera med.

Han ser möjligheter att gå in i länder som ingen annan går in i och då han ser möjligheterna i Kongo.

För att förstå vad Kongo är så måste vi berätta om vad Kongo befinner sig i detta skede.

Det är ett land som styrs med järnhand av diktatorn Moboto.

Om man skulle lista diktatorer genom historien så tillhör Moboto kanske en av dem skulle hamna till topp.

Moboto använder sig av landet som sin egen privat ekonomi.

Han åker till Paris för att shoppa, han flyger med K-kård.

Han är känd för att han flyger ner champagne från Frankrike till sitt palats utanför huvudstaden.

Han berikar sig själv på ett sätt som saknar motstycke i historieomdiktaturen.

Omvärlden ser honom som paria, han är en diktator med omedelig aptit.

Ingen vill ha något med honom att göra.

Det är honom Adolf bestämmer sig för att göra affärer med.

Kongo har också en annan koppling och det är att Adolf Lundins största förebild, Cecil Rose, har gjort affärer där tidigare.

En som är med på den resan till Kongo är Nils-Erik Sandberg.

Det händer allting och överallt och jag vet inte.

Som sagt, jag var med och snurrar med honom alla möjliga hörner utav er.

De berättade om när vi var ner i Kongo och tänkte fungera rummet som koppar gruvorna.

Han skas med om man tar uppifrån och ser väl med presidenter, kungar och sjäkare på den nivån.

Sen var han väldigt bra på att övertala folk och att det blir regeringsföreträder.

Det ger honom licenser på villkor som kanske inte alltid var så klart att han skulle kunna fylla upp.

Men vi hoppas och sen hade han relationerna.

Som jag sa, han kunde vara diplomatin på ett bra sätt som behövdes.

1997 så följde en din möjlighet att bara efter olja i södra Sudan.

Efter att det stora oljebolaget Chevron har brukt lämnat all sin verksamhet i landet efter påtryckningar från omvärlden.

Som vanligt när alla tittar bort ser Adolf en möjlighet.

Lundin sätter igång verksamheten i Sydsudan och det blåser upp till krig 1997.

Kriget kretsar kring kontrollen över mark, geografi och potentiellt vad som finns under marken.

Och i det här dras familjen Lundin också in.

I Lundin är då vd för det här företaget som borrar efter olja i Sydsudan som det heter idag.

Operationerna är tvungna avbrytas för att soldaterna kommer så pass nära oljefälten.

De har helikopterar som blir nedsjutna och tidigt kommer rapporter om att det sker brott.

Det sker åldsamheten nära deras oljefält och det kopplar samman med att det måste här röra ur oljeverksamheten.

Vi kliver framåt ett år till 1998.

Ett år som ska visa sig vara ett väldigt bra år för Adolf.

För han, han blev utsett i årets svensk i världen och har föreningen svensk i världen.

En del av motiveringen är att Adolfs förmåga att se möjligheter där andra blått se hinder

tillsammans med ett noggrant kalkytererat risktagande, varit hans framgångsvika strategi.

Även samma år kommer han att göra sitt hit i största klipp på investeringar de gjorde i Argentina i början av 90-talet.

Och i Argentina, ett verksamhet som de kallar för musto blir deras stora genombrott.

De säljer för ett antal miljarder och familjen får själva fyra miljarder.

Det blir kanske en absolut viktigast bidrag till deras ekonomi som gör att de framöver

aldrig mer behöver tänka på pengar som de gjort tidigare.

Det är i början av 2000-talet. Adolf börjar komma upp i åren.

Han är ingen ungdom längre och börjar tänka annorlunda om hur han styr sitt företag.

Han som tidigare alltid varit skeptisk till oberoende ledamöter i sina styrelser

känner nu plötsligt att han behöver få in personer med stora internationella nätverk och som kan öppna dörrar.

Så Adolf, han lyckas locka till sig ett par toppnamn till Lundinbolagens styrelser.

Ett av toppnamnen är en väldigt känsl svensk.

Det är i den här tiden som Karl Bildt, Sveriges före detta statsminister får frågan från Adolf Lundin

om han är intresserad av att sitta i styrelsen för hans bolag.

Karl Bildt tackar jag till att bli ledamot i Lundin Oil.

Det är alltså Adolfs myssiska bror Bertil som har ett finger med i spelet i den rekryteringen.

Han har under en tid annars skett möten mellan Karl Bildt och Adolf i både Stockholm regionär

fram tills att Bildt blir invald i styrelsen.

Kopplingen mellan Bertil och Karl Bildt kommer vi att återkomma till senare.

Med Bildt i styrelsen tror Adolf att han kan bättre på företagets image

efter att de har fått en hd-kritik till senaste tiden för deras treksamma affärer.

Eftersom Sudan bara kontroversiellt.

Nils-Erik Sambberg igen.

Jag har uppfattat att Karl Bildt var en del av en försäkringspremie

för att det är en seriösare approach till projektet.

När Karl Bildt sätter sig i styrelsen för Lundin Petroleum har de fortfarande verksamhet i Sudan

och är i början av en turbulent tid.

För nu börjar svenska medier skriva allt mer om de rapporterna som kommer från Kongo.

Där ett par frivilliga organisationer som verkar i länderna

kritiserar Lundin och ett antal stora bolag för att de plundrar Kongo på deras naturutgångar.

Även på FN-kommissionen så kallade svarta lista finns två Lundinbolag

med 60 andra bolag som har verksamhet i Kongo.

FN, de anser att bolagen bryter mot OECD-sriktlinjer

på det sättet man gör affärer i Kongo.

Och även från Sudan kommer en rad rapporter om att oljibolagen som är verksamma i landet

tar hjälp av ökända kricksherrar för rensa byar och områden på rebeller

och civila för att fritt kunna borra efter olja.

Det var ju den första mediestormen som Adolf Lundin och familjen hamnade i.

Vi hör Robert Ericsson igen.

Den var ju kopplad till Sudan och den verksamhet som bolagen Lundin Oil, Lundin Petroleum

hade där under åren 1997 till 2003.

Då var Adolf väldigt ifrågasatt och uthängd i medierna under ganska lång tid

på grund av den här verksamheten.

Och olika rapporter som kom från så kallade NGOs, frivillig organisationer.

Kritiken tog han rätt hårt skulle jag säga.

Kanske inte alltid ville ge sken av det.

Men han var ju av den bestämda uppfattningen att man gjorde bra saker i alla de länder

där man hade verksamhet och att det var bra och kom lokalbefolkningen till gang.

Så det var tufft för honom att få kritik från.

Så den tog han inte alls lätt på.

Han trodde ju liksom stenhårt på att den bästa fattigdomsbeskämpningen i världen

är kapitalism.

Att utländska direktinvesteringar i fattiga länder snarare än bistånd.

Och den principen var han ju väldigt hård anhängare till.

Men jag tror att Adolf övertygade om att Adolf alltid såg att han kunde göra skillnad

och ville göra skillnad.

Med jämna mellan har det ibland varit negativa skriverier och så där.

Har du upplevt det eller har du märkt det på något sätt?

Det är klart att jag tycker det är obehagligt.

Men jag förstår att det måste man leva med.

Det är en del av part of the business.

Det är...

Igen, eva lundinen kritiken från den tiden.

Han blev ju mer sydlig i att man framgångade.

Det var part of the business över året.

Jo, det är det.

Det är ju det.

Vi får redakt.

Adolf, han ska snart fylla 70 år och har nu varit verksam som affärsmand i mer än 4 decennier

och blivit känd som den svenska oljibaronen både i Sverige och runtom i världen.

Men också för sin affärsmetode att han inte skyr några meter i jakten på den perfekta affären.

År 2003 så säljer lundinfamiljen sina konsumtioner i Sudan för 1,3 miljarder kronor

och det betyder att de har mer pengar att göra en ny affär.

Det senaste åren har lundinaktien gått som en raket på bussen

och bolaget har nu värderat till 20 miljarder.

Med andra ord, Adolf är på toppen och ser som en av Sveriges mest framgångsrikaste entreprenörer genom tiderna

och det kommer fira stort när han fyller 70 år.

Robert Ericsson minns Adolfs 70-års kalas.

Jürgen och Fredin var vi i gamla stan och det var ju en 70-åring i en 55-åringskrop

skulle jag säga, otroligt godviggör.

Trots att Adolf inte har så många intressen så har han alltid varit månad att jogga så mycket som möjligt.

Han hör ju sitt form, han sprang och åkte fider och spelade tennis och sånt där gjorde han.

Jag gillar att det fästar också.

Adolf är en obotlig optimist, fullt övertygad om att allt är möjligt

och han har övervunnit nästan alla motgångar.

Just där och då känns det som att Adolf kommer fortsätta diva sitt imperium minst 20 år till

men då får han ett oväntat besked.

Jag var klar med min bok, den kom väl ut ganska tidigt, 2003.

Vi hör Robert Ericsson igen.

Jag hade haft väldigt mycket kontakt under de gångna året med Adolf.

Vi hade varit ute och rest och hade pratat om boken och gjort många intervjuer.

Det hade varit nere hos dem i Frankrike.

Jag kommer ihåg att jag pratade med dem där på vintern tidigt 2003.

Han var åkt till skidor och hostade lite och sa att han har åkt på någon.

Skit här, vi är lite hänger och det har inte riktigt likt.

Han var alltid väldigt pigg.

Sen drabbades han av 2003 av leokamin och den var väldigt, väldigt tuff.

Det var nog inte många som trodde att han skulle överleva den där från början.

Adolf Lundin har en långgående cancer.

Det är en elak artatumör.

Men Adolf, han är fast besluten att han ska övervinna cancer.

Men Adolfs plötsliga cancerbesked skynds också på förberedelserna för tronskifte i Lundinbolagen.

Av de två sönder, Lukas och Ian, som sedan länge har jobbat i skuggen av pappa Adolf.

Det är ett tronskifte som Adolf påbörjade redan när de var tonåringar.

Ja, jag tror att Lukas var 12 och Ian var 10.

Precis på 60, sluta 60, början av 70-talet, bordrar har varit.

Så var de på semester på Franska reviäran och satt på café.

Adolf satt till sina sönder igen och Lukas.

Så nu är det dags att ni bestämmer nu.

Vem är olja och gruvor? Vem ska ta hand om vad?

Jag går iväg ett tag så kan ni tänka på det här.

Det här har både Lukas och Ian beskrivit många gånger.

De satt och tittade på varandra en stund.

Så sa väl Ian, om det var Ian, som sa först att jag kan ta hand om olja.

Jag kan väl ta gruvorna så att Lukas.

Det visar sig att söndag Lukas och Ian kom in i pappas bolag väldigt tidigt.

Pappa, han hade ingen oro att ge vår ansvarighet.

Vi fick maksimalt mycket ansvarighet från väldigt tidigt.

Det här är Ian Lundin från en intervju som Imane gjorde med honom i januär 2015.

Det måste man verkligen lära sig allting snabbt.

Det var väldigt intressant att kunna vara med allt det där.

Och vara med så inte bara som följare, men som leader.

Och bygga upp något som vi har idag.

Det har varit enormt mycket satisfaktion.

Kom ju in tidigt i Lundingruppen och jobbade jämt till sin pappa.

Ian, Robert Ericsson.

Fick för enligt stort ansvar tidigt och resde jorden runt och gjorde av med pengar

som pappa fick dra in och borrade brunnar här och där och många torrar.

Både Ian och Lukas har sagt det, det var klart att det var bra att de fick göra det här tidigt och lära sig då.

Det hade blivit mer kostant att lära sig senare i livet.

Adolf Lundin lämnar över ett imperium i gott skick till sina söner att driva vidare.

Adolf Lundin har ju varit väldigt inflytelsrik i bolagsbygget,

men han har arbetat nära både sina söner och sin hustru Eva,

som har egentligen haft en undanskymt roll med väldigt starkt inflytande i,

vad gäller bollplank och också diskussionspartner.

Ian, Imaner CDA.

Kring dessa så finns ju också ett antal personer som har länge arbetat,

familjen har fått enormt viktig roll, men har varit desto mer anonyma.

Men 2003 när Adolf Lundin får leokrimi så börjar familjen förbereda sig

för hans hädanfärda, så de ska klara sig och stå på egna ben.

Det är den 29 juni 2005.

Det är en regnis sommardag i början av industrisemestern

och bara två år efter att Adolf fått sitt cancerbesked.

Den sommardagen publiceras en dödsrumla idén skriven av Karl Bildt

som sitter i styrelsen för Lundin Petronium,

tillsammans med Sveriges ambassadör i Thailand, Jonas Haftström.

Men det är inte Adolf som har dött.

Det är hans yngre bror, den myssiska Bertil,

som har gått bort efter en långtidskamp mot levekanser.

Men det är klart att Bertil hade en väldigt spännande yrkeshistoria

som var okänd för alla innan han gick bort,

men sen blev det känd att han var en av Sveriges främsta spioner

i de situationstäckarna och minst lika spännande historia

som Adolf skulle säga, men på helt olika områden.

Ni minns hur jag sa att Bertil, han tog en annan banan

än sin storebror Adolf efter åren på det svejska handelsökskona C.I.

Faktum är att Bertil även då levde ett dubbeliv,

när han under åren 1974 till 2000 var chef

för landets absolut hemligaste underrättstjänst,

KSI, kontoret för Särskild inhämtning.

Att Bertil var chef för Sveriges hemliga agenter i flera år

och en av våra kanske hemligaste personer

kom som i chock för deras syster Maria Lundin, även kallat Bessam.

Jag visste vad han jobbade, men sen visste jag inte i detalj.

Absolut inte. Han var knäpptyst.

Vad sa han? Jag jobbade på utrikesdepartementet?

Ja, det visste jag, för jag gjorde lite jobb åt dem.

Men vad sa han när han berättade om sig själv?

Han sa ingenting.

Han sa aldrig någonting?

Nej, han sa ingenting.

Och det skulle han ju egentligen inte göra.

Vi visste Carl Bilt och han blev ju väldigt goda vänner.

Nej, Bertil sa inte någonting till oss.

Visste ni att han var spjon?

Ja, spjon och spjon, det visste vi inte.

Nej, det visste vi inte. Absolut inte.

Vad trodde ni att han höll på med?

Ja, eftersom man hade fått reda på att man inte skulle fråga,

så frågade jag inte.

Då fick han leva.

Bussi och jag kunde göra det, det var ett intefråga.

Bertil, han kommer bli känd som verklighetens Carl Hamilton.

Den hemliga agenten är Jan Giostekare.

Men för oss så slutar spåret med Bertil stöd.

Allt som finns som honom är hemligstemplad.

Och vi lyckas aldrig få reda på om han hade ett finger med i spelet

i sin bror Adolfs framgång.

Brodens bortgång, däremot den tar hårt på Adolf

som kämpar med att besegra sin egen cancer.

Det var en kamp och han var väldigt tärd till slut.

Men varenda samtal, och jag pratar ofta med honom,

man frågar ju tillsallt hur det är.

Nåt tillbärd var alltid svaret.

Det är vi optimisten där också.

Jag förstod att när jag fick komma, han kallade på mig.

Och det var ju flera gånger.

Att han ville att jag skulle komma.

För att han kanske inte ville att alla skulle komma så nära.

Men jag fick göra det.

Och det kändes ju som en förmån.

Och så hade vi ju kyblet ihop också.

Jag var ju bara glad om jag kunde lägga två strån ihop

med för honom.

Vill du ha lite vatten?

Ja, det kan jag göra.

Han sa ju en intervju, kommer jag ihåg,

att han skulle glatta er på att åta alla sina pengar

för att få bli frisk igen.

Och det tror jag.

Han hade en enorm aptit på livet,

så att han hade velat leva mycket längre.

Men till slut så bestämde han sig för att den här sjukdomen

var för tuff för att kämpa mot och valde själv då.

Att det var dags att dö.

Avslut av medicineringen.

Den 30 september 2006 dör Adolf Lodin

i Skynnav i Schweiz.

Vi hade kontakt ända till att han gick bort.

Det här är studiekamraten för C.E.I.

Affärsmannen och Vännenborg Hjält

som du hörde i första avsnittet.

Jag var otroligt känslomässigt engagerad

när familjen faktiskt valde mig

att representera vännerna på hans begravning.

När Adolf Lodin dör står Lodinfamiljens bolagsimperium

vid ett vägskäll.

Det hela kan gå två olika håll egentligen.

Antjen kan söna agerarförvaltare av bolagen

att de låter det långsamt ticka vidare

i förhoppningen att de inte ska sumpa

hela familjeförmögenheten

som pappa Adolf byggt upp.

Eller ska bröderna lyckas så i en lyckas

med det näst in till omöjliga.

Det vill säga att man trots att de har pengar nog

till att aldrig mer behöva arbeta

så ska de ändå känna engagemang och lust

och framförallt driv till att arbeta stenhårt

för att lyckas sätta igång nya bolag

och göra nya affärer

som tar familjeimperiet till nästa nivå.

Och på den vägen kanske också lyckas

med det som Adolf bara trömde om

att hitta en elefant.

I nästa avsnitt

två svenska journalister

korsar gränsen till Etiopien.

Jag ser Johan springa, skriket i honom,

så jag spring inte, stanna Johan spring inte.

Jag ser en kula som går rakt genom hans arm

och det bara slungas ut en blodstråle

från hans arm.

Och han tummlar runt lite

men sen reser sig upp och fortsätter springa

med blodligt sprutande.

Privatjet.

Jaa.

Jag ska nog cyka ut lite.

Kanske.

Så frågar jag om vad båten var någonstans

då sa han att det går inte att köra fram den hit

den är alldeles för stor.

Och det skulle nog ge ganska många svenskar

hjärtingfarkt och se en sådan stor båt.

Ja, jag står med händerna i huvudet

och tänker att nu kommer huvudet

smälla som en vattenmelonen.

Nu kommer kulan som sätter stopp för det här.

Du har lyssnat på andra avsnittet

av Risktagarna.

En podcast-serie i 5 delar för Nordio.

Risktagarna görs av mig,

Mohammed el Abed och ekonomi-journalisten

i Malmö CD.

I redaktionen finns Jens Nilsen

och Thomas Ragnar.

Exity-producent för Nordio

är Mark Malmström fast.

Ju-design och slutmix Jens Nilsen.

Glöm inte koden sommar

för att kunna lyssna i åtta hela veckor

på hundratals dokumentärer

för endast 69 kronor

i appen Nordio,

som finns där appar finns.

Ja, då var det dags igen.

Skola, jobb, rutiner.

Som se till att göra det på allra bästa sätt

och boosta hela hölstterminen

med ett billigt mobilabonnement från Hallån

skaffa idag på hallån.se

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.