Historia.nu med Urban Lindstedt: Spanska inbördeskriget – en tragedi som pågick i 40 år (nymixad repris)

Lördagen den 30 de september kan du höra Historienu Live i ett avsnitt där Historienus Urban Lindstedt och en oväntad historias Olle Larsson samtalar om Kallakrigets huvudstöd, Berlin.

Om man ska förstå 80-talet och kalla kriget och sånt så kanske man måste förstå hur kallakriget uppkom egentligen.

Väldigt kort kan man ju säga att kallakriget är en konflikt som föds ur den situation som skapas efter andra världskriget.

Live-podden äger rum 15.00 på ljudsenen hörnan på bokmessan i Göteborg.

Det kan man säga att hamnar man i den republicanska sonen och egentligen kanske var fallagistanhängare.

Så lät man sig ofta rekryteras in i den republicanska send och volkar med för att visa att man inte var högre anhängare.

Och precis på samma sätt i den nationalistiska sonen.

Det fanns socialister som lät sig rekryteras därför att man skulle satsa att det inte blir missträngt för att tillhöra den andra sidan.

Och det är klart att det här är ju så att säga de övre skikten spel.

Den enskilde människan här är ju både offer i dubbelbemärkelse naturligtvis.

Tvingas in att agera men också offer för de här krigshandlingarna.

Historia nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt.

Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en gruppofficerare gjorde revolt mot den sittande republicanska regeringen.

Revolten misslyckades överallt utom i koloniala Marokko så sedan blev utgångspunkten för nationalisternas invasion av själva Spanien.

Det spanska inbördeskriget blev en mycket blodig konflikt där brutala övergrepp skände på bägge sidan.

Trashedin blev så mycket större då en stor del av det som slogs i konflikten var tvångsrekryterade men ändå kunde förföljas och avrättas av motståndas sidan.

Martin Hårdstedt i professori historia vid Umeå universitet. Välkommen.

Tackar.

Vi har tidigare i historien nu så har vi avhandlat spanska inbördeskriget upp.

Den politiska bakgrunden har jag avhandlat tillsammans med professor Inger Enqvist.

Men idag ska vi prata om själva spanska inbördeskriget. Inte så mycket upp.

Vi kommer naturligtvis komma in på bakgrunden och så. Det är svårt att undvika det.

Men jag vet inte hur mycket du varit i Spanien och så där. De flesta människor har varit många gånger i Spanien. Har du varit någonting i Spanien?

Jag har varit ett antal gånger i Spanien. Jag har däremot inte besökt de här klassiska badorterna. Det ska jag ju erkänna.

Det är kanske ett typ beteende hos en militärhistoriker.

Kan man se spåren från det spanska inbördeskriget i dagens Spanien?

På den frågan kan man svara ja. Då beror det lite på vad man menar.

Men precis som att inbördeskriget är finland faktiskt.

Det som utkämpas på vår 1918 lever kvar hos människor. Så lever inbördeskriget i Spanien i ännu större utsträckning kvar.

Och jag tror att det beror på flera saker. Det är så att man inte har gjort upp med det på samma sätt.

Man jobbar ju fortfarande för att identifiera många som faktiskt dukt i inbördeskriget.

Och sen också att Spanien är mycket, mycket yngre demokrati som vi ju vet att Franco dör i 1975.

Och det är egentligen först på 80-talet som man kan prata om att Spanien övergår till att bli en demokratisk stat.

Och att de här motsättningarna finns. Då har vi de regionala motsättningarna med katalonierna och med basken.

Så det lever kvar det spanska inbördeskriget.

Och sen finns det väldigt mycket monument också runtom i Spanien som uppmärksammar det här.

Ta bara det stupades dal. Det här groteska stora monument som Franco fattar beslut om att bygga då för de stupade under inbördeskriget.

Och det han själv då sen läggs. Han är ju flyttad därifrån nu.

Det är ett mausoleum.

Det är ett mausoleum i en dal utanför Madrid.

Och det han ju försöker matcha Filipe II. Eskorial.

Det här enormt fantastiska, asketiska, spartanska slottet från 1500-talet som ligger faktiskt inte så långt därifrån.

Man åker i samma riktning ut från Madrid med tåget när man ska besöka de här platserna.

Så svaret är ja, det finns mycket kvar kring inbördeskriget i Spanien och det är fortfarande levande att välja på oss då.

Men du, jag tänkte, som sagt så har vi avhandlat lite det politiska upptackten till spanska inbördeskriget.

Men jag skulle vilja, det är svårt att undvika att prata om Francisco Franco.

Ja.

Vem, alltså han generalen som blev diktator då efter det spanska inbördeskriget.

Ja.

Vem var han egentligen?

Ja, han blev egentligen inte helt självklart att det han som ska bli ledaren.

För det är inte formellt han egentligen som från början är ledaren här, utan det finns ett par andra personer.

Bland annat som heter Generalen Måla, som faktiskt är den som leder Revolten.

Francisco Franco är en ung officer som kommer till Nordafrika, till Marokko och gör karriär.

Får man säga mycket snabb karriär, han är faktiskt yngste generalen, han utnämns till general.

Faktiskt då på 20-talet och yngste general i Europa ska säga på 1920-talet.

Han vinner sina sporrar helt enkelt i krig ändå, i kolonialkriget i Nordafrika mot på en bergbörsstamm,

där man ju för ett hänsynslöst kolonialkrig under mellan krigs till och i 20-talet.

Man får bilden av en totalt orädd militär, alltså som inte är tuggrädd och utsättelse för faror och så.

Nej, till fysiken väldigt liten, men med en enorm blick för vad som bör göras.

Det kommer ju att visa sig sen att han också är oerhört skicklig politiskt skicklig.

Han är inte bara god militär, utan han också vet vad som krävs politiskt.

Han är inte nödvändigtvis en skicklig militär.

Han är ingen strategi, Kelly.

Nej, egentligen inte. Han är ju chef formellt för Generalstadschef 1935, under kort period.

Han är också chef för krigskolan i Saragossa, från 1928.

Han lämnade afrika för det här uppdrag, så det är klart att han sysslar med militärutbildning.

Men vi ska måga att Spanien, militärt, är ju inte en framstånd i nation.

Man har en väldigt dåligt utbildad krigsmakt.

Det man egentligen har, som kommer att spela nyckelroll i våra berättelser, eller inte nyckelroll kanske,

men en väldigt viktig roll är ju den här främlingslegionen.

Och den här förbanden, som brukar kallas en regularis, som skrivs och rekryteras just i Nordafrika i Marokko.

Det är en uppstyrka på ungefär 25 000 man som är välutbildad.

Men de kan ju inte föra en modern krigföring. Det är ju lätt infanteriv, vi pratar om.

Men regularis, det är ju människor från Marokko egentligen, som är vanliga soldater.

Ja, om det nu är intressant också.

En färgade lokalbefolkning i Marokko som rekryteras i stor utsträckning.

Och blir avlönad av den spanska staten.

Fluffigeres bann, saftigere beef patties, geschmolzenad cheese bei jedem bis

och nog mer legendäre Big Mac-sauce. Frischer, saftiger, einfach mer.

Mm, der neue Big Mac.

Jetzt probieren, nur bei McDonalds.

Gämmakt för Deutschland. Powered by Shopify.

Nu är det ju mycket, jag tänker mycket av som skriv som Franko.

Det påverkas väl av, eller det påverkas ju av att han hade en mycket hård diktatur

som verkligen efter kriget där han straffade människor väldigt hårt.

I princip bara för att de har befungit sig på den republikanska sidan.

Ja.

Är det ännu inte lite märk? För att han verkar ju ändå vara rätt stelbent person sådär.

Att han ändå kunde nå den här.

Han måste ju ha haft något som gjorde ändå att han nådde till den högsta toppen,

förutom att han var orätt.

Ja, men han hade ju naturligtvis blick och det är viktigt att komma ihåg också här

om man kommer in på diskussioner om hur det vidar Franko och var fascist eller om Franko.

Där kan man ju säga att det är ju nästan lite avsaknad av en tydlig ideologi

som vi ofta förknippar andra typer av diktaturel, tog det under den här tiden

som framför allt titel, musulini, stalen och så vidare.

Det finns ju inte det där, han är väldigt gopportunistisk,

han är pragmatisk till och med, han kan förhålla sig.

Det finns några grundtoner i hans övertygelse.

Det är ju den här klassiska stötterpelarna i samhället,

det är kyrkan, det är armen, krigsmakten, det är staten ämbet.

Han är högst konservativa i sin syn på samhällskroppen, så att säga organisation.

Och så att han är snarare så att han beordrar de här grupperingarna i det spanska samhället

och tänker framför allt på fallangen.

Att tona ner sina ideologisk, fascistiska uttryck.

Och lugna sig, han beordrar dem ju att lugna ner sig.

Så att han är spännande på så sätt och kanske egentligen lite likmusulini,

att här framför allt är en person som vill ha makt, som vill ha kontroll.

Och som också har blick.

Jag tror att blicken att se de här förhållandena runt i kring så och agerar

det är de hans största tillgång.

Men jag menar, vad jag har förstått när jag läste på så var att

att Franko var inte fascist i den ideologiska märken,

utan han snarare hade ett väldigt stort förakt för fascisterna.

Och fascisterna var ju väldigt marginell grupp i Spanien.

Precis just det, och det är jätteviktigt att ta med det.

Så när man talar om diskussionen om just fascismen kontra Spanien

så är inte dem som betyder sig full egentligen.

Det är egentligen ganska, jag ska säga, ointressant diskussion,

men den har inte så stor värde att göra den jämförelsen.

För att det som framförallt är viktigt här är de här traditionella värdena.

Det är de han slår vakt om.

Och det är ju vi ju inne lite på varför man gör revolt.

Och det är det han ser att den här republiken inte upprätthåller.

Och där ju faktiskt, religionen, kyrkan och katolskatron är väldigt viktig.

I alla fall är min förståelse av invördeskrig.

Man ska ju komma ihåg också att i Spanien hade ju en tradition av militärkupper.

Jag vet inte hur många militer, kanske har du koll på hur många militärkupper

som har kvantalet där framåt, men det var ju ett anpålar.

Nej, de pågår hela tiden.

Det är de här kallisterbroren också som också har den typen av uttryck.

Och att den här spanska armen är ju väldigt lite

men har ju en oproportionell, ett stort antal generaler överstår.

Och det som vi har sagt är egentligen den enda förbanan som är något militärt värde.

Det är ju just de här regulära och främlingslegioner som finns.

Alltså det som är afrika kåren eller afrika armen.

Det är egentligen den enda som är värdefullt.

Resten av den spanska armen egentligen är förtvivlat,

dåligt motiverade, utrustade och utbildade vänpliktiga

och sedan en massa oficerare med ett oerhört gammaldags sätt att se på krigföring.

Men vad är den utlösande faktorn då, och hur att de gör det?

För det börjar ju som en militärkupp.

Ja, och det tycker jag bara kan säga att militärkuppen misslyckas ju faktiskt.

Och det är därför det övergår till ett inbördeskrig.

Det är väl det första man kan säga.

Gör det det direkt egentligen?

Militärkuppen misslyckas och sen blir det inbördeskrig?

Eller är det en process?

Ja, det är väl egentligen ett stort sätt skulle jag vilja säga.

Ett stort sätt övergår det till ett inbördeskrig direkt.

Därför att man ju har militära konfrontationer mellan det

som är anhängarna av republiken.

Vi kommer ju lite till det också sen.

Om de nu var anhängarna av republiken, eller vad var de egentligen?

De här arbetamiliserna som beväpnas.

Och de här upproschmännen, de som sen kommer att kallas för nationalist sida.

Och det vill jag bara markera en sak, att ur deras eget perspektiv

så var ju inte det vi tänker på när vi hör nationalister.

Det är ju mer det spanska benämningen som egentligen betyder

riktiga spanjor, så att säga.

Vi är de riktiga spanjonerna.

Vad är en skinn, vilka är de oriktiga?

Ja, det var ju de som höll på, ja, det var ju kommunisterna.

Socialisterna och de som inte ville stå upp och bevara

de gamla spanska traditionerna och de hedervärda värdena.

Framför allt kyrkan. Institutionerna.

De var inte...

Men du var inne på varför...

Och som är utlösande till faktor, det här har man ju naturligtvis diskuterat.

Det är ju oändligt och det kan inte vi reda ut slutgiltigt här.

Men i grund och botten finns det ett missnöje.

Och det vet jag att ni har pratat om i den tidigare avsnittet

så vi får ju hänvisas till det.

Det finns ett starkt missnöje, naturligtvis,

med hur republiken hanterar och sköter spanjer i det stora hela.

Men man brukar prata om att också,

att det sker ju också en del enskilda händelser

och får en ganska stor betydelse.

Här brukar man bland annat då

lyfta fram att det sker ett bord

på en konservativ parlamens.

Det leder emot Calvo Soleto, 13 juli.

Och vi behöver inte ta hela bakgrunden till det där.

1936 ska vi tillägga.

Ja, 1936 då, i juli.

Och det här bordet säger man på något sätt,

blir liksom lite symbol för att det stå inte rätt till i republiken.

Och många oficerar det,

för det är inte alls alla oficerar som är med

frankosidan och de upprospännande.

Där tippade över för väldigt många.

Så det är en sån där enskild händelser

som man har då,

vid att lyfta fram.

Och då skulle vi komma ihåg att det först gick

en massa politiska mord och

politiskt våldig spanning vid den här tiden.

Caset är tämligen stort, 35-36.

Och sen också en annan sak,

att vi har ju ett upprode av 1934,

försökt till en revolten,

att arbeta revolt vid spanningen.

Och där också,

många militärer drar öronen åt sig

och börjar fundera på att

få en förändring.

Ska man väl säga att,

vid den här tiden så är ju inte det något ovanligt

med den här typen av händelser i Europa?

Eller hur?

Vi har ju haft revolutioner

som har slagits ner i Tyskland.

Naturligtvis, det finska inbördeskriget,

som är en tydligare,

men det sker väl även på andra platser,

i Österopa och sånt där.

Ja, det ryska i Ryssland.

Ja, förlåt, Ryssland naturligtvis.

Så det här är ju en tid av

revolter och revolutioner

och nedslagna sådana.

Jag vet att det inte är något speciellt

unikt förspannning på något sätt.

Och att det är oro.

Vi har ju oro i Frankrike till och med

under 2012.

Självklart är det så att depressionen

slutar ta 28 och bör tar på 30

och tar hans lov åt spanningen.

Sammanväg står en massa olika,

men det som är kärnan

i den här revolten,

är att man vill försvara de gamla värdena.

Och tittar vi på de historiker

som har skrivit om det här på ett väldigt inträngande sätt,

så lyfter vi ofta fram just faktiskt

den här religionsfrågan,

som man inte får glömma bort,

som kanske vi i ett seculariserat samhälle i dag

i Sverige när vi betraktar det här tillbaka

den här händelsen på 2021.

Så att säga, så har vi kanske svårt

att förstå det, men religionens oerhörda

betyder så. Och att religionen ju också

har varit problem för

vänster sidan också.

För det var ju den som stod

för det här rotetvisa samhället också,

som ju hade skapat

de här rotetviserna i det spanska samhället.

Och motsättningar i Spanien,

klassmotsättning är ingenting nytt.

Upproren mot Apolions

Bonaparte,

och passion av Spanien, där låg det också en

klassmotsättning. Så det här finns

i det spanska samhället och att

till exempel Jesuit-ården

hade ju förbjudits

i Spanien under republiken.

Det var någonting man var oerhört irriterad över

på fallangist sidan och på den konservativa

sidan. De här gamla värdena,

varför? De ska man inte peta på.

Och våld mot kyrkans män

i samman med den här revolten 1934

väckte ju väldigt många

på upproschidan,

de som sedan skulle komma att delta

i upproret mot republiken.

Ja men, än idag så blir man ju upprörd

när folk bränder kyrk, och på den här

tiden var det ju ett väldigt stort antal kyrk

som brändes ner och präster som dödar

och så, så att det ska bli så.

Jag har sagt vad det där har vi egentligen

avhandlat, så jag skulle egentligen

vilja komma in direkt i liksom när

det kommer igång den här kriget.

Men vi kanske ändå måste, behöver vi

strukturera upp hur sidan har faktiskt

såg ut här. Vi har ju den

lagliga regeringen,

republiken.

Vi har en grupp oficerare

som gör militärkup som misslyckas

och som sedan utvecklas

till reglerna.

Och på republikanska

sidan kan det vara intressant

att veta då, utan att gå in

i detalj på det här, för det skulle jag

vilja säga att det finns in nu levande

människa som ska hålla reda på

alla olika fraktioner, men det

spännande är att där finns det alltså

både, man samlas ju så småningom

till någonting som heter folkfronten,

det är de som sitter vid bakten, och det

är ju liksom en koalition av

olika, allt från mitten

center, liberal, rörelser

och republiken, och sedan ut

mot vänster, med

socialister och kommunister. Och sedan

finns det också fackföreningsförbund

som är väldigt starka i spaning, både

socialistiska, men också anarkistiska.

Och det som är grejen med de där

arkistiska förbunden är att de

vill ju inte riktigt egentligen vara med

i uttaget bedriva av att ha

en annan aktivitet överhuvudtaget.

De kommer få jätteproblem sen när man

ska skapa en samladd armé

med ledning och sånt där. De vill ju

ha en officerad och sådana saker. Sen ska

vi också spela in att vi har

Barcelona-katalonien

med sina regionala intressen.

Samma sak i basken.

Och de går ju med

framför allt och slåss ju med republiken

för att de räknar med att få

självständighet och autonomi

i relationen till republiken.

Man kan säga att basken är egentligen

för att hårdra det, de slåss ju

på republikens sida egentligen bara därför

att de är rädda för helt enkelt vad som

kommer att hända om

nationalisterna vinner.

Att de kommer att tappa sin autonomi.

Annars skulle det vara naturligt egentligen

för basken har med sinst mycket starkt

rotade katolskatros och konservativa

samhällsstruktur att slåss

på nationalist sida.

Men det gör man alltså inte.

Och sen har vi då på nationalist sida

fallangisserna och

karlisterna som inte ska gå in på

och refinera med er.

Det är jättekomplicerat.

Jag undrar att ni har hela tiden

läst vilka är de här karlisterna

men det får vi strunta i idag då.

Det är en fraktion som växer fram under 18-talet

och det har du att göra med helt enkelt

att man håller på lite olika

troprädtendenter. Det är väldigt

komplicerat så jag tror att vi släpper

det, det får slå upp helt enkelt.

Så där har vi nationalist sida

och Franko är skillnad här

är att Franko sen så små man väldigt tidigt

tvingar ihop alla de här till en

enande rörelse. Han beordrar dem helt

enkelt bara att nu går vi samman

och jobbar mot en gemensam sak.

Menast på republik sida kommer att vara

hela tiden mot stridiga villor.

För att förbereda mig här så läste jag

Nathans Sachers.

Han är idén journalist som har skrivit

en utmärkt bok som heter

sin egen värsta fiende, SR om

spanska inbördeskriget.

Han hörs som specialist på den

spanska världen.

Han lyfter fram att

när de största grejerna med det

spanska inbördeskriget, det var att vanliga

spanjorer inte ville slåss

i det här inbördeskriget.

En stor del av dem som slogs

var tvångsrekryterade på

beggesider och han lyfter

fram enskilda människoröden

som

tvångsrekryterades först på den

republikanska sidan för att senare

tvångsrekryteras på

frankosidan.

Och sen hade man

otur vilken sida man hade varit med

på när kriget var avklarent.

Det kan man säga att hamnar man

i den republikanska sonen

och egentligen kanske var

fallagistanhängare.

Så lät man sig ofta rekryteras

in i det republikanska

sänd och volkar med för att visa

att man inte var högre anhängare.

Och precis på samma sätt, i den

nationalistiska sonen, därför

socialister som lät sig

rekryteras. Därför att man skulle

inte bli misssträngt för att

tillhöra den andra sidan.

Och det är klart att

det här är ju så att säga

de övre skikten spel, den

enskilde människan här, både

offer

i dubbelbemärkelsen naturligtvis,

tvingas in att agera, men också offer

för de här krigsanleringarna.

Ja men även, jag läste även om

historier från Marokko där den var unga

killar bara var ute på torget och så helt

klart så satt de på ett flygplan

till Spanien, alltså

och skulle ha helt utan

utbildning och egentligen

ja, Shanghai

det helt enkelt. Och militär kan

man säga att det är ju enorm amaturism

inledningsvis här då. Det finns

ju ingen krigsmakt egentligen på den

republikanska sidan. Den krigsmakt som finns

och de officerar som finns, de är väl svåra

att rekrytera på republikanska sidan.

Så det som finns att framförallt sättas

in i krigets till

inledningsskede mot den här revolten

det är ju framförallt och det är mycket

lilla spanska armen som är

försvinnande lite, men sedan också om det ser

vi, sådana

trupper, specialtrupper

miliser som finns som man kan

räkta med i vissa fall

men det är ju så att de

också blir ju anhängare för

nationalistssidan, alltså bilden är väl splittrad

men att man också har de här

arbetamiliserna som har beväptat sig

själva, de har vapen lager kvar

från 1934

hos Revolte bland annat, och i Barcelona

där ju nationalisterna

faktiskt var ganska starka, där slår ju faktiskt

just de här anarchister och socialist

med liserna ner

det, det är kuppförsöket

just faktiskt, i Katalonien, det är ganska

intressant, men sedan har vi den här

Afrika kåren och kuppen

går ju till så att

Franko helt enkelt får ju uppdrag av

de här sammansvurna, ta sig till

Afrika, sätta igång Revolten

där det gör, han framgångsrikt, man tar

snabbt kontroll över Afrika

de här trupperna, främligslägg i

gården är regulöres, direkt

svärsindtrået i Franko, och sen

står man inför det stora problemet, hur

sjutton får man nu de här trupperna

över till Spani, det för att råka

vara så att republikanska sidan

vinner den största delen av den

spanska flottan, och här kommer

ut väldigt, om vi ska prata om de

där viktiga momenten i kriget

och här har vi diskuterats mycket, att här

får man direkt Franko

och spelar in sig nu som ledare, dels

därför att han är chef för de bästa

effektiva militära styrkan på

nationalisiden, två, han förhandlar

fram med tyskarna, att få

transportplan, man BRT

man får 20, bland annat

Junke 52

är det stora flygplan

eller? Ja, medelstora

flygplan, det är de sen som kommer

att planta vi känner igen från slaget

av Storbritannien, och här är

tyskarna direkt med och faktiskt stötta

då kan man sätta igång en luftbro

och lyfta över

reguläres, och den här

övriga förband

i Afrika Armin, men

det här har också diskuterats och sagt

är det verkligen så att det här

helt avgör de här flygplanen, och då

säger man väl att det är väl ganska

avgörande, ganska avgörande, men det är

också så att man kan resonera

på det sättet att republikanerna

misslyckas ju trots att de har

kontroll över de flesta urlöksfartygen

och täppat till den här luckan.

Och det har att göra med

kauset på den republikanska sidan, så

det som händer kända är ju att ganska

snabbt så tar ju frankosidan

nationalisterna kontrollen över

kan man säga västra

Spanien, Nordvästra

Spanien och också

uppåt öster uppåt pyrenerarna

Navarra, och där republikanska

sidan består

från Barcelona och

Nervtalen, östra sidan av Spanien

och Basken, och republikanska

sidan har också de centrala

delarna av Spanien, så där

är utgångspunkten.

Och inbordeskrig går ju väldigt

snabbt till stora nationalistiska

framgångar inledningsvis, så det är

därför att de här Afrika Korsförbanden

är ju så överlägsna

republikanska sidan. För även om de

är ålderdomliga så är de

professionella på ett sätt som inte

den republikanska sidan är egentligen.

Ja, i det här sammanhanget är de

men jag tycker att man ska kunna göra en liknelsen

när Finland anfalls

1939

av Sverige-Union.

Då mobiliserar man en

armé på 200 000

man direkt.

Och växlar sedan upp den till ett uppdrag.

Är lilla landet Finland lyckas

till runga fram 200 000?

Och man slås och lyckas avvärja

en materiellt helt överlägsen

stormakt

längs ingrems.

Och organisation slår

material här då?

Ja, alltså i Spanien så

detta jätteland då jämfört med Finland.

Där kan man alltså piska fram

25 000 man på sin hög som egentligen

vet någonting

om militärverksamhet om jag får

lite ledlåtande.

Och på republikanska

sidan då har man ju de här

meliserna. Så att inledningsvis

de här striderna är ganska verkliga.

Och du tänker om Afrika Koren

de rör sig då framförallt över de här

områdena, överslättobrådena

mot Madrid, ju dit man då söker

man ju först försöker ta Madrid

så snabbt som möjligt då.

Och när man

kommer till en by,

då tänker man sig att den här melisen borde

vara lite smart. Och helt enkelt

om man är lite militärt utbildad så borde

man ju in så att man kanske skulle försöka

genomföra någon sorts eld överfall mot

den här Afrika Koren som kommer på vägen

i sina lastbilar. Nej, utan man grupperar

inte inne i byarna.

Och man vägrar och grävar ner sig

utan man byter ett extremt lätt mål

som man låter den här Afrika Koren

helt enkelt ta sig fram till byn och sen helt

enkelt omringa och sen ta byn

istället för att liksom mala ner

den här möta den här Afrika

förbanden ute på slätten när den är

lätta mål. Men man är

amatörer. Det kanske är ett naturligt

sätt att reagera på

som amatör att man

försvarar sina hem

och sin by liksom istället

för att göra det strategiskt riktiga.

Nej, och man säger ju sen om det hela

himmhåretskrigt egentligen att den här

repuglanska, när den omvandlas

till en mera kommissionell armé

förklarar den ju så småningom

ganska bra för svarstrid

men den kan inte anfalla

och den kan inte retirera.

Så att all form av rörlig krig

föring egentligen är en omöjlig

att genomföra.

Det här är ju fortfarande en tid

när man inte har något riktigt samband

eller även

även i riktiga arméer

eller hur?

Nej, det är på uppbyggnad naturligtvis

och det är även i Västbär

men man kan säga att tillstånden

militära kompetensen i Spanien är bedrövlig

sen så kommer det här att förändras.

För det som sen händer

det är ju att man organiserar sig

på republikanska sidan

och bygger så småningom upp

en folkarn med på ett mer traditionellt

skapar såna här brigader

och de här milistrupperna kommer

sen att mixas med

regulära trupper. Och sen får man

också internationell hjälp,

vilket kanske kommer lite mer till sen.

Men hur riktiga är den här?

Republikanerna får hjälp

av sovjet.

Några experter och sånt

men det kanske är semare eller?

Nej, det kommer att gå

ganska omgående.

Det kanske vi ska rädda

direkt då, att hela Spanska

inbordes till märkligt ord

omgärdas i någon interventions

sammanhang

där ju alla

egentligen betydelsefulla länder

säger att vi koskan inte lägga sig i det här.

Och för att göra

en väldigt komplicerad historia

väldigt kort kan man säga att det beror

på att man har ju olika skäl

politiska skäl till att inte

lägga sig i. Britterna vill inte

skapa en konflikt härd

som man inte kan kontrollera.

Fransbännen vill nog egentligen

ha en folkfrånsregering,

vill egentligen stöttas,

men hänger med britterna

därför att det finns någonting som är väldigt viktigare

i den här tiden. Det gör relationen till

Hitler-Tyskland. Det pågår ju.

Anschloss och myndsen överenskommer

såna sker ju samtidigt här.

Som vi har pratat om

i det femta avsnittet om 3D-riket.

Precis, och sovjet

vill ju inte heller lägga sig i det här

allt för mycket heller.

Stalen vill inte ha någon konkurrens

och man vill inte skapa en härd

för konflikter som man inte kan kontrollera.

Det är ju allt märkligt att

även om sovjet stöttar republiken

så gör man ju på ett väldigt

kan man se bedrövligt

uträknade sätt

hela tiden.

Vi ser till att det är kommunister

som bestämmer om man väl egentligen inte stöttar

den här beripen för urskettlåt att sovjet inte

vi bidrar till någon liberal demokrati

i Spanien.

Men det som du säger

är att man skriver under de här

non-interventionspakten och egentligen

är det faktiskt bara Mexiko i världen

så stöttar Spanien utan

utan någonting.

Men sen stöttar ju sovjetrepubliken

ändå trots att man skriver på de här

pakten med både materiel

och rådgivare. Och sen vet vi

vilket vi kommer att komma till här

och sen så småningom är ju att

Tyskland och Italien på samma sätt

intervationspakten stöttar ju nationalistsida.

Det är alltid en sån

sorglustig känsla man läser

om Italians medverkan i olika

strider och krig och så.

Jag vet inte varför verkade Italienarna

så amaturistisk

är allt om de gör.

Ja, det kan man

också fråga sig för där har vi också

Det är kanske en poddussé.

Det är poddussé och du har att göra

med utbildningstraditioner och du har att

göra med saker som sitter djupt

i ganska samhället, vill jag påstå.

Men man skickar ju faktiskt hela förband

till och med. Det är så mycket som 50 000

man som tjänster och tjänster småningom

i Spanien från Italien

under olika manskapar

ju en kår faktiskt och har ju

skulle man kunna säga en lätt

pansarkår i Spanien

på nationalistsida.

Det viktigaste bidraget

under hela kriget militärt

det är ju kondor, legionen, alltså flygstyrkan

som Tyskland skickar

med moderna stidsflygplan

Hankel 111

Junker 52

Junker 87 stort bombaren

och till och med Messersmitten 109

finns B här

på nationalistsida.

Är det här det första moderna flygkriget egentligen?

Det kan man säga

på flera sätt.

Att man här testar den här, vad ska vi säga

det som sen brukar bli känt

som blickskrigs faktiskt

taktiken.

Det understödjer infanteriet

till och med pansarets anfall

genom brott

med luft

anfall.

Och där man ju framförallt använder

då stokar och där man lär sig att

bekämpa motståndarsidan

dels bomba motståndarsidan

inledningsvis, sen hålla ner

motståndarsidan

med

att dyka ner och med kulsbrutell

hålla ner när så att säga

ståndarsidan är på stormavstånd

som det heter där

avancerar de sista hundra meter fram

mot finanställningar.

Och sen att man slår mot finas artilleri

och underhållslinjer då bakom.

Och det här gör man och utvecklar

och förbättrar under spanska inbördskriget.

Så här är vi inne på.

Tyskarna lär sig här hur man ska

kriga egentligen.

Spanska inbördskriget är egentligen

ett träningsområde

för inte minst tysk krigföring.

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Ja.

Ja.

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

Spännaren

De önskarna har med flyg och italierna med rätt stora truppinheter egentligen.

Ja, och så skulle de bara kunna lägga till de internationella brigaderna.

Just det. De måste vi prata lite extra om.

Ja, och det är ju kominterna och det är ju hela sammanhanget runt om där frivilliga på olika illegala vägar faktiskt.

Även svenskar tar sig till Spanien och ingår i de internationella brigaderna.

De är inte militär till mera högstående någonting annat under Spanien börja skriva, men de har väldigt god disciplin och blir värdefulla.

Och det kommer vissa på en gång fisk och ett tal i teknologi här.

Framförallt när det gäller avvärdningsstriderna kring badridd så blir de betydelsefulla av de internationella brigaderna.

Och där kan man ju nämna tycker jag att omkring 600 svenskar tjänst gör i Spanien.

Ja, de här 550 svenskarna som gjorde fråntjänst, de kunde då att det ingår framförallt finansier i ett kompanier som hette G.O.R. Branding.

Och vem är det då? Jo, det är ju Jalmar Brandings son.

Just det. Och han var ju en tjänst svensk socialdemokratssonen, så att sätta häv...

Ja, men det måste ju ändå ha funnits ett brett stöd för den spanska republiken i Sverige.

Absolut. Och det visar forskningen att det fanns ett stort stöd.

På grästerhållslivå, bland såsomokrater och socialister och kommunister för den delen i Sverige.

Och så var det generellt runt i Europa. Det fanns ett starkt stöd.

Men det som är så bedrövligt för den republikanska sidan här är att man inte får det man egentligen hade behövt.

Och det var ju högkvalitativ militär utrustning.

Och då ska vi också kommentera det här med Sovjetts hjälp. Det tycker jag är på sitt plats.

Sovjetts är ju till att de får ju hela den spanska guldreserven.

Som ett sorts, vad ska vi säga, käkkonto flyttat till Sovjetts.

Där då, sen man tar ut pengar, så att säga, allt eftersom man då levererar.

Och man får väl vara helt ärlig och säga att Sovjetts lurar ju av republik sidan.

Det var ju världens fjärde största guldreserv för över tidarna.

Och sen skickar man då material. Och där kan man väl säga att stridsvagnar när man skickar är bra.

De är bättre än det nationalist sidan har, får från Tyskland.

Men däremot visar ju flygplanen så småningom de inledningsvis moderna.

Men de är ju underlägst naturligtvis det tyskarna har.

Och sen är problemet också med mycket av det här vapen när man skickar.

Det är inte så bra. Det är olika kaliber dessutom.

Du kunde ha på ett förbann om battalioner, alltså 5-6 olika ammunitionsorter att dribbla med.

Och det är ju helt omöjligt i stridssituationen att få fram ammunition.

Och mycket vara utslitigt och gammalt.

Så att det sovjetiska stödet är ju otäckt halvdåligt, ärligt talat.

Men det var ju där för att Stalin ville inte egentligen att republiken skulle vinna.

Och han var väldigt tveksam till att stötta den här krigföringen.

Så det var inget helhjärtat stöd helt enkelt?

Nej, nej, nej. Det var det inte.

Så det är egentligen det enda.

Och då ska vi också komma ihåg att Hitler stöd den nationalist sidan inte heller helhjärtat.

Utan det är ju mer att man vill ha en konflikt i det här området.

För att man ändå anser att det kan gynna tyskland i förläggningen.

För det kommer att bli mer problematiskt för västmakten än vad det är för tyskland.

Franco går ju aldrig med sen heller i andra världskriget på tyskarna sida.

Och det kanske man ska säga, eller inte att man ska säga att det var syn.

Men jag menar, då hade ju inte diktaturen varit enda fram till 1975.

Precis som i Italien hade haft vett att hålla sig utanför andra världskriget också.

Och det som är lustigt är att Hitler försöker ju få med Franco.

Franco spelar ut så stora krav som inte Hitler kan gå med på.

Och Hitler säger sig att han efteråtat det är ett av de värsta mötena han haft.

Han vill ju heller dra ut fyra tänder än att sätta sig i ett liknande möte en gång.

För Franco till och så fruktansvärt tråkig och bråttamma.

Så det fanns ingen, det fanns ingen, jag menar, Hitler beundrade ju Mussolini och så där.

Men det fanns inga sådana, det fanns inga varmare känslor mellan dem.

Ja, ingen kärleksförklaring.

Och man kan säga att de får ju mycket hjälp.

Det kan också nämnas att mycket krigsmateriär blir ju kvar i Spanien.

Även om den kanske undermål i en Italien, att lägga ner enorma resurser på det här fältetoget.

Däremot så är det så att det italienska stödet är i större utsträckning helgärtat.

Där man ju ser att man skulle kunna spela in sig som en spelare.

Och därför visar jag också att det är medelhavet uppfattas vid den här tiden.

Så Italien och Mussolini är sin trässesvär.

Tyskarna är min intresserad av den, de är mer intresserade av central Europa.

Ja, kan jag tänka mer. Italienarna kanske, de tänker ju så det gamla romariket misstänker.

Då ingår ju Spanien som en viktig del i det.

Ja, precis. Så att man kan satt båda de här sidan i det här inbörskriget och stötta sig lite halv hjärtat på nåt konstigt sätt.

Ta de här utomstående då.

Om vi ändå får någon slags struktur i här så kanske vi måste gå igenom krigisk kronologi utanför och utan att bli för detaljerad.

Det pågår ju ändå under tre år.

Och en del hävdar ju att det pågår under till 1949 på grund av att det var sådana fruktansvärde utränsningar efter kriget.

Ja, det kan man ju diskutera det jo ändligen men traditionellt är att kriget omfattas ju av revolten då i juli 1936.

Och att kriget sen avslutas första april 1939.

Och på fallangistsidan så pratar man väl om att kriget började 1934 med den här revolutionen i Norrblads.

Det kan man ju diskutera det då ändligen men traditionellt är det alltså juli 1936 till april 1939.

Man kan väl säga så här att 1936 har vi resonerat redan kring nationalissidans framgångar då.

Viktigt är att Franco blir så kallad generalissimo den 21 september alltså utsett till ledare och i det där mötet som hålls.

Så det är inte helt klart vad han egentligen har för statsrättslig ställning men han pratar sig sedan om honom som statschef då.

Och därifrån kan man säga att hela hans ställning så går ju sen i kontinuitet till det att han dör då 1975.

Han har väl lite tur också med tanke på att flera av de ledande generalerna dör ju och under olika omständigheter och så.

Ja den som egentligen ju skulle ha kanske skulle ha bariten som blev ledare på nationalissidan dör ju faktiskt i en flyg i en flyg olycka.

Det är ju den här Sant Giorno den generalen han brukar man säga att han packar med sig för mycket packning.

Han var till en fåfängd. Det finns faktiskt en sån teori ett alls för litet flygplån som lyfter och som sen stortare och då har man pratat om allt från sabotage

till att man packade för mycket och då man pekar på att man får fänga. Det är för mycket guldiformen men det är kanske en egenhet intress i det här sammanlägget men så är det i alla fall.

Och säkert man säger att man under då hösten försöker ta Madrid och misslyckas men man lyckas i alla fall då vinna väldigt snabbt propagandar framgång att man lyckas

undsätta denna nationalist sidans försvar och bland annat med en del kadetter i krigskolan i Toledo som beläger

republikanerna lyckas man då undsätta den 27 september och det där är ju sådana saker man har diskuterat för det är så att Madrid ligger nämligen öppet vid den här tiden.

Varför går Franko mot Toledo.

Jo det är för att han har den här blicken om jag nu frigör den här den här heroiska försvaret av de här kassärerna den här borgen i Toledo mot

republikanerna då kommer jag vinna en politisk framgång och så är det hela tiden ett ideologiskt politiskt krig i hela tiden.

Propaganda krig i hela tiden och också översköljts i världen på nationalist sidan och berättelser om om

vänster sidan eller republikanska sidans övergrepp i den där republikanska zonen och det kan man säga att det är inledningsvis under de första sex

månen som genomförs ju väldigt mycket uträntningar och avrättningar både i nationalist zonen.

Börjar de här förbannen från Afrika går fram på ett fruktansvärt hänsutslösset.

Det finns ju fruktansvarda skildringar av både våldtäkter och arkibiseringar i samband med striderna.

På samma sätt i republikanska zonen för här har vi någonting som är väldigt väldigt spännande att där börjar det ju genomföras en arbetarevolution.

Som på många sätt försöker tonas ner och täckas över av republik sidan för man inser ju att kommer det fram till omvärlden att här håller

du på pågår någon sorts arbetarevolution med utgångspunkt framför allt ur socialistisk organisation och fackföreningar.

Alltså får vi ju ingen hjälp alltså i huvud taget.

Därför brukar man ibland säga att revolutionsarbeta revolutionsförsöket är i Spanien vid den här tiden 36 mycket

mera egentligen förankrat och mer omfattande än vad det är en svar i Sovjet 1917.

För det var ju ingen arbetarevolution.

Fanns ju ingen arbetarklass när det här gör man.

Det var ju statskupp och här gör man ett försök alltså att börja dela ut jord.

Man man man är oerhört våldförs oerhört på kyrkans tillgångar på presterskapet och så vidare och så vidare och så vidare.

Väldigt spännande och därför kan man prata här om en mycket revolutionär period.

Sedan lugnar det här ner sig.

Man börjar organisera på hösten den folkarmen på ett mera traditionellt sätt.

Och här är en väldigt intressant sak att kommunisterna vill ju ha den här centralstyrningen i på

republik sidan. De vill ha den här traditionellt styrdarmet med vanlig militärhjärki och det är därför att då vet

ju de. De är i minoritet.

De bestyrar från oss kvar.

Då kommer de sen så småna att allt bara kunna ta makten och det som sker också på republik sidan att kommunisterna så småning

kommer att bli mer och mer betydelsefullare.

Men vi kan bara ta lite det här man kan väl säga så här då att januari februari 1937

då slåss man hårt kring Madrid och en intressant sak tycker jag som man kan lyfta fram.

Guadalajara är ett sådant här plats.

Guadalajara som ligger norr om Madrid där vinner egentligen republik sin enda taktiska

riktigt stora seger under i Möringskriget.

Det handlar om hur klarar man av att vinna där när man misslyckas med allt annat.

Ja det är därför att Italienarna gör bort sig det är det korta svaret.

Alltid det som misslyckade Italien och det som händer är att Italienarna anfaller med pansar

med en pansarkil tar sig igenom men stannar upp bland annat för att klimatet är tidpunkten och de är

inkompetenta. Republikanerna sätter in ett motanfall och får stöd av flyg och Italien

har enorma förluster. De sätter in fyra stycken divisioner och har så stora förluster som

blir tvungna att omvandla de till två. De mister enormt mycket pansarfordon och 5.000 man.

Det här är republikens enda tydligt klara seger under hela kriget och det där tycker jag att vi skulle kunna

spina lite på därför att här drar man då felaktiga slutsatser i omvärlden då säger man så här

även pansarkilar samlade pansarförband ingenting vi ska syssla med.

Tyskarna vet vad de säger. Tyskarna säger Hulman. De säger att det här är Italienare så att de

inte vet inte. De säger just då vi kan inte dra några slutsatser för att Italienarna är så

inkompetenta så därför fortsätter man med den här pansartaktiken som blir så fruktansvärt

framgångsrik under andra världskrig, nämligen att satsa på de samlade pansarkilarna.

Så det där är jämstens den enda framgången. Sen faller ju basken under mars, april och sen

framåt hösten fortsätter slutsatser i hiderna. Men Bill Bau och där tycker vi kan nämna

bombningen av Garnika. Den görs den här klassiska händelsen.

Den genomförs av den här tyska kondorlegion och där kan man ju diskutera det oändligen för det första

många som dog och så vidare. Vad var meningen med det anfallet? Det här har ju funnits många

teori men vi kan konstatera det. Sen genomför då gör man...

Jag kan inte hålla kvar lite vid slaget vid Garnika eller bombningen av Garnika för jag tycker det finns

en intressant kulturell utvikning här med Pablo Picasso, den spanska konstnären som håller på med

en beställning på en tavla som inte handlar om Garnika. Men efter det här har hänt den här

bombningen för han bor ju i Paris vid den här tiden så döper han om den till bombningen av

Garnika och det är ju en ikonisk konstverk som nog präglar eftervärldens bild av det här kriget eller hur?

Ja och där får ju i sin samtidigt betydelse som du säger och den väcker i opinion. Det är ju en fantastisk

målning i sig och så vidare men just det här som du säger att den här händelsen och att man

bombar och slår mot Garnika det fanns en massa olika skäl. Man har hänt att alltifrån att det

var ett misstag till att man slår mot industrit, mot att man ville slå mot en baskiska hjärtat

ju nämligen i Garnika där den här baskiska ekestor. Det är en sådär gammal huvudstad eller

någonting i basken. Det är det och det är där man svar in för ek till platsen för det baskiska

parlamentet och så vidare. Det är hjärtat i den baskiska skälen på något sätt. Men man

intar så småningom den baskiska provinsen och det är en katastrof för republikanska sidan och det är

på hösten 37 är det här över. Man mister ungefär 200 000 av sina bästa soldater på republikanska

sidan och dessutom en stor del av sin industri, sin vapenindustri.

Under sommaren försöker man kring Madrid på republikanska sidan att friöra Madrid. Du märker att

Madrid är väldigt viktigt här. Det utvecklas då i slaget vid Brunei och det här slaget vid

Brunei är att man försöker genomföra de form man liksom kniptångsmanöver där. Det finns en

utbuktning i frontlinjen och den försöker man liksom utplåna genom att knipa av den där

utbuktning och återigen så visar det sig att de här republikanska truppen de kan inte anfalla,

de kan inte retirera. Det ändå de kan inte stå kvar och slåss och därför ska man inte försöka

göra såna här saker och nu är vi lite inne på förklaringarna militärt varför republikanska

sidan förlorar det här kriget. Hade de varit självklart att de skulle förlora egentligen?

Nej det var det egentligen inte för man har inte mindre manskap och så vidare utan det är

dålig organisation och dålig utbildning och sedan dåligt strategisk operativ blick från de ledande

därför att man satsar på någon form av första världskrigsoffensiver. Man ansamlar en massa

trupper på till exempel som den här offensiven vid Brunei Väster och Madrid där man liksom ska

göra en sådant stor offensiv alla som eller alla världön. Spanien var ju inte med i första

världskriget. Nej det var ju inte det men att det var ju den utbildningen de hade många av

de här offiserarna och den kunskaper som fanns utan det man skulle naturligtvis ha gjort det var ju

att syssla med det man var bra på hårdnackat försvar, grillarkrigföring, nötter ned nationalist

sidan istället och små anfallet istället bränner man i stort sett hela sin anfallskraft och hela

sin armeja och sina surt förvärvade strids och hangnade flygplaner till ripser i meningslös

offensiver som man egentligen inte klarar av. Man kan men också nämna här då att sen under

april 1938 sen så småningom så når faktiskt nationalist sidan framtid medelhavet och

kliver republik sidan så att då är plötsligt då finns det en bit kvarken Barcelona och en i södra

kostnadslös på shoppifall.de slashradio.

Berejds 10.000 de tyske undernehmern har sig därför entschieden.

Gemacht för Deutschland. Powered by shoppifall.

Fiktion är att de bösen är aliens, zombies eller risenkracken. Fakt är att echte mörder är

totalt unauffällig. Fiktion är att man mordar för att man vill skapa värld. Fakt är att de

meisten morde verkar av eifersucht. Fiktion är mord durch laser kanon. Fakt är att de

häufigaste mordvaffeln är en messer. Fakt är också echte stories går tjufa.

True crime by Cheti F Info.

Just in the Chiti F mediartik.

Nu sitter vi bara pratar om hur inkompetenta republikanska sidan var.

Men var det nationalistiska sidan så fantastiskt duktiga då egentligen?

Nej, det var man inte.

Det var att man hade sämre motstånd. De var bättre än motståndarna men inte nere.

Och det här är ju en militär bedömning som gör så många efteran. Den är ju att det är inte

nationalistisk sidan som vinner i kriget utan det är republikan, republikanerna som förlorade.

För nationalisterna var också som du säger i stor utsträckning också inkompetenta i många avseende.

Förutom de här korta perioden som jag beskrev inledningsvis.

Och det gör att när man ger dem för sina offensiv på nationalistisk sidan så det man har

framförallt som man är överlägsen då. Det är att man har detta kraftfulla luftunderstöd hela tiden.

Sen är det också lite över de här koloniala trupparna. Är det de som kallas reguläres eller?

Ja, reguläres.

Ja, reguläres. Och de fanns även i främre regioner.

Ja, jag tänkte hur motiverade de egentligen det här?

Vi snackar ju om, för här lyfter vi framvärlden som kyrkan och sånt men det här är ju ofta muslimer som är många

tvångsrekryterade i Marokko. Varför var de som motiverade oss slåsta? För de var ju väldigt fruktande.

Det var duktiga soldater även om de kanske var illa ledda många gånger.

Det var yrkesolater helt enkelt.

Ja, yrkesolater. Och de var yrkesolater, det är svaret. De var yrkesolater. Det var här, det var deras arbete, deras liv.

De har tagit sig upp säkert från en enorm misär genom att bli soldater. Och här fanns det ju möjligheter både till krigsbryten och allt möjligt.

Och de fick betalt och ett värde.

Sen var jag förstått också så, innan Franko hade egentligen formats i det koloniala Marokko så hade han en viss förståelse för människor härifrån.

Han var ju inte känd för sin stora medkännande och inkännande karaktär, Franko, men det finns en historie om när han besöker en sjukhus där det ligger såna här reguläres.

Och hans ena kommentar efteråt är att de ska plocka ner korsen på väggarna.

För han hade ändå den kulturella sensibiliteten där att det här var min muslimskatuppe, de ska inte behöva ligga på sjuksalan med kors på väggarna.

Ja, men han hade känsla för detta, för det var ju också Franko's liv detta. Det är ju där han hade präglats som ung, och det var ju där han var utbildad.

Det var ju egentligen hans livserfarenhet kan man säga, Franko's livserfarenhet.

Men en sak som vi kan beröra då, jag nämnde här nu då, att man nådde ju fram till Medelhavet och Klöv, då den republikanska sidan då i april 1938.

Nu förstår jag att här vid den här tidpunkten så börjar det ju gå riktigt till nu för republikanska sidan.

Franko var väldigt försiktig i sin krigföring, och där har man ju luft fram att han inte heller var en särskilt god militär.

Han anfölj ofta från talt, i stället för det.

Återigen när det är första världskriget, strategi.

Precis så att han inte heller riktigt förståg att bruka sina truppor på rätt sätt.

Absolut inte det man brukar kalla för manöverkrigföring, att man försöker hitta en svag punkt och anfalla där.

Man försökte lite att utveckla det där. Man hade ju tyska rådgivare med sig, och den här kondålängionen syfte var ju att hitta en sån där så kallad svär punkt.

Där man kraftsamlade, och där satt man in där luftunderstöd, och där försökte man bryta igenom.

Men karaktäristiskt för båda sidor är att man är extremt svårt att utnyttja genombrott.

Om de väl tagits igenom, så stannar det upp, och det är därför man har ingen dåligt mekanisering, man är dåligt organiserad logistiskt och så vidare.

Och det kan väl nämna sig att de armerna har ju nu växt, så de börjar närma sig på båda sidor.

700 000 manna kanske till och med uppåt och miljoner, hur man du räknar här.

Jag vill bara avsluta att säga så här, det sista dödsryckningen från republiken är den här Ebro-offensiven, som gör republiken största offensiv.

Vad ligger Ebro?

Ebrofloden ligger ju i Nordöstra, Spanien. Den ligger liksom i kanten av det här området, kring Barcelona, som republiken kontrollerar.

Och där sätter man då in en enorm offensiv, som mellan juni och november.

Här tar då nationalisterna på sängen, och tanken är att man ska kunna öppna upp i ändå kontakten mellan den här Barcelona-området och Valencia-området i republiken och återutknyt.

Får ju ihop och kasta tillbaka de nationalisterna, men återigen lyckas man inte utnyttja genombrottet.

För Franko får stoppa detta, för Franko tar personen befäl och sen nöter man ner den republikonska armenien.

Här kan man ju säga att det sista egentligen, musten går ur den republikonska sidan och sen återstår egentligen bara nedelag.

Barcelona faller ju sen så småningom på våren 39, och sen 28 mars faller Madrid.

Och slutligen 1 april så är då inbördeskriget över, och kan ju nämna att det också har skett en revolt inom den republikonska sidan faktiskt.

Som har ju haft ett inbördeskrig i Madrid, med kommunister borta. Så det är otroligt rörigt.

Är det här kanske svaret på frågan varför nationalisterna vann?

Ja, det här är inbördesstriderna på republikansk sidan.

Det är ju det att man aldrig egentligen hittar ordentlig enhet, utan att det finns så mycket motstridiga intressen på den republikonska sidan.

Framför allt också att kommunisterna ju, och ena sidan, är med och stärker den republikonska sidan för att de vill ha centralstyrning och en samlad konventionella armenie.

Men samtidigt också går det i moskvåsledband och undiminerar, och man också bekämpar inrefiender hela tiden inom den republikonska sidan.

Det var ju mycket utränsningar så att jag förstått.

Det var det också.

Men inte på nationalist sidan då på samma sätt?

Jo, alltså det förekommer uträstningar på båda sidor, och jag har tittat lite på de här siffrorna där och jag vet inte om det här är sådana tävling.

Vem som var värst och så.

Det är klart att nationalist sidan i slutändan likviderar fler, de är segrare.

Men det är nog tyvärr på det sättet att det går inte att säga att vem som var värst i det här jämföreskriget.

I så fall skulle jag vilja hävda att en person som säg att den ena eller andra sidan är värst, då är den partisk.

Det har fått båda sidor begår övergrepp på olika sätt.

Man har resonerat lite i termen av att den här repressionen skulle ha varit välorganiserad på den här nationalist sidan och sanktionerat ända från högsta instans från Frank och själv.

Och det är ju sent och sant att den är systematisk.

Och som har sagt då på den republikonska sidan är den mer spontan.

Det här var inte så att säga republikanska ledningen som ville detta, men då ska man också komma ihåg samtidigt.

De här grupperingarna på republikonska sidan har pratat om en våldsam revolution.

Det har de gjort längesen under hela mellankrigstiden.

Så det är bara detaljer tycker jag.

Ja, sen tycker jag att vi kanske för kort ögonblir kan hoppa tillbaka till själva starten på inbördskriget här.

Det här mordet på den här konservativa politiken, där gjorde ju inte den republikanska ledningen några egentliga försök att ställa de skyldiga införrätta eller så.

Nej, det här var väl ett samhälle som redan innan krigsutbrottet var oerhört präglat av våld på begingssider egentligen.

Så är det och jag tycker att därför så tycker jag så här att hålla på att avgöra i någon sorts domstol efterhand.

Vem som har varit värst tycker jag nästan blir beklemmande måste jag säga.

Det vi däremot kan konstatera är ju att efter krigsslutet inte har 39.

Så vet vi att åtminstone 30 000 republikanska hängare likvideras och avrättas.

Och här rekt är det väl, om vi snackar republikanska anhängare här, det krävs väl inte så mycket för att man skulle definieras som en sådan.

Vi snackar inte bara om ledarskap och sånt där som åbretas.

Nej, utan deltaget på den republikanska scenen sker ju en hemmdaktion och en uttränsning av motståndare.

Så jag tycker att vi kan nämna också att det är hundratusentals människor som flyger.

Det är hundratusentals människor som hamnar i Frankrike.

Det är tusentals människor som hamnar i tyska konstaterationsläger som har slagits på republikanska sidan.

Tyska republik... Tyska konstaterationsläger?

Ja, i tyska konstaterationsläger för att tyska occuperar ju som bekant Frankrike och sen blir de överflyttade till Tyskland.

Det är enormt tragiska människor öden.

Det är också på det sättet att det är tusentals som kommer tillbaka till Spanien och alla de kommer inte att klara sig för att leva i fred långt senare under efterkrigstiden utan de kommer att ställa sig för rätt och hamnas i fängelser i värsta fall faktiskt och överrätta sig också.

Natanssache nämner en särskild grupp, några tusen barn till spanska kommunister som skickades till Leningrad den här tiden och många av dem dog ju sen under umbäranden i Spanien.

De dog ju i umbäranden i Sovjetunionen och under kvinnet.

Ja, det är den typ av berättelser i välbeklemmande och man ska komma ihåg om man kämpar ju fortfarande en i dag tar reda på var ligger alla som har likviderats, hur många varor som likviderats är hundratusentals människor som man inte vet var de tog vägen.

Och den regime som sen kom efter 1939, den finns ju alla anledning att förhålla sig mycket kritiskt till naturligtvis, självklart.

Det var ju en regime som var olycklig bara inte utifrån att den avrättade hundratus- eller tiotusentals människor utan det var ju också ekonomiskt en katastrof där de i princip införde någon slags kommunist.

Ja, men det är konstigt nog men ändå någon slags planekonomi egentligen.

Det var ju inte en fri ekonomi på det sättet.

Nej, men man ska ändå komma ihåg att industrialiseringen når ju Spanien under frankotiden.

Det här lite motsägelse här. Det är ofta en sådan sak som vi vill ju ofta se de här diktaturerna som att de inte kan skapa något välstånd, men inte så är det inte utan Spanien utvecklas ju under frankotiden.

Fast det fortsätter väl ändå att vara en av de mer fattiga länderna i Europa?

Absolut, det är det. Det var klart att en demokratisk styre och en markant ekonomisk system och ett välfört samhälle hade ju naturligtvis från spanska befolkningen fått en högre levnastandard, det är väl alls självklart.

Men det går inte att säga per definition att den här diktaturen driver Spanien i botten. Det går inte att jämföra Spanien och frankomet till exempel hur det blivit så jättelig röst i Europa.

Nej, jag tror hellre jag levde i Spanien än i Sverige.

Ja, det är precis det jag skulle vilja säga.

Men jag tycker också en sak som är viktigt att luta fram, att man förstör väldigt mycket kyrkor. Man slår hårt mot presterskapet genom republikanska zonen.

Väldigt många presters som faktiskt dör. Sen kan man diskutera deras skuld till olika saker.

Men jag tycker det ska upp på bordet och man också faktiskt har ju fått återbygga väldigt mycket fina kyrkor i Spanien.

Då kan någon säga såhär men det är ju bara materiella ting. Men det är i alla fall en del tycker jag av kriget och kan vara ihåg det.

Man brukar ändå vecka anstöp när man förstör religiösa platser oavsett om de är kristna eller vad de är.

Det blev ju en väldigt lång diktatur. Men samtidigt är ju ändå Spanien hoppfullt på det sättet att det faktiskt har utvecklats till en stabil demokrati efter 1975.

Bara på några år egentligen. Att det ändå har möjligt att göra det efter det här.

Ja alltså Spanien är per definitionen monarki. Men en vilande monarki. Det beslutas ju efter andra världskriget att Spanien är en monarki.

Och märket nog så överlämnar ju då Franko makten till Juan Carlos. Han är ju ganska involverad och engagerade hans uppfost fram faktiskt.

Och Juan Carlos fattar ju beslutet att överlämna då Spanien är händerna på demokratiska krafter efter sitt maktilträde.

Så det är väl en väldigt lycklig historia. Sen vet vi att det har varit boxlag i Spanien. Vi vet också att de här regionala slitningarna.

Eta. Etas terrorverksamhet. Baskiska driften efter autonomi. Den katalogiska driften efter skälständighet.

Bara senaste åren har varit ett stort problem. Men man får väl ändå säga att med tanke på detta inbördeskrig och frankosdiktatur.

Så har ju Spanien tagit sig ur detta väldigt väl måste du säga.

Men det som finns kvar är att fullständigt bearbeta spanska inbördeskriget drigt på djupet.

Som man har gjort till exempel med sina historiska skelett i Tyskland eller i Finland för den delen.

Och där har Spanien lång väg att gå för det här är fortfarande ett uppe så.

Martin Hortstedt professor i historia vid Umeå universitet. Stort tack för att du var med idag.

Tack!

Föreställningar om vikingatiden handlar ofta om hon jämns pröda män som plundrar återvänder hem.

Men vikingatiden handlar om så mycket mer.

I boken vikingatider ges en helt ny bild där unika fynd blir startpunkten för hissnande berättelser om resorna och mötena.

Om vardagslivet och högtiderna.

Om herskarna och de vanliga människorna.

Vikingatider är utgiven av förlaget Historiska Media.

Ljudboken finns tillgänglig och har streamingtjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory.

Beställ den fysiska boken på förlagets hemsida historiskamedia.se eller köp den i en bokhandel nära dig.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.