Dagens Eko: Svartjobbet bakom lyxstugorna i fjällen

Hallå, det här är Nyhetspådden, Dagens Eko. Nu börjar vi.

Martin, för de flesta av oss som inte bor där tänker jag att fjällen är förknippat med glädje.

Man tänker på skidåkning och vandring, kanske och så där.

Men det du har stött på, det är en betydligt mörkare historia.

Ja, det är ju det. Alltså, mitt i den här nybyggarandan, den här klondakstämningen som finns här i fjällträckterna i dalarna,

så kommer också oroande rapporter.

Det här är Dagens Eko med Robin och Lin.

Idag om svartjobbet bakom de lyxiga fjällstugorna.

Vad är det här?

Det är början av maj och lite snö ligger fortfarande kvar på marken i Idre.

Hallå, hallå!

Vid en rad kålsvarta fasader av halvfärdiga hus ska nu byggfacket göra ett oannmält besök.

Det ser ut som ett, ja, jag skulle ha organiserat chaos, men jag tar nog bort det där med organiserat.

Men vissa av byggjobbarna verkar plötsligt ha försvunnit från platsen.

Ja, men han sa att det var folk som hade sprunger när vi kom.

Det finns flera baracker där. Och i en av de här barackerna stötter de på en påtagligt berusad man.

Hej, hej!

Men det är inte schyssta boende, det är ingenting så här behandlar man inte folk.

Gäst är Martin Ericsson, reporter på P4-dalarna.

Ja, Martin, om vi börjar med den här Klondike-stämningen, som du säger, alltså guldrushen som pågår just nu i svenska fjällen.

Vad handlar det där om?

Det handlar om husgrunder som ploppar upp som svampar ur jorden, kan man säga.

Det är huskroppar som sticker upp lite överallt mellan de där taniga tallarna.

Och det är också byggarbetare i mängder som anlitats för att skapa ofta lyxiga boenden till barnfamiljer och skidtrister som kommer till Särlen och Idre.

Nu är vi äntligen här på Idre Himmelfjäll, där vi har börjat etablera våra hus.

Vi har ju haft det här som en dröm i jättemånga år.

Jag har byggt mitt eget hus här på Idre Himmelfjäll.

Hur mycket byggs det då?

Alltså, det byggs för enorma sumor pengar.

Jag tror kanske inte att så många har koll på det här, men bara i Idre, de kommande 15 åren, ska det byggas för 20 miljarder kronor.

Fjällen är stekhet och försäljningen av fjällstugor slår alla rekord.

Det är närmast en guldrors stämning i Särlenområdet och byggnationer och förberedelserna är fullgång.

Den snabbaste investeringstakten någonsin i de trakterna och även i Särlenfjällen så pumpas det in miljarder i nybyggen i kända skidorter som stöten och lindvallen och hundfjället till exempel.

Och varför är det en sån här byggbom just nu då?

Jag tror att det har flera anledningar.

Dels kunde man se under pandemin att folk gillade att ge sig till naturen.

Det blev ju en vandrings- och skidtourism-bom.

Vi har en etablering av flygplatsen i Särlen för några år sedan.

Den skapade ju möjligheter för utländska skidtourister att komma hit.

Och sen finns det också en allmän tro på att det här är nästa stora grej i fjältrakterna.

Det här är för att stanna den här bommen av turism och att det behövs nya bostäder i den vågen.

Och är det det som byggs bostäder framför allt eller?

Ja, det skulle jag nog säga.

Ofta rätt lyxiga villor eller fjällstugor med stora fönsterutor.

I slutningarna så att man har bra utsikt över de här blåa bergen.

Ja, det är viktigt.

Ja, det måste man ha.

Men vad är det då som får dig an att allt kanske inte står helt rätt till i den här fjällrusen?

Det kan ju låta lite paradoxalt, men det är bland annat vår egen rapportering faktiskt.

Vi har ju berättat om de här sakerna nu i flera års tid.

Att det har varit onölda inspektioner, rasjor av myndigheterna.

Men vi har aldrig gått djupare in på det här.

Vi har aldrig gjort nånting större på det.

Så det har liksom svischat förbi lite i korta nyheter.

Det är pågår rasjor i fjällen.

Ja, ungefär som att det har blivit vardagsmat.

Även för mig som journalist att rapportera om det här.

Och sen tänkte jag, men det här är ju konstigt.

Alltså, det måste man reagera på.

Och sen har jag också på sistone fått tips från folk om att det här borde ni kolla närmare på.

Okej.

Så du bestämmer dig för att se närmare på vad det egentligen är som pågår?

Ja, jag gör det och jag tar bilen och åker till Idre.

Kämpar sig bilen upp för backarna här.

Det blev en biltur tillsammans med byggfackets Anders Ackso och Henrik Selin.

Vi kan svänga in här kanske.

Välkommen i sommar, står det?

Vad är det som håller på att byggas på den här platsen i Idre då?

Just där vi är så är det, och nu citerar jag det här bolaget som håller på att bygga från vår hemsida.

Det är 45 villor och parhus med modern arkitektur och största respekt för den omgivande naturen.

Det är golf och skidåkning nära, utomhuspol på taket, bar, gym, spa, paddelbana och co-working ytor.

Ja, det låter ju underbart.

Ja, det låter superhalligt.

Vad ska man säga, storstadsanpassat?

Ja, men precis, det här med co-working ytorna, det kanske också är ett resultat av den här

jobba varifrån som helst situationen vi haft under pandemin.

Men det är inte ett lyxigt skidparadis som möter när ni kommer dit på besök, eller?

Det här är ett kaos, vill jag påstå.

Det är en byggarbetsplats som jag vet inte hur jag ska förklara det här,

men det ser faktiskt lite grann ut som att ett stort flygplan bara kommit med en massa byggmaterial.

Puff, släpp ner det på marken.

Material avstalt där transporteren liksom stod när han kom in.

Var det fanns plats, så har man bara stalt ner det.

Nej, oj, oj, oj.

Den ligger i isolering som är inplastad, men det är i hål i plasten.

Så den där isoleringen kommer ju förmodligen att få fukt på sig i en sig byggnads.

Sätter man in den i hus så kommer man upptäcka fuktskadronen 10-20 år.

Och det är inte bara det som oroar byggfacket heller vid det här besöket.

Vi går in i några baracker.

Vi får höra att där bor vissa arbetare när de kommer hit.

Och det ska man inte göra eller?

Nej, framför allt inte i en sådan standard som det är där.

Det ligger i madrasser på golvet i ganska små rum.

Allting ser väldigt tillfälligt uppbyggt ut.

Byggfacket får en skumkänsla när de är där.

Lite obehagskänsla, säger Anders Ax.

Nej, det här var nog ett av det värsta jag har sett.

Tyvärr, tyvärr, tyvärr, tyvärr.

Men de som håller på att bygga det här lyxiga området

med pool på taket och paddel och co-working space och alltihop

håller de med om den här bilden

som du får när facket gör besöket.

Det här verkar inte bra.

Nej, beställaren.

De säger att de inte känner igen den här bilden.

De har gjort inspektioner själva av den här arbetsplatsen.

De hävdar också att det har förekommit

tre stycken myndighetsgemensamma inspektioner av den här platsen.

Inte heller där, några större anmärkningar.

Och själva byggentrepreneuren har jag också pratat med.

Och han hävdar bara att det var ostädat när vi var där.

Ungefär att vi råkade vara där vid fel tillfälle.

Och han har ingen förståelse för varför byggarbetare skulle springa ifrån platsen.

Det här...

Det låter inte bra att det ser ut som en flygcrash och det kan bli fuktskador.

Men vad är det större problemet här egentligen?

Det större problemet som både Skatteverket och Polisen vittnar om

är att det är en ganska systematisk och omfattande verksamhet

som betalar ut svarta löner i vissa fall.

I många fall inga löner alls.

Som också har en systematik på det sättet

att när Polisen och myndigheterna gör sina rasjor så sticker det folk.

Då kanske om händer tar några egentligt utländningslagen

men snabbt kommer det nya arbetare.

Det är fullständigt på, det är ett ständigt inflöde.

Ungefär som att de här byggföretagarna har hittat en struktur

för att komma runt myndigheternas kontroller.

Polisen har bara under de senaste två åren

i såna här myndighets gemensamma rasjor i Idre

om händer tagit 17 personer in lite utländningslagen.

Det är alltså folk som inte har rätt att vistas eller jobba i landet.

Och Polisen skulle kunna ha om händer tagit ännu fler än så.

Gränspolisschefen berättar att innan ni gjorde nu

så hade man en sån här rasja i Sälen på ett bygge.

När vi kommer på plats så är det så oftast så pass många

att vi anträffar att vi inte har möjligheten att egentligt

logistiskt omhänder ta alla vi skulle kunna omhänder ta.

Polisen har inte resurser till det.

Och det förmär sig annan typ av kriminalitet också.

Polisen har misstankat om prostitution

i samband med de här byggerna.

Man kan ju få betalt i prostituerad

istället för att få lön.

Och det är någonting som vi försöker såklart jaga reda på.

Samtidigt är ju byggjobbarna också offer här.

De blir lurade ofta och de hamnar i en utsatt situation.

Oleksander som vi kallar honom är en av dem

som hamnat mitt i guldruschen i de svenska fjällen.

Historien börjar med att han får sitt hem förstört

under kriget i Ukraina.

Han tillåts lämna landet och åker då till Sverige.

Här på ett vandrarhem träffar han en man

som erbjuder honom jobb.

Han ska få vara med och bygga trähus i fjällen för att han vet.

Det var tvåvårningshus gjorda av trä.

De sa att det skulle bli en skidort.

Det var en vacker fjällort, väldigt vacker.

Men det blir inte som han tänkt sig.

Ja Martin, vad är det den här ukraienske mannen får uppleva?

Ja, han kommer till Sverige och han tror att han jobbar lagligt.

Allt känns bra i början.

Det byts ut ganska många arbetare på den här byggarbetsplatsen.

Han är på. Oleksander som är utbildad byggarbete

och har lång erfarenhet.

Han är typ den enda som är kvar.

Och efter några månader där på bygget

så får han till sist veta att han inte kommer få någon lön.

Varför då?

Enligt Oleksander säger arbetrivaren till honom

att de inte fått betalt från huvudentrepreneuren

så därför kan Oleksander inte heller få betalt.

Det är en grej om jag bara hade kommit hit för att känna lite pengar.

Mitt hem blev bombat och jag hoppades på att känna jag har pengar

för att återbygga mitt hus.

Men jag blev luvrad.

Vad ska jag känna för de människorna?

Jag är fortfarande fylld med Ilska.

Och han tror att han jobbar lagligt, säger du.

Men det är inte så, eller?

Nej, alltså enligt de uppgifter jag har fått

så handlar det här om ett företag som avregistrerats från Skatteverket.

Varsansvariga har gått upp i rök och inte går att nå.

Det finns en styrelse ledamot i det här företaget

som också står och skriver en styrelse ledamot i 13 andra bolag.

Och det är skatteverket ett tecken på att

man kan handla om en målvakt till exempel

alltså någon som står skriven på bolag

som drivs av kriminella krafter.

Jag tänker att han har liksom kommit från krigets ukrainer

och ses i hus under bombas.

Så hamnar man där i svenska fjällen

och får inte betalt.

Det låter som en ganska utsatt situation.

Ja men det gör det ju verkligen.

Och det där är någonting som fackliga företrädare också har berättat

att ofta hamnar de här arbetarna i en extra utsatt situation.

De som lurar sig just svenska fjältrakterna.

Eftersom man bor ofta på byggerna i de här fallen

och det gör ju att står man där utan lön, utan hem plötsligt

så är det ju ganska svårt att ta vägen någonstans.

Vad händer med honom till slut av Oleksandre?

Vet du det?

Ja, det finns ett fack som heter Solidariska Byggare

som har sin bas i Stockholm

och som hjälper folk som kommit från Ukraina framför allt.

Det har ju varit många byggjobbare från Ukraina

efter rysslandsivation.

Och det här facket hjälpte då Oleksandre att få sina pengar

och nu jobbar han inom byggsektorn

i Stockholm och Uppsala med olika byggen där.

Men samtidigt

det handlar ju då alls om svartjobb

och människor som kanske inte har rätt att jobba i Sverige.

Har de inte också ett eget ansvar

för de som hamnar där i fjällen?

Jo men det har de ju absolut

och så kan man ju också argumentera

samtidigt så åker många av dem som Oleksandre gjorde då

hit i god tro.

Man tror att man jobbar för ett schysst företag

och så visade sig efter ett tag att man inte alls gör det.

Men en annan aspekt av det här

är ju vad den här problematiken gör

för den svenska arbetsmarknaden.

Alltså hur det påverkar seriösa byggföretag.

Men då kan det ju inte fortsätta tänker man.

Vad ska de göra åt det?

Ja det är väl kanske 10 000 kronors frågan här.

Skistar som är den överlägset största aktören i Sälän

de vill inte vara med på någon intervju.

De vill inte kommentera vad de gör ens

för att motverka oseriösa byggföretag

därifrån kan vi inte få något svar.

Idre Fjäll säger att de enbart har kollektivavtalsanslutna byggföretag

vid sina bygg ändå.

Och det är ju ett sätt att försöka motverka det här.

Idre Himmelfjäll, de har sen i höstas börjat

med en checklista för de företag

som ska bygga på deras sålda tomter.

Vad är det här?

Ja men att man följer byggfackets rekommendationer

om hur det ska se ut på ett bygge

och hur betalningarna ska gå till.

Och det här har sen i höstas lätt till att 17 av 19 byggen

för Idre Himmelfjälls räkning eller på deras tomter

inte blivit av för att tagen har backat.

Ja bara det verkar ju säga något om storleken på problemet.

Ja och när jag var Idre så pratade jag med

en bostadsrättsförening som bygger på Himmelfjälls marker

och då framkomde att de inte hade något kollektivavtal.

Så det är ju svårt att kontrollera det här.

Vilka som bygger.

Det är så pass många underleverantörer

hela tiden i den här sedan att man lätt kan tappa kontrollen.

Och det är någonting som Torbjörn Valin

som är vd på Idre Himmelfjäll pekar på.

Antrepreneuren tar in en entreprenör

som tar in en entreprenör som tar in en entreprenör.

Och finns det någonting man kan göra för att komma åt det här

att det är så komplext helt enkelt och svårt

att få överblick?

Ja det är någonting som både Skatteverket

och Branschorganisationen Byggföretagen pekar på

och det är att man behöver lätta på sekretessen

myndigheterna emellan så att de

kan kommunicera bättre med varandra.

Det vill säga arbetsmiljöverket kan informera polisen.

Polisen kan informera Skatteverket

och så kan man gemensamt slå till

och man kan göra det snabbt.

Som det är idag som menar Skatteverket

att regeringen går för långsamt fram här.

Det finns sen i höstas en statlig utredning

som presenterade förslag på lättnader av sekretessen

just så att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre

och snabbare mot organiserad brottslighet i arbetslivet.

Remissvaren är skrivna.

De är inlämnade sen snart ett halvår från myndigheterna

men sedan dess har regeringen varit tyst.

Det ska ha mycket välkommen till en regering

på något sätt skulle vi deklarera hur vi går

med den här utredningen.

Och det är Oroar Skatteverkets nationella samordnare

Conny Svensson.

Så vi vet hur vi kan förhålla oss till här.

Det är oerhört centralt i vårt arbete.

Vi behöver de här egenförändringarna

nu och så snart som det bara går.

Jag har pratat med biträdande arbetsmarknadsministern

Paulina Brandberg från Liberalerna

och hon menar att regeringen just nu håller på

att kolla på den här frågan

att de kommer att lämna ett besked

men hon kan inte säga när.

Vi berede just nu att de förslagen som finns

i den här utredningen

ska noggrant analyseras

och gå till genom

så att vi hittar den absolut skapaste vägen

framåt.

Vi kommer att återkomma med besked

så fort det här är klart.

En massa vindpinade tallar

som står i vakt i backarna.

Och det ligger lite smutsig snö

kvar i dikarna.

Architektritad livsstil

en aktivitets lodge på Högerkida.

Martin, vad tar du själv med dig

av den här historien?

Och vad säger du om utmaningarna

som finns just där

i de svenska fjällen?

Jag tror liksom att jag tar med mig

att man som privatperson

ska börja tänka efter lite mer

alltså vem är det som lägger om

mitt hus tak?

Vem är det som utför

arbeten i min trädgård?

Vem städar?

Och när man åker på skidssemester

att man ska tänka

vem bygger boendet där

som jag checkar in på min skidssemester?

Vem är det som har skapat den här

mysiga kaminen jag sitter över

med mina kalla fötter framför?

Ja, det ska jag känna att jag

aldrig tänkt på.

Du, inte jag heller.

Tack Martin.

Tack.

Och det var allt från Dagens Eko.

Vi hörs igen imorgon.

Jest Martin Eriksson

och producent Vakim Hesseus.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.