Skäringer & Nessvold: Sämsta duon någonsin på fortet?

Just i dag är jag stark. Just i dag mår jag bra. Jag är först framåt av kraftiga vundar.

Just i dag är jag stark. Just i dag mår jag bra. Jag har tro på mig själv på min sida.

Ja, titta vad jag har här. Det här är i alla fall min början på min semester.

Se du, jordgrubbar. Nu hör inte jag dig.

Nej, nu ska jag börja mima.

Nu mimade han fan.

Buz, kul, volym fyra.

Du köpte dig rakt av.

Nu mimar du igen.

Nu syns det på läpparna att du snör på dem lite.

Jag ser på slutet på dina ord.

Det var som när man har barn och filmar med barn.

När de ska börja mima börjar man prata om helt andra saker.

De sa innan de pratar.

Då blir det så.

Jag sa fortfarande att det inte var felet.

Jag såg nåt med läppen att det var för full i skratt i läppen.

Nu är vi igång. Nu har vi ljud och jordgrubbar.

Jag har ingenting mys på min sida.

Du har inte fått semestern.

Jag äter jordgrubbar nu.

Nu har jag i alla fall klar med solsidan som jag har jobbat med nu i april, maj och juni.

Jag tror att jag leder har tagit täten på att åka med ståg just nu i Sverige.

Det är så mycket tåg.

Det är gräns för mycket tåg.

Det här är som veckopändlar hela tiden.

Det är inte så mycket två resor i veckan med tåg.

Vi tar det till min värld.

I mitt liv har det varit mycket tåg.

Det är både fordonsfel och viltkrockar och signalfel.

Allt möjligt.

När jag skulle hem förra fredagen...

Nu ska vi inte gnälla det i världsproblemen.

Man får ta saker från där man själv är.

Jag är en 11-åring hemma som jag gärna vill se mellan april och juni.

Några gånger vill jag gärna se honom och känna att han har en mamma.

Jag åker hem så fort jag kan. Jag vill helst åka hem samma dag.

Om jag slutar 9 en torsdag eller en fredag vill jag gärna komma med sista tåget.

Även om det innebär att jag rullar in 0,030 eller klockanett i Göteborg.

Så vill jag gärna med det. Då får jag vakna hemma.

Då skulle jag hoppa på ett tåg. Då var jag redan lite så här.

Man har lite för mycket klipp i steget.

Man bitar så amalgamet i vistomständerna för att man är lite sleten helt enkelt.

Man springer till det här tåget och när jag kommer upp är det inte spår 10.

Jag tycker att det är trevligast på Stockholm central.

Man köper sin kaffe eller sin sushi och så går man rakt ut och in.

Där har du svungen. Då ska du ner till spår 13A.

Du ska ner och dra och rulla och genom och upp.

Det är jättemycket folk och så står vi där och väntar.

Plötsligt börjar det. När det börjar komma upp andra siffror på sidan på tavlan.

Det var det första att vårt skulle bli lite för senat.

Det skulle komma in ett tåg innan. Men det blev inte lite för senat.

Det blev en timma för senat och så rullade jag in ett annat tåg.

Då kommer det uppspringande folk som har väntat och tror att det här tåget går till Göteborg.

Då är det ett gammalt malmetåg som har hakat efter i någon slags tågköl.

Nån annan skada på nåt spår någonstans. De ligger efter i sin schedule.

De människorna som tror att det är Göteborgs tåget har rullat in och springer på det här tåget.

Gammla som unga, massa folk.

Och så blåser han i pipan. Han har också lite amalgam som trycker visst om ständerna.

Han är också jävligt irriterad. Han tågnissen.

Han känner väl också att det är fredag välhem.

Då är det en tant, vet du, i 70-årsåldern som börjar dra upp dörrarna nästan när tåget har börjat...

Jävligt, jävligt, det är fel tåg!

Och då öppnas det fullt av dörrar.

Och det börjar springa av folk.

Då trodde ju de att de skulle till Göteborg och så har någon sagt att det här går till Malmö.

Så det var ju 20 personer som börjar springa av så då fick han liksom stoppa tåget igen.

Då öppnar jag dem och börjar gå ut så det blir ju en farlig situation.

Då byter de spår för då kan vårat tåg inte komma in på det här spåret.

Så då får vi springa ner då i 13a och komma upp i 12a i nästa gång där.

På oss och äntligen på tåget och herregud, tänkte jag nu.

Så rullar vi ut när vi kommer utanför Stockholm och Södra, då stannar vi.

För då har det ju blivit sådana tågkör för det här fordonsfelet på något.

Då hamnar vi bakom ett gott ståg.

Så det här tåget som ska gå i 2000 km.

Jag tänkte köpa nu för fan liksom.

Det går ju alltså som ett mjölktåg.

Som att man ska hinna med mjölkpallen, du vet.

Du vet i Mösepigg när han mjölkar längs vägen.

Så går våra tåget.

Men gick det tåget i mjölktågstakt hela vägen till Göteborg bakom det här gott tåget?

Nej men en bra bit och sen blir vi ju stopp igen.

För det var ju något annat vi skulle vänta.

För det var ju jättemånga tåg då.

Så det hade ju blivit liksom förstoppning i den här lilla tågtarmen.

Det känns också som att de borde vid det här laget.

Det sker fel hela jävla tiden.

Så borde de i alla fall ha en strategi när felen uppstår för att lösa dem.

Eller för att göra alla kunder till lag.

Men deras strategier är ju nästan än mer provocerad.

Sist jag åkte och fackades upp så här.

Då satt jag fast utanför Örebro i någon liten håla.

I typ en timme och loggfören.

Då säger han med jämna mellanrum.

Hej hej då är det Johan igen som kör ett åket här.

Som kommer med lite information.

Och det är att jag inte har någon ny information.

Vi kommer att stå stilla här.

Sen går det tio minuter till och vi har ett hoppet som är i vangarna.

Ja nu!

Jag har ingen ny information.

Säg då ingenting.

Skicka ut smörgossar.

Och allt ni har är det jävla skrammelskåpet.

Och det är också när vi står stillare.

Då kommer det rätt vad det är.

Vi ska nu få ett litet procentkort av oss.

Som ni får till era telefoner.

Då kommer det tickad in.

Hej vi bjuder dig på kaffe och bulle från Pressbyrån.

Man bara tack vad ska jag göra med den här i skogen där jag sitter.

Tack så fan för den bullen.

Gud vad gott den ska smaka.

Sen är jag framme.

Den här veckan är vi sponsrade av Claes Olsson.

Där hörde du.

Vi kommer från ett äldre ställe via.

Vet du varför det kom så ärligt?

För att det är ordning att reda i dessa butikar.

Det är svårt.

Det är många butiker men du får din vagn.

Du går i en labyrinth där du har

här var köksmaskin.

Här var tvättkorgar och galgar.

Här var elektronik.

Här hade vi högtalare.

Här hade vi barnens hörna.

Här hade vi det och sist har vi lite gokokladbit ifall mamma

har tappat brådsokret.

Det finns så många olika saker som är så otroligt

matchande av mig där inne.

I Kylland har jag börjat göra det som har haft en otroligt

taffat och tråkig kyl.

Har börjat lägga det i...

Du vet precis.

Jag har kommit på det här knepet att lägga saker i lådor.

Glas, boxar och grejer.

Och strukturera upp där med förvaring.

Det är att jag ser exakt vad jag har.

Jag sparade längre och slänger inte direkt.

Och det ser jävligt sexigt ut.

Jag får en sexy kyl.

Du blir en sexy person också för andra.

Det är kul att visa upp kyl.

Jag blir nästan kränkt när jag strukturerat upp kylen

och folk inte vill titta i kylen.

Men så ska vi ta en titt i kylen.

Varför då?

Det är kul att titta i kylen.

Det tycker jag är bland det bästa faktiskt.

Det är en styling poäng i det.

Men sen vill jag också säga att Claes Olsson är också en upplevelse.

Jag tycker det är som de här nöjesprogrammet på bästa sändningstid.

Det passar liksom alla.

Det är kul för alla.

Speciellt under sommaren tycker jag att det är så där.

Har man ingenting att göra, det regnar.

Ska vi åka till Claes Olsson, alla blir glada.

Det är så här.

Du kan köpa grejer.

Nu kommer det här liksom life.

Men de har ju kommit på grejen att saker och ting ser jävligt sobra och snygga ut.

Och ingen vet att du...

Hon har en inredning i hela garderoben från Claes Olsson.

Nej, det är ingen som ser.

För de har gjort det med smak och stil.

Och vet du vad jag ser nu?

Håll.

Vad ser han nu?

Nu ser inte ni som lyssnar här, men vet du vad jag upptäckte när vi sitta och pratade om det här?

I mitt vardagsrum.

Vad har du?

Där har...

Nej, han...

En Claes Olsson på sig.

Det blir nästan så här.

Det här är ett ovärdighet.

Här sitter vi och pratar gott om ett företag och jag sitter.

Här var det diverse olika badgrejer till pool och sånt som vi har köpt inför sommaren.

Det har jag glömt, men det är låt här i hörnet.

På Claes Olsson.

Till och med, det har du.

Du behöver inte lägga massa pengar och onödgivare när du får ju påka runt och leta, utan...

Här har du liksom hela svaret på många av dina frågor.

Som detta sagt, Claes Olsson, checka in framförallt deras matförvaring om ni har ett rörigt kylskåp,

eller känna att ni slänger snabbt och inte har en översikt.

Och skriv gärna, om du har Tonårsbarn hemma, till exempel som jag har,

skriv gärna på den synligaste lådan,

ät mig först saker.

Det är väldigt bra, för det spar på både det ena och andra.

Det spar på din kraft, som att du ska gå och handla nytt.

Det spar på miljön.

Man använder upp saker på ett rekorderigt sätt.

Och vecka 34, alltså mellan den 21 och 28 augusti,

får alla som är medlem eller blir medlem i klubb Claes 30% på all matförvaring.

Så gå in i din nästa Claes Olsson-butik eller på Claes Olsson på DC och ta del av detta erbjudande.

Tack, Claes Olsson, för lite mer lugn innan bort.

Nu tjatar vi inte mer om tåg.

Jag gjorde i alla fall min sista dag igår i Stockholm,

så nu ska jag inte leva det här dubbelivet nog mer som jag har levt.

Känner du fri idag?

Ja, jag har lärt mig det här.

Det är lite det här, det vet du hur det är när man har varit inne i en produktion.

Och så när man slutar...

Nu har jag faktiskt varit med väldigt mycket.

Den här säsongen, säsong 8 som vi gör nu,

har jag filmat väldigt mycket kontra den säsongen som var innan.

För då var jag med pytte lite.

Det var det jag själv, för jag var så sliten efter turnén.

Nu har jag varit med jättemycket och det har varit skitkul.

I och med att jag inte bor i Stockholm så blir det det här åkandet.

Man hinner ju inte göra något annat i sitt vardagsliv.

Man kommer inte hem och pussar på sina barn på kvällen,

vilket för mig är grundläggande i min existens.

Jag vill verkligen komma hem.

Man är ju där uppe och så lever man ju ett liv i helt andra färggråda kläder

med andra människor och så kommer man hem och försöker bara catcha upp så fort som möjligt.

Nu har jag en dag. Vad ska jag göra?

Jag ska absolut inte vila och återhämta mig, utan jag bokar in Liseberg

och så tar jag upp skjutet och hela Kongalongen här.

För att på snabbast möjligast kortaste tid köpa barnens kärlek.

Och så lite socker och sockervad och milkshake.

Och så upp igen.

På det sättet så vet jag alltid att när jag landar hemma

så blir det en sån där liten duns.

För det första saknar man ju alla lite, för jag har haft skitkul.

Det har varit väldigt mycket skratt.

Lite det här att inte kunna hålla sig för skratt i bildkänslan det här år.

Ja, det är ju härligt. Det är god tecken.

Ja, när man har känt att nu får du inte titta på mig

när jag säger det här repliken, för det här kommer inte att gå.

Och det är inte säkert att det är en rolig seende.

Det kan vara en liten färdsträcka.

Man ska ju genombara med världens enklaste repliker,

men det går fan inte.

Det är ju för att man har kanske lite fordonsfel och ärligkrockar

och för lite sömn.

Och den här stressen, både Jossan och jag,

har ju mycket det här att man ska hinna göra lite för mycket

på samma gång och hemma och kanske köpa barn.

Man har lite...

Man har ett skratt som sitter i firarna här ibland,

för man känner att man har inte varit tillräckligt bra på något ställe.

Men nu tar vi den här repliken och då är just den repliken

som inte kommer att...

Nej, det går inte att komma ihåg den, det går inte.

Eller så får man något skratt som man inte kan.

Man får hitta omvägar och det är ju när man filmar tillsammans

och känner man ändå...

Fan, nu har vi känt varandra länge.

Så idag blir det mer att grunda sig, vet du?

Det blir att, som jag har pratat om förra...

Vad heter det här avsnittet?

Nu kommer jag inte behöva tvätta kläder på hotellet,

utan nu kommer jag att tvätta och städa hemma.

Och så ska jag ha en myskväll med lila och kväll.

Ska vi laga tack och så har jag lovat, för det har han längtat efter.

För jävel var gott.

Jävel var gott, och så ska vi titta på fångarna på fort,

du tror det eller ej, för det vill han se nu.

Ja, vad är det fortfarande en grej? Alltså, folk vill se det.

Nej, jag har inte...

Men nu hade någon handsett där med någon kompis.

Och det var roligt för att det pratade Jossan och hennes son

också att de tittade på...

Jag förstår ju den grejen.

Jag hade aldrig tänkt att det skulle kunna vara någonting som

man skulle kunna dra igång hemma och titta på gamla.

Men jag kan ju förstå att när man är elva är det skitspännande.

Att man springer in i de här rummen och ormar och...

Men visste han inte vad det var innan, han fick reda på den nu?

Nej, för vi har inte kollat på...

Han är ju elva.

Fångarna på Forte slutar ju jag och kollar på för...

Jag vet inte hur...

Jag enda sedan han fadde förra, började jag byta.

Började jag byta gubbet där uppe, det heter Stormar.

Jag vet inte alla som har varit inne och vänt i den där gubben.

Jo, men det har ju ändå sänds kontinuerligt under hela Lilos liv, tror jag.

Jo, men det var ju i början som det var.

Då var ju han så liten, Helio Alfred har kollat på det.

Men inte i Lilo.

Fan, vad kul att det är fortfarande en grej.

Ja, men nu ska jag kolla några roliga avsnitt med honom och titta på det.

För det kan jag själv tycka är kul.

Gunilla Persson, när hon ska doppas ner i, det kan ju vara riktigt underhållande.

Vi såg också någon som förra veckan.

Det gick på några repris när vi hade vaknat.

Då såg vi när han fara och som är så jävla rolig.

När han skulle slåss med någon brottare, han skulle nå en nyckel i andra sidan rummen

och så var det jättestor den kvinnan som var brottare och skulle brotta ner.

Jag höll på att dö av skratt när han liksom ska ta sig förbi henne och så.

Aaaaah!

Bra!

Det är nära nyckeln, den är ordentligt!

Det är ju så roligt, det är ju det.

Jag tror, Hampus, nu ska vi inte måla in oss i någonting,

men jag tror att du och jag hade haft jävligt roligt där.

Jag tror att vi hade skadat oss i första cellen och så hade det blivit.

Ja, det hade vi gjort.

Vilka grejer hade du vägrat?

Allt med vatten och djur.

Det går inte.

Vatten kan jag ta. Jag kan skjutas ut.

Jag vet inte vad det är, det är inte någonting de går ut på

där de ska hoppa ner i någonting eller vad det är.

Med vatten.

De ska få tag i någon.

Hoppa upp och ta någon, sådana här brinnande, vad heter den där,

ledtråden som brinner upp.

Det är en sådant höjdering av problem.

Alltså om det är vatten liksom som havet, du hoppar det där på nåt vis.

Men de sällnar det, fyller på med vatten.

Och det har liksom inte så mycket tid.

Du måste ta, liksom andetaget och så ner i vattnet och så kanske du inte kommer upp igen.

Där skulle jag få upp henne.

Fy fan, ja nej, det går inte för mig heller.

Det och djur går inte, asså jag ska ner med hand i kackelak och ormar runt

med överallt som kommer i huvudet på mig.

Det skulle jag få, jag skulle flippa fullkomligt.

Nej men det går inte för mig heller.

Asså inte panika ångest.

Nej men inte sådana klaustrofobiska vatten.

Då tror jag vi hade ju kunnat bliva dödsorlyckor där ute fort på jörd.

För djuren också, jag tror att jag hade kunnat i liksom försvars,

liksom effekt, bara gå på en orim där och stampa och ha mig.

Asså att jag mördar djuren.

Jättedåligt heller.

Ja men det gör inte jag heller, går in i djur.

Nej, inte djur och inte stoppa händerna i saker.

Jag ska känna och jag inte vet vad det är om det också kan vara djur.

Är det djurfritt går det bra?

Ja men om de ska ha mig och stoppa in händerna i någonting där det kan komma då.

Men jag tror att det där är en sådär ställe man kan skadas för att kommer vi väl dit.

Min tävlingsinstinkt poppar ju upp direkt på sådana ställen.

Och då vet jag, har ju inte jag vett att tänka på att jag snart är 50.

Utan då ser du en röv som jobbar sig in i varenda lucka hampus.

Och då får vi bara glada om inte sjukvårdstimet måste in med bår.

Om jag klarar mig till i alla fall halva programmet för jag kommer att ge.

Man vill vara i mitt lag tror jag.

Vad har det blivit bäst TV om du har varit i samma lag eller vad har det varit i olika lag?

För båda har ju inte tävlingsinstinkt.

Ja men då är det väl bättre att vi riktar trollstavarna mot varann.

Det blir ju jättedyr som Harry Potter och han har ju under sådana här fjäder.

Både han och Voldemort har ju samma fjäder.

Det är därför det har blivit så dåligt är väl bättre.

Vi ställer har samma trollspår rikta mot de andra då.

Jag tror inte att vi ska tävla mot varann.

För då kan jag få...

Nej, jag tänker att det kan bli smutsigt.

Det kan bädda för en ovenskap.

Jag har alltid haft den tävlingsinstinkten och är fruktansvärt oskärm i spel.

Och när jag vinner säger jag nästan värre.

Jag tror jag har 50 olika one liners och skämt som jag drar när jag gånger vinner.

När man skämtar hela tiden.

Nu hade vi en spelkväll med vänner som jag inte har sett på ett tag.

För att man har varit iväg och jobbat och haft sig.

Och så skulle vi då spela spel.

Så tänkte jag inom borts.

Nu tar vi det jävligt lugnt.

Nu har vi AV.

Vi dricker lite vin.

Det är ostbågar.

Vi har käkat lite sushi.

Det här ska bara vara trevligt.

För jag är inte därför att man ska vinna.

Du är fortfarande värd någonting.

Du har självkänsla hampus.

Det här definierar inte vem du är som person.

Alltså, jag försöker sätta alla perspektiv på det här sättet.

Jag skulle vara lugn.

Sen drar det igång.

Och då är det ett spel där man ska säga tre saker på fem sekunder.

Så då håller folk i ett timglas som man vänder på.

Som då räknar ner på fem sekunder.

Och då så kan man få en fråga.

Säg tre krukväxter.

Och så ska det bara rabla upp dem på fem sekunder.

Och då får du flytta den lilla spelpjäss.

För det första.

Det börjar lugnt.

Att jag lyckas.

Nej, det börjar inte alls lugnt förresten.

Säg tre saker som man kan återvinna.

Och jag säger pettburk, pettflaska och plastbunka.

Och då är alla såhär, pettburk.

Vad är det?

Och då börjar alla andra tre vända sig mot mig.

Säg vad är det?

Det finns ju inte något som heter det.

Jag googlar, hamnar på någon sån jättemysko sida.

Här är en pettburk och visar upp en bild.

Ta en jävla diskussion.

Jag har ju hittat bevis, snälla nån.

Ni får ju backa här nu.

Jag har Google.

Så nu gör vi så.

Och så godkänner de det.

Sen kommer nästa person att säga något vet tydligt.

Då är det en person som liksom stegrar upp.

Och vi så äh!

Men snälla, det kan vi inte godkänna.

Nu får vi vara hårda, hörni.

Nu får vi faktiskt lite sätta ramarna.

För då är du sur för att du blir ifrågasatt så klart.

Och det är slut att jag vänder.

Det jag blir oskär med och letar upp, du vet så när jag väl får frågor

så tar jag inte första bäst att det är den jag ska fråga

utan jag hittar liksom den svåraste kortet.

Alltså bara det är ju jätteskärmigt.

Alla andra tar första frågan som mig i leken.

Jag börjar leta upp svårare grejer.

Och sen vänder jag det här svårt som fan varje gång den har en annan styr.

Så det ska böräkna ner nästan samtidigt som jag ställer frågan.

Så det betäcker sig nu slut.

Vad känner Ellen då? Skäms hon för dig då?

Nej, hon var inte med som Tu var här.

För det sluttet var det enda gång det var min tur.

Så ställer jag mig upp.

Säg tre saker som säljs i påset.

Godis chips.

Håkan frukt.

Det finns håkan frukt i påset.

Oh, det finns alltså bäls.

Så över en.

Så.

Och det var så. Mys, belysting, någon lugn musik i baken.

Tända ljus.

Och så någon som hela tiden gormar och skriker.

Och som då blir förbannad.

För då var det så.

Säg tre danser.

Och jag sa typ tango, bugg och hotshot.

Och då försökte jag argumentera att jag menade hur tjott det är.

Så inte hotshot.

Det fattar ni väl.

Ja, så klart.

Det var ju kort om tid.

Men det fick du inte rätt på då?

Nej, och så blev det så dålig stämning.

Och sen när jag åkte därifrån för eftervärldsspel så var alla så här.

Det var typ 23.

Människor jag brukar ut med ganska sent.

Och de bara...

Nej, vad säger ni?

Ska vi tacka för idag?

Nej, så jag lämnar mig så dålig känsla.

Att jag förstörde alla som hör.

De har druggit tre flaskvin här.

Och skulle kunna vara på min stickvin.

Ja, men det här var mer bara som att ni skulle ha era händer på någonting.

Det hade rikande kunnat varit att ni hade gjort masker eller handarbetat egentligen.

Det var mer ett sätt att umgå som mysigt.

Men vi dricker och pratar lite och så.

Men du hade liksom ett fokus som inte var klokt.

Ja, och stå jättoskärminär i någon annanstur och är stenhård.

Sen slänger jag in mina grejer som jag försöker få igenom hela tiden.

Och sen ställdes upp och skriker varje gång.

Så det fanns liksom ingen lugn stund i det här rummet.

Och då blir man så här, nu är jag snart 30.

Och det här har inte släpp.

Men vad är detta?

Om vi ska gå in nu och jag tar på med mina terapyrgor och sögorn lite grann här.

Vad är detta?

Jag känner igen det här i mig själv.

Men då är jag mer i den spelskit jag är.

Det engagerar inte mig.

Jag bryr mig inte om Monopol och olika gator, Östermarms torg.

Jag bryr mig inte om någon...

Jag är helt ointresserad av spel.

Där har jag tyvärr missat.

Mina barn har ju inte fått spela nästan några spel.

Nej.

Den försvunnade diamanten rarslar jag fram ibland när jag ska vara en god mor.

Och mikrar ett par frista bullar.

Men annars har jag inte...

Jag tycker UNO.

UNO kan jag spela för det går fort och då kan man hitta på...

Men sparen är tio, lite snabb regler så att det går lite fortare.

Ja, förlöftar det här problemet.

Man ska läsa regler i ett spel.

Alltså tråkigast, jag vet.

Men om någon säger, ska vi spela kort?

Fy fan, vad tråkigt.

Då kan du lika gärna säga till mig,

jag vet inte vad ska vi läsa fast nu på förmiddagen.

Det är ungefär lika givande.

Det finns ingenting i kortspel.

Och när någon ska börja förklara regler,

då får jag typ en...

Då får jag pollenallegi.

En problem med kort är också att alla har olika.

Tycker du inte det?

Alla har också...

Vi ska vi spela kort?

Ja, kan vi göra det.

Då har alla olika spel.

Vi kör vänstreck.

Vi kör tiotalv.

Man bara, vad fan är tiotalv?

Ja, men då lägger du upp alla fjortomkorten.

Ja, så är det liksom alltid något nytt.

Eller så är det samma spel man själv kör ett eget namn på,

men med olika regler.

Så att vi tar ju bara typ en timme och kommer fram till att nu spela vi.

För att man får regler förklarade först, så säger de.

Ja, vi spelar så förklarar längs vägen.

Och så kör man, så som de har förklarat.

Och rätt var det så.

Nu kan jag knuffa ut dig här och lägga kungen på S-sätt.

Och man bara, varför då?

Ditt eget betyder namn är ingenting.

För att du hade två tvåor innan i första.

Alltså, jag är inte med.

Nej, jag tycker bara det är...

Där får du då det här totala...

Jag är ju mer så om det ska vara en fysisk grej.

En fysisk tävling.

Då kan du få se på en som har precis så som du får här.

Eller köpa och är så taggad.

Så att det blir pinsamt.

Att man är så taggad. Man är röd i ansiktet.

Man tar inte hänsyn till vilket rum man är.

Eller att det är barn.

Eller att det bara är för trevnad.

Alltså, det är bara slåsliv.

Säg någon, hoppa säck med en potatis på en sked i munnen.

Då kommer jag hoppa ner alla barn.

Eller dragkamp.

Och då tar jag lite försiktigt för de är ju lite...

Nej, jag drar.

De får åka i backen.

Då är jag igång, vet du.

Det går inte.

Men det är också därför jag tänker att vi inte skulle vara samma lagifångarna på fortet.

För om vi är två sådana personer så har man också en egen vision och taktik.

Och det kanske är två olika taktiker.

Och samarbetar man inte då så kan jag i alla fall kanalysera och skuldbelägga min lagmedlem.

Ganska hårt då.

Ja, det är klart.

Då kanske du säger att min höft...

Jag kommer ju inte ge mig fan sköftorna och hoppas att du kurer dem.

Men du kanske skuldbelägger mig i alla fall.

Och även om du ser att jag får bära benet bredvid mig.

Ja.

Så är du ändå sur.

Jag åker tillbaka från Fortbojär.

Då ska jag ta ett glas Prosecco sen in i hamnen.

Då är du fortfarande grinig.

Och då kommer jag bli grinig tillbaka.

Är du långsiktig? För det är så fort spelet över.

Då släpper jag allt.

Då skitar jag det.

Det är bara det att då är de andra sura då.

Exakt.

Och då är det för sent att mjuka upp dem på nåt vis för att ha gått så långt.

Vi var ju på...

Jag och Gabbe och Lilo var ju på Rally.

Som var svinerkort.

Nej, inte Rally.

Racinget.

I alla fall.

Det var väldigt snabba bilar som man kör på en bana.

Och det har inte jag varit på förut.

Och då...

Det var skitkul.

Och Lilo tyckte att det var jätteroligt.

Och sen så frågar de...

För Gabbe känner han som har det.

Så frågar de...

Men det vore fan kul om du kunde...

Vi kunde prova att köra någon gång.

Och Lilo bara...

Ja, jättespännande.

Och jag...

Och du kan ju också prova, Mia.

Då såg jag på Lilo.

Och jag bara...

Ja!

Gud vad kul.

Fan, det hade varit kolt om att ta bit.

Det hade dratt på sig den där oberolen, vet du.

För prinsen kör jag.

Ja.

Carl Philipp kör jag där.

Han körde på den här tävlingen vi såg.

Och då tänkte jag, fan, vad roligt det hade varit om ta bit.

Det hade varit...

Det är nästan farligt.

Då ser jag ju på Lilo.

För då fick ju han hela den här skoter.

Då började han att tänka på...

Ja, just det.

När jag håll på och har gärda Alfred.

Jag får fan flyg i mig som tävlingsmärka.

Så Alfred hoppade upp på min skoter.

Vet du, hon går ju snabbt.

Skotrarna.

Ja, tack.

Och så gasade jag på.

Det var bra.

Alfred skrattade ju till att börja med och tyckte det var lite roligt.

Och sen började han och ropade han i 21 år.

Mamma, du får sakta ni.

För han kände ju att det här...

Och jag fräste ju förbi en och en i Karavana.

Vad känner du när det hände?

Nej, bara...

Jag kände mig som pärsprantantagare inför all i banan.

Jag kände bara, nu lever jag.

Och jag kände hur Alfred tog lite extra hårt om mamma.

Och då kör jag upp mot sista.

Och då är det en bana där man har möten.

Så man kör åt ena hållet och andra hållet.

Där kommer det två.

Och då var det ganska ensamma.

Så jag gasade på att jag är uppe i riktigt högvart.

Då åker ena, om du tänker i skidan på skoten, ner en halv meter.

Och för att manöverera upp den här.

Så gasar jag på jättemycket och Alfred skriker...

Mamma, skriker du?

Alfred.

Och jag gasar, så skoten lyfter.

Och flyger i luften, rakt in i ett träd.

Och Alfred...

Jag skriker Alfred, jag kommer ju upp där.

Så här, du vet.

Men jag hade ju inte skadat mig ett ugre.

Det var ju sån lös nu.

Alfred, Alfred.

Jag ser bara hans ben sticka upp.

Alfred kryper upp under i den här inbäddade sarkofagen under.

Mamma, säger han att krama mig.

Och jag darrar ju, och Lilo bara...

Jag ska aldrig mer åka med dig, mamma.

Så Lilo tittar på mig när hon sa det.

Då börjar jag säga, om Tabita skulle...

Nej, nej, mamma.

Jag tror inte att vi ska köra de där bilarna.

Då tog han med sig själv också.

Han tyckte att vi kör inte de bilarna.

Ja, men du kan köra då, säger jag till Lilo.

Det blir inte det där oskärme, eller att man kan kontrollera det.

Ja, då undrar jag så här...

Är det där impulskontrollen inte har i för sig bra?

För då är det ju inte något som kan hända i det vanliga livet.

Utan då får du ju lära dig att tänka för dig för...

Du har ju vissa situationer där du får pass på lite grann här nu.

Man får säga till sig själva att det här kanske inte är din grej att göra.

Men det du har att ge hundra procent i någonting tycker inte jag.

Samma sak som det jag har, att man är dålig...

...dålig flora och ännu sämre vinnare.

Att man tar spel på sånt allvar, att det är viktigt för en.

Det är nästan ännu oskärmer.

Nej, för det skiter jag lite i.

Jag vill bara ge hjärnet, och det är ju där det blir farligt.

Men sen om jag inte vinner, så...

Ja, då gav jag hjärnet i alla fall.

Jatt ser ju så här, liksom.

När tråkare spelar får du ju leta efter att spela med ett barn.

Men det är ju det enda du kan orka med, som inte tar för lång tid.

Det är så överkommligt, det här lilla blocket och tärningen, och bli jutspännande.

Men också ingenting som händer med att man slår tärningarna.

Så är det någon som kan regla och skriver och gör allting.

Det är så jävla svårt.

Nej.

Och nu fick jag stegen.

Vad fan är det då?

Nu är detta detta.

Ja, men det är som minigolf.

Ja, då skriver du alla namnen och säger...

Ja, det var det.

Minigolf är också sådana grejer.

Och gud, och det är...

Ja, fast det är ändå lite mer aktivitet.

Ja, men det är också...

Jatt ser ju så här.

Man fattar ju inte...

Alltså fattar man inte vad olika grejer är.

Då är det att man slår tärningen.

En annan person sitter och berättar för en...

Ja, nu kan du få detta eller detta.

Då hade jag sparat två ororna om jag var du.

Ja, då gör jag det.

Alltså man bara följer någon annans regi hela tiden.

Men Jatt ser ganska lätta spelregler i Hampus.

Vet du vad en kåke är?

Jag vet inte...

Jag vet par, fattar du?

Nej.

Men fyrtal vet...

Du vet väl tretal och fyrtal och femtal...

Jo, men jag fattar ju aldrig taktiken.

När någon säger att du har sparat två ororna och sen så slår man...

Och bara...

Nej, du kan inte göra något med två ororna.

Får du slå om dem?

Varför skulle du spara två ororna?

Vad är ett problem?

Ja, men det är ju ifall du inte skulle få ett till par då.

Då har du sparat två ororna och du vill...

Det är ju så här antingen går man på sexorna direkt.

Men så fick man två och två år i första och så kanske man bara har ett slag kvar.

Då kanske det blir... Ja.

Men det är också bara slump.

Det är så här med...

Sparat satsa på två ororna.

Ja, hur då?

Alltså det är bara en slump.

Jag kastar ju bara samma tärningar igen.

Jag kan inte påverka det här på något sätt.

Det är inte så att jag ska satsa på...

Nej, jag ska se.

Under man kan hitta något spel någon gång som man kan tycka är kul.

Jag tyckte att det här var kul när man stoppa en grej i munnen

och inte kunde...

...när man inte kunde ha konsonanter längre.

Men det var ju bara roligt första gången för sen lärde man sig och pratade med den där plastskenarna i munnen.

Vilket spel är det här?

Men när man stoppar in...

Man stoppar in som en grej i munnen.

Ja, nej.

Ordu, du vill inte göra det.

Den skickas ju inte runt.

Hela tandkötet syns.

Alla skador av snus syns.

Men jag hör att du inte har kul att spela spel med.

Du gör ju ingenting för att det ska bli kul för de andra.

Du gör ju bara saker för att det ska bli ego.

Så har inte den här spelningtv i Göteborg ett sådant här lekprogram.

Det var en frågesport som Katis Alström höll i.

Och jag var i samma lag som Annika Andersson och mötte två andra lag.

Och då vet man om när man spel in TV.

Nu handlar det om att vi ska göra bra TV.

Det ska vara mysigt.

Det ska sändas en lördag på bästa sällningstid.

Det ska bara vara en härlig chagång och mys.

Det handlar inte om dig nu.

Nej, inte alls.

Och det intalar mig.

Nu är det TV.

Nu är det en jävla skillnad.

Här handlar det inte om att vinna eller försvinna.

Nu är det bara trevligt.

Var rolig, härlig, mjuk.

Det hinner för fan gå en kvart.

Och sen säger någon något svar som är fel.

Eller vi säger något som inte kommer med.

Och jag reser mig upp och bara, nej, nej, vänta.

Nu kan jag inte godkänna.

Ni sa inte, det var inte det första ni sa.

Eller hur?

Katis.

Och de bara, han plus, vi har brytit nu.

Vi ska ta om den delen så ska de svara rätt svar.

För att de ska ha den poäng.

Nej, men vad fan?

Nej, vänta.

Då får inte vi poäng för det vi sa.

Vänta, nu blir det helt kallt förlåt här nu.

Kan vi inte backa lite?

Vad sa ni först?

För det var ju det vi sa.

Och så skapar han sånt som en publik.

Och det filmar, och det rullar inte ens.

När det sitter människor som är intvingade

och sitter och tittar på det här,

de får ju sitta också där.

Det är ju inte bara spelet,

utan de får ju sitta här i fyra timmar innan och efter också.

Ja.

Med en liten kaffekop på en fasse.

Den inspelningen tror jag tog 2009 timmar.

Jag vet inte riktigt varför,

men jag minns bara att var en av dem bröt.

Och det inte var viktigt längre.

Så jag gick in och bara, nu undrar jag.

Nu undrar jag, vi svarar ju faktiskt på den frågan.

Ska inte vi ha poäng för den?

Och så höll man på.

Och sen blev jag vansinn i slutet,

för jag hade blivit vils eller den fråga.

Och då tar jag ut den.

Jag älskar den också.

Och så vet jag, i slutet av de här mysbilderna

av personer som står kramas och gratulerar.

Men då kunde inte jag gratulera.

Då stod du sur med din blomkvast.

Då ser man alla kramas och myser för TV.

Och jag står lite längre bort och tittas här.

Ja, det var på fusk,

jag minns den frågan.

Ni svarade fel på den.

Men det visste absolut hur det ska vara på det här viset.

Så kör det.

Kul.

Kul att svitten ställa upp.

För TV, titta.

Då är det ju fan illa.

Ja, det är ju jätteroligt.

Nej, det var någonting där de hade tänkt.

Inte så bjussigt i TV.

Men de där lekprogrammen.

Nu ska vi inte vara såna.

Men jag menar,

det är ju inte så att folk hoppar upp

på studs i så ska det låta.

Jag har sagt det.

Nu är det jävla mycket TV-historier.

Jag har sagt när jag var mig så ska det låta.

Nej, jag tror inte det.

Den här skulle jag sjunga Spice Girls Wonder Boy.

Det klippte sport sedan.

Jag har ju också skjuts och gå upp och ska ta publiken.

Och när jag är klar med låten så säger Sarah.

Jättebra.

Då måste vi ta det igen.

För det här är en sån lucka

som vi ska fylla i här.

Där du sjunger texten.

Nu hade du ingen text.

Och då får vi...

Just fan.

Och då var jag så nöjd med att jag hade tatt publiken

och fått igång lite applåder.

Och lite så här och allting.

Men så att jag sjunker ett ord.

Men där tror jag också att vi är lite TV-series skadade.

Du och jag, vi jobbar med att spela in.

När du ska liksom...

Ja, men nu tar du...

Du tar dig glaset och sen så kommer han in i dom dörren

och då säger ni hej, hej.

Och så dricker du lite sen.

Och sen tar du den sista repliken

vid diskon när du börjar sjunga.

Vi är ju såna.

Och så var man in där.

Det är ju precis det du gör här.

Men du glömmer ju att du också ska vara med och spela...

Att jag har med ett sån program

där man ska sjunga texten.

Det är hela vitsan.

Du...

Men jag förstår precis...

Men det syns också så tydligt på en person

som inte har den teckningen.

Att nu ställer den sig på piano-pallen.

Han har det...

Han är inte fullt ute.

Man ser det som rådjurs ögonen.

Och han är livrädd.

Han är på E4.

Han kommer lastbil.

Han vet inte vad han ska göra.

Alltså, du vet...

Den känslan är det.

Man känner ut som publik ansvar också.

Trevligt.

Det där får panik.

Alltså, det blir bara dålig fall.

Du gör det ju ändå hampus.

Vi är alltså fortsatt sponsorade av Lankom

och deras hudvårdsserie

Renegi som bland annat består av

Renegi HCF

Triple Serum

och Renegi HPN300

Peptide Cream

som tillsammans då skapar en hudvårdsroutine

med en rejäl anti-aging-effekt.

Yes!

Det är riktigt superduo

och krämen ger synliga resultat

efter bara en vecka.

Och kanske det bästa av allt.

Nu har du som lyssnar möjligheten

att testa den här rutin

under tre dagar

genom att beställa hem prover

via länken i avsnittbeskrivningen.

Så gå in på länken

och testa detta själv, helt enkelt.

Och det är ju lite så

att man måste ju prova

för att alla har ju olika hudtyper

och responda ju på olika sätt.

Och jag har ju provat ganska mycket

genom jobbet

och rätt var det är så hittar man rätt.

En del produkter funkar inte alls

innan andra gör.

Jag tror att det är rätt.

Så jag tycker att du ska klicka hem

och testa i tre dagar nu.

Kanske kommer du tycka lika mycket

om de här produkterna som vi gör.

Tack, Lancôme!

Jag har också känt lite nu.

Jag måste ändå ventilera det här.

För att ibland och från så skar man ju ändå

jag är tillbaka till den här produkterna.

Jag har också känt lite nu.

Jag måste ändå ventilera det här.

För att ibland och från så skar man ju ändå

jag har dratt

en liten egen minnesregel nu

för vilka jag ska och mor oss med inte.

Och det är att ta bort alla där frågan

vilka veckor har ni semester?

Det här kommer upp.

Då är det så här.

Vi har inget att prata om.

Jag skiter vilka veckor du går 27 eller 28.

Du skiter om jag har slutet av juli och augusti.

Det är så jävla trist.

Men du är också trist utifrån det här

att när man jobbar som vi gör, du och jag

men jag har ju...

Jag ligger ju aldrig i framkant med någonting.

Jag har inte köpt billetter

eller har planerat

eller har allting klart för mig

vart jag ska vara dålig.

Jag får ta det lite på en höft.

Och sitter du då med några som har redan...

Det är ju klart.

Allting är ju helt otroligt planerat

och planlagt.

Då blir det också så här...

Första veckan är vi tre dagar.

Där sen flyger vi från Halmstad

eller Malmö för att vi är där nere.

Då kände Björn faktiskt

att det hade varit väldigt kul

att ta en tur till Rom.

Och då funderade jag lite grann så här...

Rom.

Kan det vara för varmt i juli, tänker jag.

För det står ju väldigt still där.

Men då pratade jag med Penilla

som hon har ju varit nere mycket i Rom.

Man bara ursäkta.

Jag har inga rena troser

till i morgon

och jag får se om jag eventuellt

kommer att hinna svätta.

I övrigt ska jag väl också

gå på någon semester någon gång

men jag återkommer i frågan.

Man bara känner...

Och då blir man också det här...

Har inte du det, men lite sådana.

Man har ju alltid några man är den här togiga.

Och framförallt när man har varit...

De gångerna när jag har varit single

då har det varit väldigt mycket så...

Åh, Hampus som verkar ha fast anställning

eller partner, vad har hänt sen sist?

Du vet, de skrattar redan innan jag kommer.

Vad är det? Och du är sen också.

Du vet...

Det var på en nivå ett slut

så jag fick diktera skämtad på vägen.

Att jag var såhär, hur gör jag nu den här historien rolig?

Och till slut behöver man också tro

på det man själv berättar i de rummen.

Att jag är så slärvig. Jag har ingen struktur på något.

Jag kan ingenting. Jag är helt jävla värdelös.

Jag är klädd med frukt. Jag ser för jävligt ut i håret.

Man skapar ju också

den blicken på sig själv.

Det är inte alltid deras fel

för man målar in sig själv i det här håren.

Frågan som semesterveckor kommer på tal.

Det är inte det relationer

där du har jättemycket utbyte.

Det kan ju vara relationer.

I går frågade jag Linda, en av de närmsta vänner

men då är det två veckor.

Hon gick på semester i går och frågade vad du gör på semester

och det kommer upp först nu.

Det finns folk som har frågat mig sedan i slutet på mars.

Hur gör ni med miss sommar?

Hur gör ni med miss sommar?

Den frågan har ju löpt amok sen i påskas.

Hur gör ni till miss sommar?

Vad ska ni vara?

Jag har inte löst det än idag.

Tycker du att du ska börja säga så här?

Ja, jag ska ju vara med uppe i Sundborg.

Det är jag som kommer ro in den här stora falla oss i målen.

Sen ska vi bara i Colasjons hus

och äta sills sen på.

Du får bara ha ett standard svar på hela den.

Fast här är ändå lite svag för miss sommar.

För det finns någonting, om man fyrar miss sommar

jag går alltid på semester på miss sommar nu och jag kan.

Då blir det som att

miss sommarfierna blir som skolavslutningar

i skolan, ett officiellt inledande av.

Nu är vi fria, nu är vi lediga.

Nu går vi på helg och nästa vecka jobbar jag inte.

Utan det blir ett tydligt markering

att nu jävlar sommar.

Det uppskattar jag.

Du vill ha kransen och silen och stugan

och miss sommarstången då.

Jag får ångest när man inte anstränger sig

och fullföljer traditionerna.

Sen kan det vara en liten skala.

Det behöver inte vara ett stort hus med 50 inbjuda gäster.

Det kan vara fyra pers.

Men bara vi har hållpunkt att nu är det

Joguppstorta, nu är det sillunch,

nu är det grillat, nu är det dans.

Det är en struktur på dagen.

Jag tror att det är mer handlar om att

det är ingen som orkar skapa den där strukturen

så att om du kan tänka att ta på dig

ansvaret för den här tårtan

och silen och strukturen

och hyra skärgårdshuset

och förslå ut folk i båt

och sen också diska.

Det är ju det som jag kan känna då

att jag hoppar gärna över

om jag ska känna någon semester

och lite miss sommar känsla.

Så kan jag just faktiskt

ha län just på den dagen.

Det går jättebra.

Nu sätter du fingret på varför det är så svårt

att reddera ut de här människorna

som frågar om semesterveckor

för att mina vänner jag har roligast med

är de som har anordnat upp.

Det är de som har skärgårdshuserna.

Det är de som har ordnat

så att ni blir hämtade

och ni faktiskt också får ett litet glaskava

redan på båten.

Och att vi bara kan switcha 250 spänn för allt

och så löser de hela skiften.

Karin och Carl har stått

och gjort allt det här och förberett

så att det ska bli så här härligt och mysigt

och då är det fan inte mer än rätt

att du tar på dig din narkostym

och kommer ut och drar lite anekdoter

ur ditt chaosartade tv-liv.

Och det ställer jag gärna upp på

på min sommar.

Så nu alla ni som har planerat

era semesterveckor och är ganska tråkiga

men ändå väldigt uppstyda

så får ni gärna komma in

till Hampus med olika förslag

på hur ni

vill fira i min sommar

i något skärgårdshus så kommer han gärna

med en riktig härlig stå upp rutin.

Aj, abus!

Så med det sagt ska vi avrunda

podden för idag.

Med det sagt så får vi fundera lite på våra avatare

hörni, här ute i sommar Sverige.

Ska vi göra om dem?

Eller ska vi springa med samma

gubbe ta till? Det är frågan vi får ställa oss.

Exakt, det är exakt den frågan

vi får ställa oss idag.

Minmar du nu eller försvann ljudet igen?

Nu orkar jag inte.

Har du inte?

Minmar du nu?

Nej, jag minmar inte nu.

Nu försvann ljudet igen.

Nu har jag snäckt av ljudet

för att buse vad vi gör.

Vi började på den med tid till jag hörde

Hampus och nu.

Nej, jag hör ingenting.

Nu är det ju glapp i hörnorna.

Ser du inte att jag pratar på riktigt?

Alltså, det här kan jag inte bima, Mia.

Nej, jag hör ingenting.

Men ljudet avstäckte om svårt att förstå.

Är det någon glapp i det här?

Se hur lång tid det går här nu innan de fattar.

Jag får gå och ropa på tekniken då.

Ja.

Jag hör ingenting.

Fick han resa sig upp?

Nu går Mia mot det här.

Jag ska ropa på tekniken.

Jag ska se när det funkar ännu.

Om hon sätter på hörluren och nu ska man höra.

Hej.

Nu hörs han igen.

Mimaru.

Här sitter jag avrunda programmet

och säger att vi ska fundera lite.

Jag tar alltså Hampus på allvar.

Där tar in han i mitt hjärta, fundera lite grann.

Vad gör han då?

Gör han avslutar med att gå in

den här buse- och leklådan?

Ja.

Det var tacken.

Det var väldigt kul att se hur långt vi verkligen köpte det.

Nu ska vi inte öppna den dörren Hampus,

för det kan också ge skavsorg.

Vi har mycket att åstadkomma nu.

Det blir roligt tid fram till sommaren.

Den lyckades du jättebra med.

Ska vi avrunda på det här busemöret?

Ja.

Nu börjar det Hampus och Mia igen.

Nu syntes det.

Nu var det inte ord längre.

När du säger att du inte orkar med mig längre.

Det är också att han ger.

Vi ska ta det tre vänder till nu.

Vi avrundar nu Hampus.

Nu släpper vi dem lös.

Tack för den här veckan.

Ha en riktigt bra måndag hörni.

Puss och kram.

Just i dag är jag stark.

Just i dag mår jag bra.

Jag är först framåt av kraftiga vänder.

Just i dag är jag stark.

Just i dag mår jag bra.

Jag har tro på mig själv.

På min sida.

Tack för att du hörde den här polpo.

Du har varit fantastisk.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.