Dagens Eko: Sveriges krokiga väg in i Nato

Jag tror ingen kunde överblicka hur lång tid det här skulle ta, att det skulle ta åtskilliga månader, jämfört med att man trodde kanske ett par, tre, fyra månader initialt, nu blev det betydligt längre än så.

Det här är Dagens Eko med Caroline Kärnen. Idag, Sveriges krokiga väg in i NATO.

Nu ska jag skriva ur den där ansökan som ser jag till NATO-senadens sekretär Jens Stoltenberg.

Det är den 17 maj 2022. Klockan är runt 9 på morgonen. Sveriges dåvarande utrikesminister Ann-Linde är klädd i blommig blus och svart kavaj.

Hon håller i en blå bläckpenna och skriver under ett historiskt dokument. Sveriges ansökan som medlem till NATO.

Det känns stort. Det känns allvarstyrt. Det känns som att vi nu ändå har landat i det som vi tror är bäst för Sverige.

Men det hon inte vet just då är hur svårt det ska bli.

Egyp-type Erdogan sa att Sveriges konceptet var inte positivt.

Turkisk president Erdogan är fortfarande hållande på Sveriges applikation.

Och om något så ser det ut som om de har öppnat i de senaste några månaderna.

Jest är Janne Andersson som bevakar NATO på ekot.

Ja, Janne. Det finns ju mycket i den här historien som är uppseende veckande och historiskt.

Men bara det här att Sverige bestämmer sig för att gå med i NATO. Om vi backar bandet lite. Hur kontroversiellt är det?

Ja, fram tills kriget där Ryssland invaderade Ukraina var där inte ens någonting som några till exempel socialdemokrater ens kunde föreställa sig.

Och det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering.

Vi hade till exempel den dåvarande socialdemokratiska försvarsministern Peter Hultqvist.

Han var ju motståndare till det här och sen så ändrades den europeiska säkerhetspolitiken

och ordningen fundamentalt genomgripande sätt i och med att Ryssland invaderade Ukraina

och därför så beslutade ändå riksdagen och regeringen då att skicka in den här ansökan.

Magdalena Andersson har där en presskonferens tillsammans med Sanna Marin Finlands statsminister

där man förklarar att med anledning av det rådande säkerhetspolitiska läget och den ryska invasionen av Ukraina

som man bestämt att man gör gemensam sak och ska ansöka om att bli medlem i försvarsalliansen NATO.

I den tidpunkten så är nog alla överens om att det skulle kunna ta några få månader kanske till efter sommaren

men det ändrades ju i ett slag väldigt snabbt.

Det är ingen idé att Sverige ansöker om att bli fullvärdig medlem i NATO

för vi kan inte ha Sverige som medlem under rådande läget.

Han är övertygad om att Sverige måste ge avkall på det här lagstiftning som man har vad gäller terrorister.

Han pekar flera gånger på att terrorister som man uttrycker det måste föra sig över ifrån Sverige till Turkiet.

Sverige och företrädare från inte minst regeringen blir mer eller mindre tagna på sängen av ett sådant här uttalande.

Vad gör Sverige då?

Sverige tillsammans med Finland skriver under en så kallad avsiktsförklaring mitt under NATO-topmetet i Madrid.

Där skriver man under egentligen en lista på vad som Sverige och Finland måste uppfylla för att Turkiet ska släppa in de här båda länderna

och det handlar om alltid från förändrad terror- och lagstiftning till också att utlämna och döma personer misstänkta för terrorism

och vad det handlar om, det är ju grupper som är knutna till PKK och det vill ärdaren helt enkelt stoppa.

Vi har nu nått en överenskommelse mellan Sverige, Turkiet och Finland som innebär att Turkiet nu också kommer att acceptera att vi får en invaktist status i NATO.

När man skrivit under den här överenskommelsen i Madrid, hur lättare är svenska politik idag?

Magdelyna Andersson, dåvarande statsministern och Ann Linde, dåvarande utrikesministern,

var ju otroligt nöjda när vi träffade dem i Madrid att man lyckades få tillstånd den här avsiktsförklaringen.

Man trodde också att den här processen skulle gå rätt så fort.

Man hoppades till och med efter sommaren, efter valet kanske, men det kommer att ta betydligt längre tiden så.

Jag har en fråga kring den här garantis som du har fått från PM Sveden och även president.

I samband med NATO-kloppmötet i Madrid förra året så framträdde du också type Audon vid en presskonferens

och vid den presskonferensen så fick jag också möjlighet att ställa frågor och tidigare hade då Turkiet förklarat att

det var 37 personer som skulle föra sig över ifrån Sverige till Turkiet, terrorister som hade uttryckt det.

Och när jag frågade honom vilka garantier som han hade fått ifrån Sverige att så skulle ske,

då korrigerade han mig, han stoppade mig flera gånger i min frågeställning och säger 73.

Och det här fick ju återverkningar över stora delar av världen.

Jag vet att de här klippen underspreds till Japan, Ryssland, Kina och Australien faktiskt.

Vad är det egentligen som Erdogan och Turkiet vill uppnå då genom att säga nej,

är det då han menar att Sverige måste ta krafttag mot personer som skändar Turkiet och den turkiska staten.

Sverige anser att man har uppfyllt allting som står i den här avsiktsförklaringen genom att Sverige då har beslutat

om en ny terrorlågstiftning som började gälla den första juni.

Till exempel berör ju det då PKK och organisationer som är knutna till PKK.

Är det då han är inte alls nöjd med det här?

Sverige byter ju regeringen under den här processen.

Hur går det för den nya regeringen i det här?

Den nya svenska regeringen är nöjd med den nya regeringen i det här processen.

Sverige byter ju regeringen under den här processen.

Hur går det för den nya regeringen i det här?

Den nya svenska regeringen under ledning av statsminister Uff Kristersson säger ju att

frågan om en NATO-anslutning för svensk vidkommande är av högsta prioritet.

Efter en tid så åker Uff Kristersson med en delegation till Ankara.

Sveriges statsminister tar sig mot Ankara under mycket pompa och stå till med Hedersvakt.

Det är en blå matta som Kristersson får vandra på tillsammans med type Erdogan

in till presidentpalatset och presidentökvarteret i Ankara.

Our countries have been friends for centuries,

but I believe there is still much untapped potential.

We can innovate and trade much more together.

That was the reason behind the business delegation this morning.

We can enjoy each other's culture more, increase tourism.

In short, we can work closer together and I think we can do more

to keep our two countries and our regions safer together.

Kristersson överrämmer också olika gåvor till type Erdogan.

Förhoppningen är att det här ska blidka type Erdogan.

Kommer vi närmare ett jader?

Inte alls, utan frågan är precis lika låst som den har varit tidigare.

Och type Erdogan förklarar på den efterföljande preskonferensen

mycket tydligt att Sverige inte alls uppfyller den här avsiktsförklaringen.

Och på den vägen var det, så Ulf Kristersson fick åka från Ankara tomhänt.

Och samtidigt hemma i Sverige, vad händer där?

I Stockholm hänger en docka föreställande,

den turkiska presidenten Type Erdogan, uppe i fötterna.

Och den danske provokatören Rasmus Paludan bränner koranen

på flera platser runt om i Sverige, inte minst utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Erdogan är skitförbannad, han reagerar gång på gång på gång

och uttalar sig mycket skarpt och kritiskt mot Sverige

och även mot svenska beslutsfattare som man anser i Lama

och inte alls står upp för Turkiet och värnar om den här avsiktsförklaringen

vad man faktiskt har kommit överens om, som han tolkar det.

Och hur lyckas Sverige med att hantera allt det här?

Retoriken från svenska politiker blir allt mer återhållsam i kritiken mot Turkiet.

Det är en otroligt svår politisk balansgång, hur man ska formulera sig här.

Det handlar om dels att värna och stöpp för svensk grundlag om yttrande uttryckfrihet

samtidigt som man också talar direkt till Taip Erdogan

där man måste ta avstånd från det här.

Och samtidigt som Sverige har de här olika problemen

hur ser Finland's väg in i NATO ut?

Finland fick redan under hösten reda på att man mer eller mindre var

aktuell för ett medlemskap i NATO.

Då gjorde också Finland som så att man tog ett steg tillbaka

och avvakta vad som skulle ske i förhandlingen mellan Sverige och Turkiet.

Man deltog också i de här förhandlingarna

även om man egentligen uppfyllde de kraven rätt så snabbt

som ställde sidan här avsiktsförklaringen

där också Finland undertecknade den i Madrid.

Men till slut blev opinionen hemma i Finland alldeles för stark

och opinionsmätningar visade ju att många i Finland

tyckte att man skulle gå med i NATO ändå

även om Sverige inte var redo och så blev det också.

We will raise the Finnish flag for the first time

here at the NATO headquarters.

Finska flaggan, den hissades ju utanför något

i ekvateret den fjärde april.

Men Tobias Bilström fick stå och se på

och han var naturligtvis oerhört besviken

även om han dåde det väl.

Det här var otroligt snoppet för svenska politiker.

Och vad händer i Turkiet sen?

I Turkiet så fortsätter argumentationen och uttalarna

med kritiska meningar mot Sverige.

Samtidigt så är ju det en turkisk valkampanj

och vid det turkiska valet så vinner också Taip Erdogan.

När han formerar sin nya regering så byter han också ut

Mevlöt-Kervisolo som utrikesminister

och den tidigare chefen för säkerhets- och underhettelsetjänsten

i Turkiet, MIT, blir ny utrikesminister

och det är Hakan Fidan.

Och många trodde nu att de positiva uttalaren

så kom ifrån Hakan Fidan

om Sverige och om Sveriges möjligheter

att gå med i något.

Och så trodde man att ja men nu är det väl ändå

klart rätt så snabbt.

Med tanke på att också i samma veva

så fick Sverige en ny terrelagsgiftning

den första juni.

Men presenteringen för Sverige

och att Sverige måste uppfylla den här avsiktförklaringen

är exakt samma retorik som man har haft

under hela vägen egentligen

och den fortsätter också även efter

att han har vunnit presidentvalet.

Fortsätt nej från Erdogan alltså

men alla andra länder

sade om ja till Sverige direkt utan problem.

Alla andra natto-länder

sade om ja till Sverige direkt utan problem.

Alla andra natto-länder

har mer eller mindre sagt ja till Sverige

med en gång, med viss fördröjning.

Samtidigt ser det ut annat land

som har krokat arm med Turkiet

och det är ju Ungern och Victor Orbán.

Och Victor Orbán har ju

allt jämt stött

Tejper Erdogans uttalanden mot Sverige.

Men om de flesta länder ändå säger ja

ganska direkt till Sverige

så är det ju inte så.

Om de flesta länder ändå säger ja

ganska direkt till Sverige

Turkiet säger nej kan ett land bara bestämma så.

Vad säger resten av nato om det?

Natos grundlagelförfattning

i Washington fördraget

som skrivs under för 74 år sedan

är ju det som styr hur hela natosamarbetet

ska fungera

och grundbulten i hela natosamarbetet

är konsensus.

Alla medlemsländer måste vara överens

där det handlar om att släppa in

nya medlemsländer.

Good afternoon.

I just finished a productive meeting

with President Aduran

Görs det något från natosida

för att få Turkiet att ändra sig?

Natos genavsiktigare har ju att

göra en mycket svår hemläxa.

Dels så måste han

belidka natos

i särklass

näst största armen som ju Turkiet är.

Turkiet var också

ämna de första medlemsländerna

att bli medlemmar i nato.

Samtidigt som

Turkiet har ju till exempel

upp på senare tid också spelat

en mycket speciell roll

även tillsammans med

ungen i relationen mot

Ryssland. Och Turkiet

och Ryssland har ju

många band

som går tillbaka sedan decennier

och även Taype Erdogan

och Vladimir Putin

täta nära band mellan sig

sejste. Och naturligtvis

så sticker de här relationerna

ut rejält

bland natosmedlemsländer.

Och det finns också

många diskussioner om

hur lojal faktiskt

Turkiet är

med just de övriga

natoländerna.

I samband med att Taype Erdogan

slär sig in som ny president

så åker också

natosgeneralssekreterare

Jens Doltenberg till Ankara

och är med

vid den här sermonin han också

med på den efterföljande

middagen. Och han

har också enskilda samtal

med Taype Erdogan

för att också försöka lösa

de här knutarna

som återstår och

gäller Sverige och Sveriges

Natoansökan.

Men positionen är låsta

och Jens Doltenberg kan bara upprepa

det som han tidigare har sagt.

Jag vet hur många gånger på olika presskonferenser

att Sverige uppfyller

allting som står i avsiktsförklaringen

samtidigt är det också viktigt

för Nato att stödja

Turkiet's kamp mot terrorister.

Vi ska börja i Vilnius. För i eftermiddag

träffar statsminister Kristersson

Turkiet's president Erdogan

för att diskutera ett svenskt

Nato-medlemskap.

Det senaste nytt är att Turkiet's president

Erdogan har kommit med ett utspel

där han säger att Turkiet skulle vara redo

att släppa in Sverige och Nato

om EU väljer att återstå

förhandlingar om medlemskap.

Vi har precis hört

Nato's generalsekreterare

Jens Doltenberg

säga på en pressförväff

att Sverige och Turkiet

nått en uppgörelse

i gällandet svenskt

Nato-medlemskap.

När det är tiden så

jag tror jag är nöje med

med den formulering som Jens

Doltenberg använder.

As soon as possible.

Janne

nu verkar alltså som att

Erdogan svänger.

Betyder det här att Sverige kommer med nu?

Ja av allt att döma så blir det ju så.

Men rent formellt så

är ju inte Sverige

Nato-medlem

fören både parlamenten

i Ankara

och i Ungern har

ratificerat

den här medlemskapssökan

men också att det har blivit

underskrivet av inte minst

typ Erdogan som president

själv. Och den här

proceduren den måste

genomföras i enligt Nato-stadgan

innan dess så är inte Sverige

formellt fullt ut en Nato-medlem.

Det här kommer ju

att ske i samband med att de här papperen

signerar och klarar överlämnads

till en amerikansk representant

det kan vara en utrikesminister

det kan vara en amerikansk ambassadör

men det måste ändå ske. Och i samma

stund som Övlandland sker

till en amerikansk representant

då blir Sverige fullt ut

formellt också Nato-medlem.

Vad blir nästa steg?

Nato's

olika medlemsländer

har ju enats om att man ska ha

en helt ny försvarsplanering

med olika kommandosentraler

till exempel så kommer

Sverige att tillhöra

tillsammans med Finland och

flera länder runt Östersjön

ett kommando i nederländerna

och

på det sättet så måste också

Sveriges försvarsmakt

anpassas till att få en helt

ny styrning och ledning

av de olika svenska styrkorna

men allt ifrån enskilda

soldater till

återgivning och sånt där

och det här måste man ta med rekordfart

för att snabbt komma in

i Nato's olika kommandosstrukturer.

Svenska politiker har ju varit

oerhört angelägna om att Sverige

ska släppas in i Nato.

Kanske hade man inte räknat med att

anpassa sig till massor av saker

som just Turkiet och Erdogan ville.

Finns det risk att man har gått för långt där

och tappat principer eller värderingar

längs vägen som man egentligen inte ville?

De frågorna som kommit upp

till exempel om

utlämnande av personer

en ny terrolagstiftning

hade ju inte kommit

på plats på det sättet som

gjorde den första juni

om inte Sverige hade blivit medlem i Nato.

Och det här är ju förlängningen

också lätt till att flera

människordättsorganisationer har

kritiserat Sverige för det här

och på det sättet så

har ju också Sverige nu

lämnat sin alliansfrihet.

Sverige är inte ett neutralt

och alliansfritt land längre

och det är ju många som har haft

synpunkter på det under

den här resan.

Tack så mycket Janne.

Tack.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.