Historia.nu med Urban Lindstedt: När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad (nymixad repris)

Innan vi startar podden vill jag passa på påminn om Historianus Instagram, historia understräck nu.

Utöver historia nu gör vi på historiska poddar ett flertal andra historiopoddar,

och på vårt Instagram får du alltid påminnelser om när vi släpper nya avsnitt av alla våra poddar

och uppdateringar om evenemang och annat kul. Tack!

Nu sätter vi igång!

Det betyder att om man har ett fungerande stånd som helst då måste man ha en visuell kultur,

ett synliggörande av det, och det gör man ju ofta genom produkter och olika slag,

kläder, vagnar, hus och sådär naturligtvis, och inrednings detaljer och så vidare.

De nya konsumtionsmönsterna innebär ju att priserna sjunker, och borgerskapet växer sig större

och blir mer heterogent. Det finns ganska många människor som gör ansprug på att komma in i det,

och de börjar tillgängla sig vanor som egentligen hör till de bättre skikten i samhället.

Historia nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen.

Programledare är Urban Lindstedt.

Hela samhällets fortlevnad hotades när bönderna började klä sig i blå kläder och mista torpar i dra kaffe.

Men det som egentligen utmanades av de nya konsumtionsmönsterna som tog fart på 1700-talet,

var gestaltandet av ståndsamhället.

En framväxande global handel med kolonierna efter upptäckning av amerikan 1492 gav konsumenterna

nya billigare varor som förändrade våra konsumtionsmönster radikant.

I Sverige växte ett konsumtionssamhälle fram under 1700-talet till början av 1800-talet.

Det skapade problem i restrikt hierarchiska ståndsamhället där individens position

i samhället i alla högsta grad bestämde vad henne skulle konsumera.

Därför uppfattades det nya konsumtionsvanorna som ett dödligt hot mot samhället,

till och med farligare en digerdödel.

Leitfruvnefeldt är professor i det historia vid Södertörns högskogla och han har bland annat skrivit boken

att hasta mot undergången anspråkflyktighet för ställning i debatten om konsumtion

i Sverige 1730-1830. Välkommen.

Tack så mycket.

Vad kritiserar man egentligen när man kritiserar konsumtion?

Det är ju flera olika saker.

Oftast när man kritiserar konsumtion så kritiserar man ju andras konsumtion.

Det är aldrig sin egen.

Det är mer sällan skulle jag vilja säga.

Det finns alltid ett dragomoraliskt kanske i konsumtionskritiken.

Att man stör sig på hur andra människor beter sig är att man tycker att det är ordningsstörande.

Ordning kan ju vara på flera olika sätt.

Historiskt sett har man stört sig på den konsumtion som upplevs som ett hot mot samhällsordningen.

Alltså att fel människor konsumerar fel saker.

Att vattiga människor beter sig på ett sätt de inte borde bete sig på.

Men det handlar väl ganska ofta om fattig eller mindre bemedlade människors konsumtion.

Det är väl sällan man kritiserar och rikas konsumtion eller?

Ja, det tycker jag ju att jag kan se i min forskning i alla fall.

Det är ju lättare att kritisera andras konsumtion och det är lättare att sparka ner åt den uppåt.

Det är ju lättare att kritisera dem som har det mindre.

Det är en studie du gjorde här. Det är några år sedan du gjorde det.

Men du har hört det intressanta.

Bör du någonstans studera vad man kan säga, konsumtionssamhällets framväxt?

För att vi ska förstå det här lite så tänkte jag att vi kanske måste börja en annan ända.

Vi måste vara...

Din studiestudie sträcker sig från 1730 till 1830.

Egentligen började resonemangen ännu tidigare.

Men det här var ju...

Sverige var ett ståndsamhälle.

Och jag tänker... Alla har ju hört det där begreppet ståndsamhälle.

Men vi kanske försöka bena ut riktigt. Vad var ståndsamhället egentligen?

Ståndsamhället är ju en samhällsordning.

Ett grundläggande system för att ordna människor i samhället i olika relationer.

Och det som kännetecknar ståndsamhället är ju att det är djupt ojämlikt.

Och det ska vara djupt ojämlikt.

Alla människor ska vara ordnade i olika kategorier.

Och då finns ju de här fyra som alla känner till.

Adel, Präster, Borgare i Bönder.

Det är liksom huvudstånden.

Men sen inom de här så finns det ju också relationer då.

Som är också i ståndsamhället, i huvuds hållet.

Så är ju faden som bestämmer och det finns en tydlig hierarkisk ordning där.

Och det är också en del av ståndsamhället.

Det är också en väldigt viktig del av ståndsamhället.

Så det gör ju att ståndsamhället består av en rad olika ordningar

där varje människa egentligen har, i det ideala ståndsamhället,

har en bestämd plats i relation till andra.

Och det här är ingenting som folk tyckte var fel heller när det här existerade eller?

Nej, det tror jag inte. Det är jag helt säker på.

Utan tvärtom, det här är ett samhälle där man upplever att ojämlikhet är den naturliga tillståndet.

Och att jämlikhet nästan är farligt.

Jag menar, någonstans har vi väl alltid funnits skickningar i samhället?

Ja, nästan alltid funnits skickningar i samhället.

Men det skulle du säga att ståndsamhället då som det var på 17-talet,

när det uppstod själva ståndsamhället?

Ståndsamhället uppstod ju, det är en jättelång process.

Det är ju liksom en tusenårig process.

Men man kan väl säga att det ståndsamhället vi har på 17-talet,

det uppstod ju under 15-16 hundratalet.

Och Adel formerades på allvar.

Och bondeståndet fick en del makt.

Och presteståndet växte fram som en politisk kraft

som hade liksom utbildning och så vidare.

Så det är någon sorts tid i modern konstruktion med rötter i medeltiden.

Men ståndsamhället bestod ju också av att man hade skyldigheter

och man hade privileger, eller hur?

Ja, vissa hade privileger.

Ja, vissa hade privileger.

Men de måste väl någon gång ha stadsfest?

Absolut.

Privilegerna, stadsfest, lite då och då.

Ett jätteviktigt tidpunkt är ju Riddarhusordningen 1626.

Då det svenska Adel så att säga etablerades på allvar.

Men man hade väl Adel förr?

Man hade en Adel innan, men den så att säga,

det är ju Axel Ocksejernas tid.

Han genomförde ju lång grad bürokratiska reformer

och han ordnade också upp liksom Adels ställning.

Och efter det så var det ju lättare för Adeln

och för politikerna att formulera Adels privileger.

Och sen också rätta till och se till att borgerståndet

och prästerståndet fick sina privileger.

Jag vet inte, det kanske inte räknas som ett privileger,

men Sverige utmärker sig på det sättet

att faktiskt bönderna var representerade i Ståndsrikstan,

vilket de inte var någon annanstans egentligen.

Ja, det är ju sant alltså.

Sverige var verkligen ett grundläggande, ojämlik samhälle,

men det fanns andra samhällen som var ännu mer ojämlika.

De flesta kanske.

Det innebär ju att även bönder hade,

för det är väl ändå ett privilegium.

Privilegium kanske inte är ett speciellt ord.

Det har speciellt betydelse, liksom privilegium,

men rättighet av.

Ja, man hade någon slags representation.

Absolut.

Sending you alerts and requesting the removal of your info when found.

Get a 14 day free trial of Aura's full toolkit,

including ID theft protection, parental controls and more

at aura.com slash safety.

That's A-U-R-A dot com slash safety.

Use a belt buckle from your friend Lamar

or scratch with your pick while you play guitar.

You can scratch in a bunch of different playful ways.

Scratchers from the California lottery.

A little play can make your day.

Please play responsibly,

it must be 18 years or older to purchase player claim.

Hur markerade man sin ståndsposition på 1700-talet?

Det är där jag menar att en viktig del är konsumtion.

För hur ska man visa sin position?

Normalt så vet ju alla,

dem som är vändigt, mindre i samhälle,

en adelsman och så vidare.

Men man måste ändå visa upp vem man är.

Så det gör man ju mycket genom beteende,

genom konsumtion, vad man har på sig,

vad man äter, hur man tar sig fram.

Men så fanns det ju också andra rättigheter

kring både konsumtion och andra beteenden

kring i privilegierna då,

till exempel rätten att bara svärd ju en adlig rättighet och så vidare.

Så det var mycket yttre markörer.

Och alla var väldigt medvetna om hur man fick se ut

och hur man fick läsa och så där.

Ja, det fanns en mycket stor medvetenhet om detta.

Men det innebär ju också att man,

eftersom man visste om hur det skulle vara,

så vet man ju också hur man kan tänja på saker och ting lite grann.

Men man ser också att för något år sedan

så hade vi något avsnitt om landsknäcktar.

Nu kom ju de, de hade ju en lite väldigt speciell position,

men när de kom till Sverige då på 1500-talet

så hade ju de ett väldigt extremt mode.

Ja, verkligen.

Men det måste ju verkligen ha varit upprörande för människor.

Ja, det var ju upprörande.

Ja.

Det finns ju i Peter Schwartz kröniker,

så protesterar ju bönderna mot just landsknäcknarnas mode

och säger till Gustav Vasatt,

du kan bli vår kung,

men då får du lägga av mig i det här mode.

Men det är en utanförstående grupp, så att säga.

Så de har lättare för dem.

Ja, precis.

Och tittar man i ståndsamhället,

så kan man se att vissa grupper,

de flesta är marginaliserade och har ju väldigt dåligt,

men att de står lite utanför,

som skådespelare till exempel,

de har ju såhär sådär rättheter.

De fick också kanske klä sig lite annorlunda, eller?

Ja, och de spelade ju faktiskt de enda som hade rätt

att klä sig i brokiga kläder på olika sätt,

så ja, visst.

Ja, men...

Allting handlar inte bara om kläder naturligtvis,

men om jag var boende,

fick jag äta och dricka vad jag ville egentligen,

om jag hade råd,

eller var det begränsningen där också?

Ja, där fanns det begränsningar.

Jag menar, vad är kontrollen?

För det, om du sitter i din stuga hemma

och kommer över någonting som du inte får äta.

Men det finns ju de så kallade överflödsförordningarna,

en lagstiftning som reglerar mycket av konsumtionen.

Nu reglerar det inte den riktigt bändernas konsumtion.

Vilken tid kommer den?

De har ett långt ursprung,

finns redan vissa regler i medeltidslagen,

men återigen, 1644 kommer den första riktiga överflödsförordningen.

Sen kommer en lång rad,

alltså många på 17-talet.

Där finns det regler kring vad man får,

framför allt på 16-talet kring vad man får äta.

Och hur mycket?

Om det verkligen är man högade,

så får man ha ett visst antal retter på bröllop.

Är man lågad eller något färre?

Är man borgar eller presspress?

Det är så reglerat.

Tyvärr så var de ju ganska detaljreglerade.

Men det är ändå väldigt intressant,

för det får vara en väldigt ny blick

vad hur ett adelsbröllop kunde se ut

och hur ett borgarbröllop kunde se ut.

Ja, någon sorts ideal för hur det skulle se ut.

Och så till exempel antalet musiker man fick ha.

Just de fästliga...

Så ståndsamhället var det mycket manifestation

man skulle visa upp.

Så fästliga tillfällen blir ju rätt viktiga,

eller ceremoniella.

Så just begravningar, dop, bröllop,

de är väldigt reglerade i det här samhället.

Ja, förstår.

Men det händer ju någonting

när Columbus upptäcker Amerika.

Eller hur?

Det är 1492.

1492?

Ja, det är bra att hålla sig till lite...

Årkal ibland så här.

För det uppstår en helt ny typ av hand, eller hur?

Ja, det är jätteviktigt, tycker jag,

i min forskning då,

att man måste förstå konsumtionen

på 17-talet och även efter

som en lång process

som började av 1492.

För det som händer efter 1492

är ju att den koloniala handen

uppstår.

Och det är liksom en långsam process.

Men framförallt under 16-talet så etableras ju

den här koloniala plantagekonomin.

Och den är oerhört effektiv.

Och den skapar om ekonomin

och gör det med global.

Och skapar ett tillflöde av varor

till Europa som tidigare inte har funnits

det handlar ju om...

Inte funnits, eller funnits väldigt liten skala

som kaffe, te,

bommulen

och många andra socker

som visst är produktion.

Och det här kom...

Jag menar, Sverige är ändå hyfsat perferert samhälle

kan man väl säga.

Ja, det är det.

Men vi drogs in i det här ändå.

Vi drogs in i det här ändå, absolut.

Och vi blir en del av

den globala koloniala handelssystemet

som uppstår.

För det finns ju forskning som visar

att svenskarna i början av 17-talet

nästan inte äter något socker alls.

Men mot slutet av 17-talet så är vi

redan stor konsumenter av socker

även i ett europeiskt perspektiv.

Ja, men när jag läste din bok här så

funderade jag lite.

Det finns ju vissa särdrag i svenska sämre.

Vi har redan nämnt ett att

att barnen hade representation.

Ett annat är ju att både Sverige och Finland

som var samma land i den här tiden

drick ju väldigt mycket kaffe.

Vi ligger i topp.

Ja, vi ligger i topp nu och

vi var väldigt förtjusta i kaffe.

Redan då också.

Och det var ju också så att

det svenska kaffet var av god kvalitet.

Det finns ju flera engelska resenärer

som har skrivit om

när de drick i kaffe i Sverige upplevt

att det är riktigt bra kaffe.

Då är det en dag i England som leder

den koloniala handeln.

Nu var de väldigt teförtjusta.

Men de upplevde att det här med kaffe

är kanske svenskarna.

Det är ingenting du har lyckats utröna

varför det blev så här.

Det är svårt alltså.

Men det var ju ett problem redan.

På den här tiden tyckte ju staten

som kaffe förbjöts ju första gången

1766.

Det var en stor överflödsfråning 1766.

Och sen förbjöste fram och tillbaks.

Vi sitter och dricker kaffe här nu

medan vi spelar in det här.

Är man en kaffe drickades behöver man i sitt kaffe?

Ja.

Du ska titta i Marta

renstjärnas dagbok från

1790-talet när kaffe förbjöts då

1794 och Jan 1797.

Hon dricker ju kaffe när det är förbjudet.

Hon har olika omskrivningar

som är ganska roliga.

Hon skriver att kussinbrum kom på besök.

Det är väldigt viktigt

redan då.

Men de här

typer av begränsningar

funkar aldrig egentligen.

Eller när man förbjöd.

Nej, det finns en diskussion

om de funkar.

Länge sa man att det funkar inte.

Man kan se att det var så många som struntade i det.

Om man utfärdar en lag mot någonting

om och om och om igen, då är det tecken på

att ingen bryr sig.

Men sen har man sagt att de kanske

var normerande.

Att de styrde människors beteende.

Om de blev mer som någon sorts norm

eller regelbok så här ska du vara.

Så kan man straffa vissa som bryter.

Men framförallt så

ritar man upp en bild

som sätter sig väldigt tydligt.

Men vi är fortfarande en av världens

mest kaffedrikande länder.

Ja, just kaffet var väl...

Det var svårt alltså.

Jag tror det är så här också.

Det är ju lättare förstås

förbjuda

sånt som har visat upp på stan.

Förbjuda värjor till exempel.

Eller att vissa pigor

det kan man göra för att de kutar runt på stan

då kan man plocka dem.

Det kan man ju hemma i den här tiden.

Det finns ju kaffeer och så.

Men ofta drack man det hemma.

Men jag tänker ändå den här handeln.

Ja men han var en så omfattande

vad handlade det om stora volymer

i Sverige på 1700-talet.

För jag känner det måste ju ändå...

Det kan inte vara så, även om priset sjönk.

Det kan inte vara jättibilligt ändå eller?

Nej, alltså återigen.

Vad svarar man? Ja och nej.

Om man jämför med 1900-talet

eller vår tid

det handlar om jättelite volymer

och det handlar om ett ganska litet antal människor

i samhället.

Men om man tittar från andra hållet

om man jämför med 1600-talet

det är ju väldigt skillnad.

I början av år 1700

då fanns ju knappt kaffe

i Sverige ur taget.

Det första beläget för ett kaffehus är från 1799

där första gången ordet dyker upp

i svenskan.

Medans år 1800-hundra år senare

då drack ju hela den växande

borgerligheten medelklassen

drack ju kaffe.

Det började sprida sig neråt

i tågetag, men det började

sprida sig neråt och de drack ju kanske

att de köpte kaffe på marknad där och så där.

De drack väl inte hemma på samma sätt.

Nej, men det finns ju någon upprörd

debattartikel där från 1700-talet

som du citerade i din bok där man var

väldigt upprörd över att torpare och bönder dyker kaffe.

Absolut.

På vilket sätt

du beskriver det som att

konsumtionen synliggjorde ståndsamhället?

På vilket sätt skulle de här

nya konsumtionsmönstrarna synliggöra

ståndsamhället?

Jag menar väl att de nya

konsumtionsmönsterna synliggör

att ståndsamhället inte riktigt

fungerar som det ska.

Ståndsamhället

finns ju

det går inte att upprätthålla om det inte

manifesteras.

Om det är något som synliggjort

så är det svårt att upp...

Alla hyraarkisk ordningarna måste

på något sätt synliggöra, tror jag.

Man måste se.

Det kan inte bara vara.

Nej, precis.

Då blir den ju inte giltig.

Det betyder att ska man ha

ett fungerande ståndsamhället

då måste man ha

en visuell kultur,

ett synliggörande av det.

Det gör man ju ofta genom produkter

och de nya konsumtionsmönsterna

innebär ju att priserna

sjunker

och borgerskapet växer sig större

och blir mer heterogent.

Det finns ganska många människor som gör anspråk

på att komma in i det.

De börjar tillgängna sig vanor

som egentligen hör till de bättre skikten

i samhället.

Borgarklassen börjar ta

efter Aden.

Det är många som är inne i borgarklassen.

De börjar leva ett borgerligt liv

eller uttryck, konsumtion och så vidare.

Det gör ju liksom att

man börjar synliggöra

en annan ordning lite grann.

Det här regerar ståndsamhället.

Ståndsamhället bygger ju egentligen på att det inte förändras.

Är det kapitalistiska klasssamhället

som börjar kicka in här?

Ja, men i ett långt perspektiv är det ju det.

Absolut. Och forskningen förknippar

mycket med borgerskapets flit och sådär.

Aden konsumerar lite den gamla Aden.

För den 16-talets Aden

konsumerar på ett annat sätt.

Den jobbar ganska lite, den är gärna skuldsatt

och lever extremt flamboyant.

Medan borgerskapet i slutet på 17-talet

den ägnar

de jobbar lite mer, de jobbar väldigt lite

jämfört med oss.

Ja, de har ju inte så långa

kontorsdagar.

Det har de inte.

Hur mycket jobbar de?

Jag ska inte säga för mycket.

Men tittar man i dagböcker och det finns en del forskning

så är det några timmar om dagen.

Det är ett intensivt socialt

nätverkande som pågår.

Det låter ju fantastiskt.

Jag tror att det var ganska betungande faktiskt

att gå på visiter och hela tiden

jobba för att hålla kontakter

och sådär. För det är ett samhälle utan

sociala skyddsnät också.

Man var i tvungen att ha ett nätverk.

Nätverken var lön, den var inte så stor.

Men någonstans blir det ju så att

med den nya produkten,

en väldigt viktig produkt är bommelen som kommer

som liksom förändrar klädmodeln.

I tidigare det så

klädde bönderna sig i url eller lin

och adelsmännen

i siden då?

Ja, de hade ju naturligtvis url och lin

de också för att de kan inte gå runt helt i siden.

Men man kan säga att

adeln,

ståndspersonerna,

vi tar adeln bara.

De hade ett siden baserat mot det kan man säga.

Så grunden var att det skulle...

Nej, det var mer att dekorera linneskjort.

Precis, sen var det linne och så till.

Och den ingick liksom som en viktig del.

Sedan bytte det liksom ut under loppet av

framförallt under det senaste 17-talet

så får vi ett

bommulsbaserat mod istället.

Men även hos adeln då alltså?

Ja, generellt sett, absolut.

Vi får en stor förändring i modet

med de här väldigt enkla

klädningarna som man ser i Jane Austen-filmatiseringarna.

De här högst, då sitter som högst url.

Då sitter högt och de är ganska liksom smala

och de faller ganska lätt.

Och det går egentligen inte att göra på riktigt samma sätt

utan det är ett bommulsbaserat modet.

Och bommulen är ju verkligen en kolonial

plantarsvara

som har enorma konkurrensfördelar

både med siden, med

med linet som är väldigt

arbetskrävande och med

ullen som kräver oerhört mycket betesmark.

Så bommulen konkurrerar liksom ut

de där och är ett modet som

passar borgarna.

Så där vart du verkligen lägg...

Jag menar, kaffe är ju ändå bara en extra kostnad

även om du är härligt och drickar.

Det blir en helt andra möjlighet

för människor att

klä sig moderiktigt

eller på ett

representativt sätt. Absolut.

Och det här märks...

Men framförallt i borgarklassen

du menar att det märks att plantarser

är en ny plats.

Det är borgarklassen som driver den här utvecklingen

som äger um under 17-talet.

Men även hos bönder,

för det finns ju också debattörer här som upprör sig

väldigt över att bönderna börjar färga sina kläder.

Blå?

Ja precis, det var någonting jag upptäckte

som jag tyckte var så roligt. Varför klagar de

på färgen blå så mycket?

Ja, men det är ju lite samma sak.

Vad är blå liksom? Vad är det

för blå färg? I början på 17-talet

det finns ju knappt några

blåklädda människor i Sverige.

Varje andra bönder går de kring en slags grå, grå...

De har lite

grundräkten i liksom, grå

mellerad

liksom, så där. Och sen

har vi lite färgglada saker som vi fästliggar

tillfällen och så där.

Sverige kan egentligen inte producera blått.

Färgämnen... Vi har inte det färgämnen.

Vi har inte det, man kan jobba med blå

men det blir ingen bra, det blir en knära.

Utan vi måste importera blått färgämnen.

Och det har vi gjort ganska länge

från Frankrike och så här. Det väider

då en växt som växer ner på

kontinenten. Men indigo

är ju en viktig... Är det också en växt eller?

Det är en växt, indigofera.

Och det är en jätteviktig växt i den

koloniala plantarshandeln.

Så blott är ett bra exempel därför att

på just det här handelssystemet, därför

där faller priset jättesnabbt på blott.

År 1700 så är ju bara

soldaten i stort sett som ju blåklädd.

Staten förses soldaterna

med blåa rockar, liksom.

År 1800 och 100 år senare

då är ju det ett modplagg, även bland bönder,

att ha en blåa rock liksom. Och de kan ha det.

Och det innebär... Det är en

följd av den här plantarsekonomin.

Så det är ett bra exempel tycker jag.

Varför blir de här konservativa debatter?

För man får ändå, eller närmaste reaktionära debatter.

Varför blir de så upprörda över att

bönderna... Ja, men det här är

ett bra exempel på. Vad händer liksom när en bonde

som ska vara klädd i grott i ett ståndsamhälle

börjar klädas i blott?

Han är ju fortfarande bonde.

Ja! Jo, men det är han ju.

Men beterar sig som en bonde?

Har man ett sånt här ståndsamhälle

som ska synliggöra sig?

Då krävs ju ändå att folk följer liksom

mallen för hur man ska bete sig.

Men man tar sig...

Är det... Är det...

Det man visar ambitioner att man vill upp?

Man visar en ambition...

Det man gör som... Man visualiserar

en annans hamnsordning, någonstans.

I den här blå färgen.

Bönders är botten av ståndsamhälle.

De vet ju grunden i ståndsamhället.

Och de ska vara grå. De ska ha

hemmajorda kläder som är hemmafärgade.

Nu springer runt massa bönder som liksom

har blå rockar som är färgade.

Och färgmaterial som har skeppats från Indien.

Det är inte... Det är ett hot mot samhällsordningen.

Men jag tänker ju att de flesta

var väl kanske ganska fattiga

även i bondeklassen och så.

Men det måste ju ändå ha funnits

för mögna bönder här och där.

Ja, att de kan köpa blå rockar.

Det är fortfarande inte billigt mindre.

Det beror ju på att det fin...

Alltså samhället skicknas

mer och mer under 17-talets lap.

Jag sa det med borgerskapet. Det är många som vill in.

Vi får liksom ett bredare borgerskap på något sätt.

Det är likadant i bondeståndet.

Att vi får stora lager av bönder

som eller

torpar och annat som är utfattiga.

Men vi får också ett...

Precis som vi får ett ganska välbärgart skick

högst upp i borgar

eller i bondeståndet.

Och de kan ju ofta ses som ett hot.

För de kan ju också köpa upp till exempel

härgårdar som helst

av utblottade adelsfamiljer.

Och då äger ju liksom rum

någon sorts upplökning av ståndsamhället

som verkligen är synd.

Men det är ingen här egentligen som ifrågasätter

ståndsamhällets vara här

om vi börjar på 17-talet.

Nej, det är under 17-talet.

Men vi börjar på 18-tal.

Borde vi rimligtvis vara folk som ifrågasätter?

Det finns ju absolut folk som ifrågasätter.

Det finns ju folk som avsäger sig

i sitt adelskap till exempel.

Några få personer.

Det finns folk som diskuterar adelspriviger.

Men generellt sett om man jämför med diskussionen

senare under 18-talet

så är det ju...

Alltså, det här är ju en ordning som har funnits

i nästan tusen år.

Det är svårt för människor

att föreställa sig att man skulle

ha en helt annan ordning

i det här samhället,

som jag ändå påminner ganska mycket

om de årsekler som har varit.

Det finns ingen industrialiserare

i riktigt samhället än och så vidare.

Så det finns ju ingen

arbetarklass utöver den fattiga

bundenbefolkningen. Så på så sätt

så är det svårt

att tänka sitt annat samhälle.

Det är klart, det finns ju andra, alltid människor

som tänker utanför boxen och i radikala.

Det har varit mycket debatt om frihet,

alltså pressfrihet, yttrandefrihet.

Får säga vad man

tänker och

kanske har en annan

kanske inte en helt annan tro,

men en annan kristen tro och så vidare.

Så där skedde ju en del förändringar.

Please play responsibly.

Must be 18 years older to purchase, play or claim.

Ryan Reynolds, here from Mint Mobile.

With the price of just about everything

going up during inflation, we thought

we'd bring our prices down.

So to help us, we brought in a reverse auctioneer

which is apparently a thing.

Mint Mobile, unlimited premium wireless.

You have to get 30, 30, 30, 20,

20, 20, 20, 15, 15, 15,

just 15 bucks a month.

So give it a try at

mintmobile.com slash switch.

New activation and upfront payment for three month plan required,

taxes and fees extra, additional restrictions apply,

cementmobile.com for full terms.

Did you know that personal information,

like addresses and phone numbers,

is collected and sold by data brokers

across the internet?

Fortunately, Aura Stepson,

scanning the web, sending you alerts

and requesting the removal of your info when found.

Get a 14 day free trial

of Aura's full toolkit

including ID theft protection,

parental controls and more

at aura.com slash safety.

That's A-U-R-A

dot com slash safety.

Vi har ju de här konsumtioner,

de nya varorna som kommer in

i samhället och folk konsumerar

och folk blir upprörda över att folk konsumerar det här.

Men är den här nya konsumtionen

skapar den några andra beteenden

och andra umgängsformer

eller hur?

Är det kanske inte en följd av det

utan det är följd av något annat?

Jo, men det växer fram

under 17-talet

vad man skulle ses som ett sådant

offentligt sällskapsliv.

Men det kan väl inte vara ett resultat

av den här koloniala handen, eller?

Jo, det är påstås så.

Man tänker så här, att den koloniala handen

skapar någon sorts mellanskikt

i samhället som inte är

det gamla eliten

som ju lever på jorden.

Den jord som finns här.

Det är att borgerklassen tar en större plats

i samhället.

Och den klassen lever på,

det finns någon sorts övrig skikta

som lever på handel.

Men sen finns det ju en helapparat

runt den här, massa människor

som ska till notarier och skrivare

och skräddare och godmakare

och alla människor som ska försörja den här sektorn.

Ståndet blir

eller man ska säga ett mellanskikt

i samhället växer fram.

Och som jag sa förut så har den egentligen

den har dåligt socialt skyddsnät

och den har ganska mycket tid.

Och framför allt har ju kvinnorna i den

kultur väldigt mycket tid.

De arbetar mindre, de arbetar mindre

än vad bondkvinnorna gjorde.

Det uppstår någon sorts idé om att

de ska jobba lite mindre.

Och det gör att det växer fram

ett borgerligt sällskapsliv

som är ganska ritualiserat

som bygger på visiter

baler, middagar

super.

Det är verkligen som de här

jag tycker är ganska härligt att se på sådana här

filmer som utspelas, engelska filmer

som utspelas i A när ni börjar med A18.

Ja men det är verkligen,

det går att läsa om man läser svenska dagböcker

och så ser man det här.

Vilket enormt socialt liv de kunde ha

de här personerna.

Och det här är en utveckling som också syns väldigt tydligt.

Det första har belägit för ett

kaffehus i svenska språket från 1790s där.

Nästan 100 år senare

1800, då finns det 20

kaffehus på riddarhustorget

eller runt riddarhustorget i Stockholm

men runt omkring. Så det är

en enorm... Och kaffehus, det handlar egentligen

om att dricka kaffe kanske utan mer än någon gång.

Man umgick, och det är en manlig miljö

väldigt höga, där satt männen

och umgick och drack, och de drack ibland

har kaffesförbjudet, man drack ganska mycket sprit

faktiskt, och man läser källorna

för då är det jättemycket uppväckning, alltså

mycket

snack och skrut

och så där.

Kvinnorna däremot hade ju någon sorts visitkultur

både att de besökte varandra

med korta visiter, men också att de satt

och umgick och läste högt

och drack kaffe under dagarna och hade sitt eget

sociala nätverk.

Men det var ju ganska intensivt

sällskapsliv och det växte ju fram

Men det är borgerklasser vi pratar om.

Det är borgerklasser vi pratar om nu.

Det är ganska liten i Sverige, så

så växer fram sig ett dans lokaler

till exempel Lassan Blere och

Picnic, som lättar Picnic på 17 talet

i en dansstillställning inom hus

och inte det vi tänker.

Och då

den kunde vara lite ståndsöverskridande

på så sätt att Adel

stånds personer så fanns på en ort

vad det är.

Och då i en småstad, men

när många adler personer kan det finnas

det handlar om

precis.

Och de vill ju umgås med

andra människor som

de bryr sig kanske inte om det är det

övre borgerskapet eller en adelsperson

alltid, även om de utgör någon sorts

grädda.

Och då, det byggs ju liksom

även i svenska småstäder

som Linköping och

Lovisa i Finland

där bygger man ju sådana här

assembleahus då.

Så det är inte bara i de största städerna

att man får då danslokaler

och

platser för borgerskapet att träffas.

Men det här utmanar väl inte ståndsamhället

eller?

Ja,

det är

någonting som är svårt att placera in

i den här statiska ordningen.

Jag tror att det är svårt att peka liksom på

att titta den här personen bete sig på det här sättet

och det ska man kanske inte göra.

Det är ju lätt med en blåklädd bonde kanske

men generellt så är ståndsamhället bygger på

oförändlighet någonstans

och någonstans är det själva idén.

Och här pågår den ganska snabb.

Förändring som nästan alla kan

se och uppleva själva.

Och det är ju för många reaktionära

kraften av form av hot mot samhällsordningen.

Det finns ju en stark kritik

särskilt mot den kvinnliga konsumtionen.

Utan som helst är ju också en könsmaksordning liksom.

Ja naturligtvis.

Det ska vi inte se att torpa det

men naturligtvis kvinnor också.

Självklart, för då tänker ju folk som

fortfarande att kvinnor är mer känslostyrda

och har lite svårare att kontrollera sig.

Har man då en ekonomi som bygger på

att mannen är den som framförallt

arbetar mest

och drar in de stora pengarna

eller är den som ansvarar för ekonomin

men man har en föreställning om att

det är kvinnan som konsumerar

då uppstår lätt den idéen om att

kvinnor, de fruare och döttrar

de förstör mannen ekonomi

och han jobbar hårt och de bara

konsumerar och förstör.

För allt i borgerståndet.

Men grannfunden har i minst hand det här

då ska jag också ha det. Och att kvinnorna som driver

någon sorts konsumtionshets.

Men jag känner lite mycket

de grejerna vi pratar om nu som spelas under

1700-talet, tidigt 80-tal.

Det här har

det är ju liksom inte så annorlunda

mot hur debatten går idag egentligen.

Jag vet, jag vet.

Ja, nej.

Men det finns genus.

Man kan ändå se paralleller.

Det kan man göra absolut.

Men moralismen till exempel finns

ju kvar, att man alltid kritiserar någon annans

konsumtion och tycker att folk beter sig konstigt

och liksom nu, vilka idioter

som reser till fjällen, ja minst han sitter i min

stuga någonstans, liksom att man

isolerar med att det finns alltid någon annan

man kan kritisera. Ja, men här tycker jag att

det hackar in. För det är ju den här tiden

som modet.

Eller det är så du beskriver i alla fall att modet uppstår

egentligen. Eller det måste väl ha funnits

modet tidigare också men då är det mer beständigt.

Eller? Ja,

modet går

från att vara drivet av aristokratin

till att vara drivet av borgerskapet.

Och det gör ju att modet blir, eftersom

aristokratin egentligen är jätteliten överallt

medan att borgerskapet är ganska stort,

då blir modet mer än en annan typ

av samhällsföretel sen vad det var innan.

Just det. Och hur märks det då

att vi får ett modersamhälle?

Det märks ju på olika sätt.

Dels märks det i den här hetsen,

konsumtionshets. Det låter

väldigt märkligt, för det har vi

väldigt dag på.

Det här är ju inte samma volymer,

men det finns en kritik mot att

framförallt kvinnor

konsumerar för mycket kläder

och tittar för mycket på sin grann.

Men jag menar, vi har ju samman

att vi ska inte göra för mycket paralleller till

nutid. Men just modet är ju sådant område

som man kan se utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Men det finns ju väldigt stark moralism.

Tycker jag har inlagt i det här,

att man inte ska köpa modet. Ja, det gör du.

Och det finns ju här också, naturligtvis.

Man såg ju modet som någon sorts

tyran som

förslavade då människor

som inte hade tillräckligt stark förnuft.

Och dit har ju stort sett alla kvinnor

och en del män.

Men sällan den som sa det.

Du har så mycket roliga

uttryck i din bok.

Jag tänkte att vi måste gå igenom

när jag har stycken.

Vad är en spretthög?

En spretthög, från början

är det ju en adlig person

som är överdrivet

fåfäng och löjlig

i sin framtumning.

Som tar till sig modet

och driver det till sin spets.

Ett modeläge om skulle man säga det av.

Och sen med tanke på att

borgerskapet får större inflytande

och blir fler så blir spretthögen

lite mer borgerlig mot slutet av.

18-tal, 17-tal.

Det är nog negativt, naturligtvis.

Han ville ju ändå nämna Gyllenborgs pjäs

1740.

En av de första pjäser som sattes upp

skrevs i Sverige

av hattpolitiken Gyllenborg.

Den svenska spretthögen.

Och eftersom han var hattpolitiker

förstår du att det blir politik.

Det är en moraliskt förkastlig person.

Var det en populär pjäs?

Det var mycket populär, absolut.

Det var en fransk förlaga som hittit ett svenst original.

Men det var mycket populär.

Ett annat ord som du använder är

rangsjukt frontim.

Just det.

Där finns det en annan pjäs som skrev

samtidigt av en kille som hette Modé

för rangsjuk.

I det här ståndsamhället hade ju en rangordning.

Det var egentligen en formell lista

över en hierarkisk lista

över olika ämbeten.

Men rang är också ett mer abstrakt begrepp

som handlar ju om hierarki och status.

Och att vara rangsjuk

det innebär att man ville ha

lite högre rang, lite bättre status

om runtomkringen.

Och det är liksom tecknet på att man är den här personen

som drivs av fåfänga.

Ett rangsjukt frontim är ju då en person

som försöker få sin man

att skaffa sig bättre rang.

Så att hon själv kan glänsa på de här fika stunderna.

Ett annat här.

Den känsloförsmäktade socker här.

Hahaha.

Ja men det är väl ett sittat ur en bok

tror jag. Det är väl den här knigge

som skrev om hur man ska bete sig i sällskapslivet

kring 1800. Det är ett underbart begrepp

att ha en känsloförsmäktande socker här.

Det är alltså en typ av

det är väl lite av en sprettök

man kan tänka sig i den här

lite femenina

snobben som dyker upp

i kvinnliga sammanhang

och försöker liksom vara med tjejerna

och fika med dem

och ägna sig åt handkyssar

och kanske lite sminka

och välklädd

som inte riktigt lever upp till manlighetsnormerna.

Men när du analyserat det här

då är det väldigt tydligt

att anledningen att man kritiserar

de nya konsumtionsmönsterna

är för att det är någonstans utmanas

ståndsamhället.

Men de här kritikerna

på 1700-talet

hade hon klart för sig själva

var de egentligen kritiserade.

Varför var det här?

För de upplevde det här som ett dödligt hot.

Det var någon som till och med beskriver

att de nya konsumtionsmönsterna

är värre än digerdöden.

Det här kommer ju vårt samhälle

att gå under helt enkelt.

Det var faktiskt just det där som fick mig

att börja att skriva den här boken.

Hur kunde de här personerna

uppleva det här som ett så farligt hot?

Det har jag haft ett avsnitt om

digerdöden i 70 i Stockholm

och det tog ju 40% av befolkningen.

Men det är värre att folk sitter

och dricker kaff eller färger

sina kläder brott.

Folk upplevde verkligen konsumtionen som ett

dödligt samhällshot.

Och jag frågade mig...

Är det liksom inte bara den retoriska...

Nej, det är inte en retorisk...

De är rädda.

Just det där citatet du tror...

Det var politiker som sa i riksdag.

Det är klart att det är retorik.

Men nej, de tro på det här.

De tro på det här helt enkelt.

De hade ju fel.

Är du säker på det?

Jo, men det är det som är så roligt

för att vi ser nu att konsumtionen

är dödligt hot.

Jag är ju ingen klimatförnekare

men det är omedeligt en intressant tanke.

Verkligen.

Men de trodde det därför...

Man tänker sig, har man ett samhälle?

För att det ska överleva

och du menar vilken samhäll som helst

så föreställer man sig att det finns

grundläggande samhällsordning

som föreläger. Tar man borta samhällsordningen

så återstår ju bara chaos.

Man tänker inte att det kommer någon ny samhällsordning

utan det är chaos.

Nej, det blir chaos.

Det är ett bruts liksom.

Och det är väl det man upplever med konsumtionen

att samhällsordningen består ju av

tydliga stånd, tydliga fack,

tydliga hierarchier där det finns

gränsdragningar mellan individer,

grupper och så vidare.

Och det konsumtionen gör är att den läser upp

synligheten. Man kan inte se gränserna längre.

Man kan inte se skillnaderna mellan människor.

Har man då en ordning när det är så?

Det är väl...

Det kan man fråga sig. Det frågar sig de här personerna.

Det kan man fråga sig.

Det är A-U-R-A.com

slash safety

att lära mer och aktivera den 14 dagarna.

Och förstås att det är något

väldigt tillräckligt behind the joke.

Vi försöker lära oss tillsammans,

men också ha en bra attityt

som vi tittar på.

Här, JOKING NOT JOKING

plus mer original audio

från award-winning creators

wherever you get your podcasts.

Acast hjälps creators

launch, grow,

and monetize their podcasts

everywhere. Acast.com

Acast.com

De här nya konsumtionsmönstren

egentligen, men man tänker

man börjar dricka kaffe

när man färger sina kläderblått.

Men ändrade någonting egentligen?

I vardagen

på vilket sätt...

Kaffekoppen är där den är.

Under perioder

i mitt liv,

när jag har hört på väldigt mycket

kaffe, det går ju att leva sitt liv

utan kaffe.

På vilket förändrade

vardagsliv i grunden

den här nya konsumtionsmönstren?

På sikt, ja.

Verkligen.

För du säger också att

det är ganska ändå rätt små

kvalitet.

Det är klart skillnaden

på att ha

en koppp kaffe,

en fika stund med

grannfruarna eller inte.

Är det så stor skillnad?

Nej, det kanske inte är så stor skillnad

just för den individen i den situationen.

Men ett samhälle där all fler

människor hela tiden

kan ha en fika stund med grannfruin.

Det är ju en väldigt skillnad.

Så du ser det här verkligen som att

det sker ändra samhällsstrukturen?

Ja, precis. Och jag menar ju att

det som händer under

1700-talet med den här

mellanskikt eller borgerskaps

drivna konsumtionen,

det är ett led i en process som består

av 1492,

den koloniala plantashanden,

borgerskapets framväxt, den industriella revolutionen

och så vidare.

Så den industriella revolutionen

utveckling under 1800-talet går inte

att förstå och skulle inte ha äktrum så

som den gjorde om det inte vore för de här

konsumtionsförändringarna under 1800-talet.

Du menar att konsumtionsförändringarna

föregår

den industriella revolutionen och

för dem är det här

inte något utanverk, utan det här

är en del av det. Om det här

med konsumtionerna det inte hade skett så hade

borgerskapet sett handlunda ut eller kanske inte växt fram

och så vidare. Det här är jätteviktigt.

Det här ger dem självförtroende eller?

Det här ger dem en grund, det är deras strävan

efter vad man kallar för representativitet

till de forskningarna. Det här är det som

konsumtionen drivs mycket av,

borgerskapets vilja till att

bli representativt, att inför

egna ögon, sina ståndskamoraters ögon

och de överordnade ögon

var en maktfaktor i samhället.

Då är det jätteviktigt att ha det här

särskapslivet, det här modet, de här kläderna.

Så det är helt grundläggande för det samhälle vi har idag

skulle vilja säga. Ja, så det är inte bara

utanförverkt? Nej, absolut inte.

Konsumtion är aldrig utanförverk på det sättet.

Det har nästan alltid funnits

konsumtionskritik. Vi har ju haft ett avsnitt

om Hilga Begitta

och hon hade ju ganska klart

först varför vi hade dygdöden.

Det var ju för att folk, kvinnorna klädde sig så

yppigt. Ja, precis vad jag har

alltid redo. Det finns ju någon romare som

kritiserar cesar och säger att han är bögig

för att han har fransar på tågan.

Det finns alltid sådär.

Det vet ju alla att rom gick under på grund av lyxen

var inte det. Ja, så är det.

Det finns ju en...

Jag tror att det är så här att...

Vad händer?

Din studie här

i Stäckhuset, jag vet ju att du har gjort

andra studier senare.

Vad händer efter 1830?

Efter din bok här.

Utanför din bok.

Det är ju... Det är för stort kanske.

Ja, det är stort.

Men förenklat så...

Ibland... Det är lätt att

man hamnar i en situation

där man beskriver att det är en

ångväl som rullar på som inte går att stoppa.

Jag vill inte egentligen

beskriva det så, men okej.

Låt oss förenkla. Det är en ångväl.

Ja, det är väl det. Okej.

Utvecklingen fortgår.

Det som händer är väl att

allt fler grupper

får möjlighet att konsumera allt mer.

Och naturligtvis ökar

hastigheten i detta med industrialiseringen.

Och framförallt under andra hälften av

1800-talet då det växer fram någon sorts vad vi

kallar för... Engelsmännen kallar det för

Accommodity Culture. Det ska göra en bra begrepp.

Men var och kultur. Alltså att

den massproducerade eller massproducerade

har vi väl idag. Men den industriproducerade

eller mer marknadsproducerade var

anställd sig i centrum. Och det här skapar

en... Vi får

förändringar i konsumtionskulturen

som liknade, så att den mer

liknar vår egen.

Så det är liksom en utveckling som

stegras hela tiden och

idén om att

vi

görs av produkterna

runt omkring oss. Att vår identitet bygger

mycket på produkterna runt omkring oss. Den blir

väldigt stark. Men det kommer redan på 18-talet.

Jag skulle säga att det kommer under andra hälften

av 18-talet.

Forskningen brukar peka ut som den stora världsutställningarna

bortna 50-talet.

Som en punkt

i historien då man kan se att det blir

någon sorts ny, mer kapitalistisk

idé kring varproduktionen.

Men samtidigt

jag vet...

Jag har haft ett avsnitt om ett sådana här

föräldralöst barn som växte

som han blev smedig.

En ganska frang och riksmedig ute på Ekerö.

Han var sådana här som blev

utakkorderad.

Om jag inte minns helt fel nu så dog han

1944.

När man läser den boop-teckningen

och han har varit egen

företagare under många år

så förstår man hur lite

prylar man

1944. Visste du så?

Det där är en risk för oss som håller

på med äldre konsumtion.

Jag kan ibland

skriva en bok om

Ekershiften 1900 och reklam.

Det är en massproduktion.

Vi måste förstå att

det handlar om en

väljökning i konsumtionen jämfört med tidigare.

Men det är på en helt annan

nivå än vår konsumtion.

Även långt in på nittnatalet

hade människor väldigt få produkter.

De köpte inte nytt. Man lagade

sina kläder.

Många sydde sina egna kläder.

Vi måste förstå att

vi pratar om olika nivåer.

Man kan ändå

se utvecklingen och förändringen

över tid.

Du är ju idéhistoriker.

Det förändras någonting

i huvudet på folk också.

Även om man inte har så många produkter

men bara att man har produkter

som man har köpt nånstans

förändra ett sätt och se på

hur man tänker.

Det tycker jag redan

i den här boken om 17-talet.

Jag vill få fram att

ha synen på

vem man är.

Man inte är så låst

i den roll man har fått

sig tilldelad i ståndsamhället

utan att det går på något sätt

att bygga sig själv.

Annan men jag längre skriver en känd dikt

om det handlar om en frack.

Den handlar egentligen om en kille

som har en väldigt sliten frack

och blir behandlad med låg respekt.

Så skaffar han sig en ny frack

och då har kläderna gjort mannen.

Den dikten tycker jag är så bra

för den speglar nånstans

idén om att man faktiskt kan

inom ramen för här

ståndsamhället

skapa sig själv lite grann

om man har goda förutsättningar.

Jag menar vi har ju

ett annat avsnitt här när vi pratar om den

massadlingen

under Ulrika Elinora.

Ja, jag menar

de flesta av dem

var väl borgarer

utgår från, om jag till minst helt fel.

Det var inte helt statiskt

allting, man kunde ju bli avlösmann.

Och jag vet inte

man pratar nästan

aldrig om bönder som blev borgarer

men det måste väl ha hänt.

Det hände det inte.

Då kanske det är press.

Där finns det studier.

Det är en väg för ståndssykulation

att bönder utbildar sig

till präster.

Och prästerstånden på

1712 är också väldigt skickda.

Det fanns välbärde präster

som hade extremt svåra förhållanden

och levde som bönder

och bedrev jordbruk.

Det gjorde ju de flesta förstås

men bedrev ganska enkla fattiga jordbruk.

Så där fanns det också en marknad

för bönder, de kunde gå den vägen

och också över generationer förstås.

Pappa blev en enkel präst

och säger

det handlar ofta om

längre tidspann

kanske för förändring

för familjer och så snarare

att en individ kommer upp sig så snabbt.

Leif Rundefeldt professor i det historia

vid Södertörens Högskola

som bland annat skrivit boken

att hasta mot undergången

anspråk, flykthet, förställning

i debatten om konsumtion i Sverige

1730 till 1830.

Ja, den är lite för lång.

Jag har staplat lite vänmånga uppståndtider.

Stort tack för att du var med här idag.

Tack själv!

I oktober 1973

anhölls fyra personer av Säpo

misstänkta för spioneri

och journalisten Jan Gio.

Det har gått 50 år sedan IB-affären

priserade denna rättsskandal

som handlade om infiltration och åsiktsregistrering.

Anna-Lena Lodenius, en av Sveriges

skarpaste journalister, berättar i

Spioniaktiv Folkhemmet

allt om den hemliga organisationen IB.

Det är en rykande aktuell skildring

av en händelse som inte bara skakade Sverige

i sin samtid utan även veckan frågor

om hur långt vi är beredda att gå

för att skydda rikets säkerhet.

Spioniaktiv Folkhemmet

är utgiven av förlaget Historiska Media.

Juudboken finns tillgänglig

av streamingtjänster som Bookbeat,

Storytel och Nextory.

Beställ den fysiska boken på förlagets hemsida

historiskamedia.se

eller köp den i en bokhandel nära dig.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.