Historia.nu med Urban Lindstedt: Kung Leopold II:s folkmord och de svenska missionärerna i Fristaten Kongo (nymixad repris)

Kallakriget inleddes i Berlin med Berlin-lokaden 1948 och slutade med Berlin-murrens fall 1989.

Väldigt kort kan man säga att kallakriget är en konflikt som föds ur den situationen som skapas efter andra världskriget och därför är 1945 ett bra utgångsår.

Lyssna på historia nu live på de Berlin. Kallakrigets huvudstaden 30 september 15.00 på bokmässan i Göteborg där programledaren Urban Lindstedts samtalar med historiker Olle Larsson som är programledare för podden en oväntad historia.

Och det här gör ju att det kallakriget hela tiden var oerhört närvarande i Berlin.

Det var ju många missionärer som hade det som reagerade väldigt starkt mot kolonialmaktens sätt att hantera i befolkningen eller behandla befolkningen.

Och det är förekommer när man läser emissionspressen, alltså hemska vittnesbörden, som publiceras i Sverige, om karavanvägar som är kantade med kranjer och övergäpp och så vidare.

Historia nu är poddkasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt.

Övergreppen mot befolkningen i fristaden Kongo som var den belgeska koningen lever på den andras personliga egendom trots all beskrivning.

Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt, på grund av övergrepp, svält och sjukdomar, etablerade svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att spida kristendomen i Kongo.

Det svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen.

Det var dessutom präglade av deras samtidsrassistiska världsbild där afrikanerna var underordnade europeerna.

Samtidigt var det missionärer som blev visserblåsade för övergreppen på befolkningen.

Pia Lundqvist är docenthistoria vid Göteborgs universitet och hon är aktuell med boken ett motseringsfullt möte.

Svenska missionärer och bakongo i fristaden Kongo. Jag är här och hälsar på dig på Göteborgs universitet. Vad trevligt att få komma hit.

Ja, välkommen och vad kul att du ville prata om den här boken med mig.

Varför kallade man, men kanske avfrikan man kallade för den vita mannens graf eller var det specifikt Kongo som man kallade för den vita mannens graf?

Det är nog, jag tänker, men jag vet inte när begreppet myntades, men jag har hört det användas om Västra Afrika till exempel överhuvudtaget och nu kanske man placerar in Kongo i centrala Afrika.

Anledningen är helt enkelt att väldigt många av de europeer som begav sig dit dräbbades av sjukdomar och det svåiga klimatet och så där.

Många dog ju och jag har ju tittat på svenska missionärer, en stor grupp, 124 stycken och utav de som var verksamma 5 till 1908, alltså runt sekelskiftet, så var det ju inte min...

Det var ungefär 40% av de som faktiskt inte överlevde som dog i Afrika eller dog i Kongo eller på hemmegressan därifrån, så att det visar ju bara på att folk dräbbades av sjukdomar som man inte hade skydd mot.

Framför allt var det ju malaria.

Men hade man inte kinin och sånt vid den här tiden?

Kinin kom alldeles i slutet på 1800-talet och efter det så minskar ju dödligheten i malaria.

Men det handlar också om massor, alltså dysenteri, smittkoppe, sömsjuka, TBC och så där, om man tittar på just dödsorsakerna då.

För många, de här missionärerna var ändå, det var ju människor i sina aktiva åldrar, det var inga gamling här som åkte dit eller små barn, utan det var ju när man ska vara som friskas jämställd.

Ja, men det var ju, de flesta var ju mellan 20-30 år så det var ju unga friska människor.

Men hur kom det sig, det finns lite olika siffror här i din bok, men det är alltså under en siffra någonting om att det var ungefär 600 svenskar som befanns i Kongo vid den här tiden.

Är det mycket eller? Och hur kom det sig att det var så många svenskar i Kongo vid den här tiden?

Ja, det fanns ju olika kategorier och yrkeskategorier som restet i Kongo och då är det ju fristaten Kongo som då bildades.

Är det motsvarande Kongo idag?

Ja, motsvarande, alltså idag är det lite förvirrande, men tidigare så hette namnet Seir.

Så det har byttnamn idag så är det officiella namnet demokratiska i republiken Kongo.

Många säger Kongo Kinshasa efter huvudstaden för att skilja det för en grännlande som ligger norr om, som är då en förr detta fransk koloni Kongo Brassa vill.

Så förvirrande det här med Kongo, idag finns det alltså två stater som heter Kongo, men det är den södliga och det allra största landet.

Ja, jag tror att de flesta har någon slags uppfattning om, för det är ju ett enormt land egentligen.

Men om vi kommer tillbaka där, hur kom det sig att det var så många svenskar som restet i Kongo vid den här tiden?

Alltså de allra flesta, det var sådana som jobbade inom sjöfarten.

Och då är det ju sjöman och sjökaptena.

Precis, maskinister och så vidare. Så det var den största kategorin, om jag inte minns fel.

Många svenska sjöman och sådana som jobbade med sjöfart hade jobbat i, haft kontakter med Belgien.

Och när Belgiens dom ena uttökade så blev också det att de jobbade med sjöfarten på Kongofloden.

Så att normalt sett så var det vanligt för svenska sjöman och sjöfolk att arbeta för belgiska reddier.

Så det förklarar ju den kategorin. Sen var det ju en grupp som var anställda som militärer inom den koloniala armen.

Men den näst största gruppen var missionärer faktiskt.

Alla var ju inte där samtidigt, men under den här perioden så var det ju upp till 600.

Det finns ju en forskare för fattar.

För nu pratar 600 så det är bara missionärer vi pratar om.

Utan samma lagt.

Tele finns en författare som har skrivit om, jag tror att hans bok heter någon sådana 522 svenska militärer och sjökaptene och så här som han har kartlagt då.

Men det här med sjöfartet har ju en förklaring.

En annan förklaring brukar vara det och det finns en av de första som skrev om missionen i Kongo.

Han anförde just Stanley så Living Stones böcker när de kom ut på 1870-80-talen.

Det var upptäcktesresande.

Ja, kan man säga.

Livingston var missionär och Stanley var upptäcktesresande och journalist.

Han gav ut massor med böcker, de översatte snabbt i svenska och fick ett jättestort medialt genomslag i Sverige av någon anledning.

Vilket säkert ökar intresset för Kongo mycket.

Sen kan man ju också anföra ett annat skäl.

Sverige var ju ingen kolonialmakt.

Just det här att ha svenska militärer till exempel, att det var någonting som gillades av kolonialmakten där.

Det var välkommet.

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag stött på den uppgiften.

Men det var en stor världsutställning i Antwerpen 1885.

Och då var Sverige representerad med en trop med gymnaster som uppvisade sådana här Ling-gymnastik.

Just det. En av de stora exporttagningarna i svenska står.

Det här kanske ens gröna, men Kung Leopold fick syn på de här spänstiga svenskarna.

Och liksom aktivt hade en rekryteringskampanj just mot svenska unga män då.

Eller svenska militärer att ta värvning i forskförbillig som den här kolonialarmen då hette.

At Staples Business Advantage, our experts can help you find furniture that fits any design and budget.

While AI can recommend products based on preferences, generate 3D models for visualization and optimize space planning for office furniture.

Take advantage of our team's eye for style and design.

And my eye for weight, I have no eyes, only algorithms.

Let Staples Business Advantage use today's latest innovations plus our team's experience to make furnishing and office space easier for you.

Sign up today and save 20%.

Staples Business Advantage, business is human.

The United States Border Patrol has exciting and rewarding career opportunities with the nation's largest law enforcement organization.

Border Patrol agents enjoy great pay, outstanding federal benefits and up to $20,000 in recruitment incentives.

If you are looking for a way to serve something greater than yourself, consider the United States Border Patrol.

Learn more online at cbp.gov slash careers slash usbp.

Cbp.gov slash careers slash usbp.

Innan vi dyker ner i de här missionärernas öden och vad de höll på med oss så tänkte jag att vi måste ändå prata om,

det är ju väldigt speciellt den här fri, det kallas ju fristaten Kongo.

Vi måste nästan fördjupa oss i hur den uppkom, för det är ju lite,

inte riktigt efter de alla när det gäller kolonialismen.

Nej, det är ju en ganska komplicerad process på ett sätt.

Man brukar ju säga ungefär från 1875 till första världskriget,

som du sa, kolonialismens höjdpunkter, väl inte ett välvalt ord kanske,

men i alla fall det är ju under den här perioden som den afrikaniska kontinenten bokstav.

Det är en styckas upp mellan europeiska kolonialmakter.

Och vi pratar om Stanley Nyss.

Han före tog sig en...

Var han britt eller vad?

Han var britt från början, men sedan flyttade till USA,

så han var utsänd av en amerikansk tidning som journalist då,

jag skrev om hur han hittade Livingstone,

det är ju en sån här väldigt omtalad historia.

Och det skedde i början på 1870-talet.

Sen, några år senare, så återvände Stanley till Afrika,

och då var uppgiften att korsa hela kontinenten från öst till väst.

Det var ju liksom okänd mark för europeer.

Det var ju verkligen det här mörka afrika som han sa på den tiden.

Det var liksom kartan var helt blank.

Och han gjorde ju detta, och det tog tre år, så 1877 så kan man säga

att han då med sin decimerade skara med medhjälpare eller medföljare

då når Kongoflodens myndning österifrån.

På den här tiden så stod det ungefär som att Afrika öppnas.

Och det här sammanfallet ju då med de europeiska staternas konkurrens

om koloniala besittningar, inte minst i Afrika då.

Och då är det ju just landet Belgien, hade ju inga kolonier i Afrika.

Och det var ju en ganska modern ny stat.

Och den ungekungen Leopold, den andra,

han riktade in sig på och tänkte att det här är någonting som,

det här är någonting som kan bli en vår koloni.

Så att Leopold, han anlistade ju sen Stanley för att börja något år senare,

att börja att anektera mark.

Alltså, han gestod runt och bit förbit så att säga,

skrev avtal eller la mark under sig.

Men var det här med de övriga kolonialmarknaderna skoda minne?

Alltså, för från början, inte egentligen, utan Leopold bildade

något som kallades för internationella Afrika-selskapet.

Man kan säga någon slags teckmantel för att göra Belgien till en koloni.

Där syftet var att då att man skulle öppna upp det,

man skulle just göra ju en fysdata i alla olika företag,

hade rätt att etablera i sig, man skulle öppna det för mission,

man skulle civilisera i befolkningen,

man skulle då, en väldigt viktigt argument,

var just att man skulle avskaffa den inhemska slavhandeln som fanns då.

Var det en omfattande?

Ja, det är svårt att säga kvantitativt,

men det fanns ju en inhemsk slavhandel på den afrikanska kontinenten.

Och det var såna argument att civilisera och införa Kristendom och så vidare.

Så det var väldigt många sådana goda syften,

det här med humanitära syften kan man säga.

Tror du man trodde på de här syftorna,

eller var det bara en teckmantel för att utvinna ekonomiska saker?

Ja, det var ju en teckmantel,

men det är ju så att vid den här väldigt omtalade Berlinkonferensen

som helst i mitten på 1880-talet,

där de ledande europeiska staterna var med,

där var också ständlig med och förde Belgians talan,

det är Kung Leopoldstalanrättare sagt,

och han lyckades ju lansera den här idén av en fri stat.

Men det har ju presenterats om att det här var Kung Leopold

och den andras personliga egendom?

Ja, det var det också, det var inte den belgiska staten eller parlamentet

utan det var ju hans personliga egendom

och det är ju en ovanlig koloni på så sätt.

För det normala var väl att det var en,

även om mycket av kolonialismen startade i oftast i form av kompanier och så,

men det blev ju rätt snart ofta statligt.

Ja, men detta var faktiskt kungens privata egendom,

så det var ju speciellt på det sättet.

Jag tror nästan, om man lite påläst i sin världshistoria,

så har man sett de här bilderna på kongolese

med avhuggna armar och fötter och sånt,

som är ifrån den här perioden, eller hur?

Man har bilden av att det här var bland de värsta kolonierna

i världen på hur man behandlade befolkningen,

eller är det så, eller är det bara att vi vet mer om Kongo?

Ja, den teogiska sändningen är nog att,

det är nog det sistnämnda du sa,

att vi vet mer om detta.

De här gymmheterna som utfördes i samband med

att man utvann rågummi i de innebär noja-provinsterna,

framför allt.

Det är ju därifrån vi har de här bilderna

på de avhuggna händerna.

Så det var inte hela Kongo, egentligen,

där de här värsta övergräppen kom?

Det var inte hela Kongo,

men Kongo är ju som du sa innan,

det är så otroligt vidstäckt land.

Det täcker ju hela Europa.

Om man skulle lägga den kartan på varandra,

så är det för en brüssel till Moskva,

för en öst till väst, så stort är Kongo.

När var det som värsta?

Man kan säga att mitten på 1890-talet

så blev gummi den viktigaste exportprodukten.

Kolonien gick till en början,

alltså ganska dåligt ekonomiskt.

Det var handel med elfenben,

som var den första stora inkomstkällan.

Man kan handla i resa mot mörkets hjärta,

så det är just elfenben,

om det är en korts handla.

Men sedan kommer det bli rågummi,

och det kan man koppla till den uppfinningen

som gjordes av det luftfyllda gummidecket, Danlap.

Och efterfrågan på rågummi,

och gummiträd växte inte bara i den här regionen,

men i den länderna överhuvudtaget

är det ju regnskog helt enkelt.

Det är en väldigt efterfrågan på rågummi.

Väldigt efterfrågan.

Och det var ju privata företag.

För överhuvudtaget hade privata företag

väldigt stora befogenheter,

de hade egna soldater och så vidare.

Och från och med början av 1890-talet

hade man infört ett system i fristaten,

som brukar kallas för prestationssystemet,

att staten har dels monopol på all handel

och dels rätt att pålägga befolkningen

olika tvångsarbete eller olika skatte och så vidare.

Och just i de här gummidistrikten

blev det ju att man skulle leverera

en viss mängd rågummi-regelbundet.

Och de avhugna händerna,

det får kanske förklaras vad det beror på.

Och det var ju så att de här som skulle övervaka

leverianserna av rågummi,

som ofta var då lejda,

liksom lego-soldater eller lejda militärer.

Orta var det ju afrikaner.

Men som befälen var ju ofta europeer.

Men för att inte de skulle slösa med ammunition

så fick de ett visst mängd ammunition.

Och i den mån de hade skjutit utan att

så att säga döda eller skada,

så man skulle visa upp en avhuggen hand

så att man visade att man inte hade slösat med ammunitionen.

Och om man då sköt flerskott

så fick man helt enkelt hugga händerna

av en levande människa.

Så det var ju inte i normalt sätt

för att få fram gummit och bestraffa

folk som inte levererade gummi

som man hög av händer så.

Det kom ju bli en bestrafning också såklart

att detta var ju något som folk fjuktade.

Och det var ju inte bara detta.

Det fanns ju en massa olika typer av bestrafning

som användes.

Alltså man tog gisslan,

man kunde ta kvinnor ifjol en by

eller man kroppstraf

och alla möjliga sådana.

Den väldigt grymma straff.

Men när man läser din bok så förstår man

att förtrycket var så enormt

så att stora delar av landet blir

avbefolka till princip folk.

Jag vet inte vad de tog vägen om de tog

eller om de flydde iväg de flesta av de här.

Många tog väl kanske både i sjukdomar

och övergrepp och så.

Nej men befolkningen minskade ju

det är ju svårt, det finns ju olika

beräkningar och sådär.

Men en ganska vanligt förekommande

uppgift är att befolkningen

egentligen halverades.

Var det på några årtionden?

För från 1880 till 1920 ungefär.

Dels så

spreds ju sjukdomar.

Smittkopper till exempel,

sömsjuka, var stora epidemier.

Var det något som Europeerna tog med sig?

Smittkopper i alla fall.

Men inte sömsjuka kanske?

Sömsjuka fanns nog innan.

Men i mät och i övligheten ökar

koloniseringen och ökad handel

så spreds ju också sjukdomar

mycket.

Men som du var inne på

det är att på något sätt

så den här

koloniala systemet

som ställde de här kraven

på befolkningen fick ju väldigt

konsekvenser på många olika håll.

Till exempel att

om man då var skyldig att leverera

mat till armen som man var

eller att alla män blev

rekryterade, som tvångsrekryterade,

som soldater eller som bärare

så hade man ju svårt

att försörja sig.

Det vanliga jordbruket bröt ihop

ja, det gjorde det. Och den inne

i handen som hade då

haft en viss struktur

den slogs liksom sönder

och så där så att det var ju

svält och det var folk blev

ju extra känsliga

för epidemier och sjukdomar,

naturligtvis. Sen var det ju också

att det finns mycket vittnesbörd om

att folk lämnar sina byar.

Att folk

tar sig över

gränsen till andra länder

eller flyttar på sig och så.

Så att

finns sådana där vittnesbörd om

helt övergivna byar och så vidare.

Jag tänker en sak som kanske

kan vara viktigt att påpeka här också.

Det är ju liksom, Kongo var ju egentligen

det var ju från Europers sida

så var det liksom

en vit fleck på kartan.

Men det här var ju

liksom ett gammalt kulturland

med ett stort rike

det nämns ju din bok

i alla fall redan från 14-talet

så här olika kontakter

som de hade med omvärlden, eller hur?

Ja, alltså...

Så det var egentligen inget vakuum?

Nej, det var det ju inte. Och det är ju egentligen

bara vårt eurosentiska sätt

att se på andra delar i avvärlden.

Men det fanns ju

ett etablera i ett rike

som heter Kongoriket

som låg

vad ska man säga, i nuvarande

västiga delarna av Kongo

men också sträckte sig ner mot

nuvarande Angola

kan man säga, där låg den gamla huvudstaden då.

Och det hade ju funnits

under många hundra år

när man hade de första kontakterna

när man är uppgivna under

sent 1400-talt

tidigt 1500-tal

och då var det framför allt

Portugisi

och landet blev ju faktiskt

alltså det här Kongoriket

kristendommande

blev ju stadsreligion där

i 1520.

Så pass tidigare?

Så det var ju en

då kung som

lät öpa sig och hans son

sen som fortsatte med

när jag kontaktade med vartikanen

och då införde kristendommen

när de här kristna missionärerna

som jag då skriver

om, så då hade ju på något sätt

den här kristna traditionen

delvis fallit i glömska

Fjol.

Hade kanske plockat upp också

lokala sedvänjer och sådant.

Finns det någon anledning här för det blev

så brutalt i Kongo och var det just

för den här lite speciella

stadsrättsliga strukturen på landet

eller är det bara som du sa tidigare

att vi kanske inte vet så mycket om andra kolonier?

Det är inget jag själv har forskat om

men alltså andar jag

väldigt väl genom er att forska.

Jag har pekat på att till exempel

i Cameroon

eller det här jämlande till norr

är det här franska Kongo

på den tiden

eller Angola

där har liknande system

funnits och det vet vi

men det fick ju inte

alls samma uppmärksamhet

i den tiden

när de här övergäppen pågick.

Vi känner ju till det här

vad tyskarna gjorde i Namibia

där de utrotade hereder folket.

Nej men det är väl också det

att

kanske jag går

händelserna i förväg i det här samtalet

men alltså

när den här humanitära

kampanjen startade

mot de här övergäppen

just i Kongo

det leddes ju av Storbritannien

med

väldigt mycket stöd av USA

och man pekar

just på just

fristaten och kungli

och pold och det var ju liksom på ett sätt

ett ganska oförajligt

byte så att säga

det sades ingenting

om att det fanns

liknande förtryck

i brittiska eller franska

kolonier.

Belgien var ett litet land med begränsad

militärmakt.

Men man måste väl ändå

säga att leopolden andra har ett ansvar

för det som händer där i Kongo.

Ja men alltså det

man kan ju inte säga så här

att det här var lika illa på alla

utan visst

det som karakteriserar

den här fristaten

det var ju på något sätt under leopoldstid

att det framför allt

byggde på

att

ta ut så mycket vinst

som möjligt i kolonien

och det handlade aldrig om att försöka

bygga upp en stat med någon slags

fungerande in

Det var byggdes inte skolor eller vägar

ja man byggde en järnväg

och det är ju ett

i säger väldigt sorgligt kapitel

hur den här järnvägen kom till

för det är dog ju hundratusentals

människor

vid anläggandet av den här järnvägen

men

det handlar ju om

var och transporter mycket och transporter

men i överhetsskolor

och sjukhus och så

man bygger inga samhäll

lilla institutioner utan

statens ansvar

kan man säga var minimalt och

däremot så var det ju ofta

genom då

statligt kontrollerade bolag

som hade väldigt stora maktbefogenheter

och makten var ju på ett sätt

väldigt decentraliserad

Leopold själv

han var ju aldrig i Kongo

utan det fanns en generalguvenör

som styrde då på hans orde

och sen fanns det olika distriktkommissarier

utplacerade olika distrikt

och de här hade också då

otroligt stora maktbefogenheter

att bestäffa befolkningen

att själva ta ut sin vinst

så att det liksom den politiska styret

var också väldigt blandat

med liksom det ekonomiska

men jag tänker det här

det här ju allting det här görs väl också

i traster av en

institutionaliserad rasism

eller hur, det är väl liksom

jag vet inte när rasismen verkligen börjar växa fram

ja, rasismen har ju

ött ganska långt tillbaka

men alltså det är ju

kan man säga för enklart

alltså kanske för en och med

1800-taligt smitt

det är väldigt tydligt formulerat

så att det finns liksom

en hierarki, alltså inte bara

att människor består av olika raser

för den där föreställningen har funnits länge

men att precisera den här hierarkin

där den vita jasen då

står överstått

alltså den här synen att

människor är i grunden olika

och har olika karaktärer

och sånt, det är ju sånt här som

men jag tänker att vi har ett tidigare

avsnitt jag haft här med

professor Inge Inqvist

om er övringen av Amerika

latinamerika och mellanamerika

där hade man ju till och med

debatter i Spanien

där man kom fram till att

indianerna är människor

och de har rättigheter

som vi har och vi ska faktiskt skydda

sen kanske inte allting blev så

men det fanns ändå en ambition från staten

att man skulle skydda

ursprungsbefolkningen

det känns ju inte riktigt

men man hade ju Afrika på samma sätt

Nej

Jag har ingen vis, bara algoritmer

Låt Staples businessadvantage

använda idag's latest innovations

plus vår team's experience

att göra förnöjning

en office space easier

för du

Sign upp idag och save 20%

Staples businessadvantage

Business is

Human

Etsy har det everyone

Yes, it's true

Etsy is where style seekers

vintage hunters

long time renters

and new home owners alike

go to shop for style home decor

and gifts from independent sellers

Are you looking for signature jackets

hand woven linens and personalized

jewelry for your wardrobe?

Etsy has it

Or maybe some stunning artwork, pillows

and rugs for your home?

Etsy has it

How about gifts for any occasion?

Like handmade throw blankets, mugs, totes

and rings?

Yep, Etsy has it

There's so much to discover

and we can't wait for you to find

what your style seeking, home upgrading

gift giving heart desires

whatever it is you're looking for

whether it's serveware

and table linens for entertaining

or a handbag and a perfect jacket

to make sure you're looking like your best self

at any given moment

this is your invitation to find it

because Etsy has it

Find home, style and gifts for you

for all budgets and any occasion

Etsy has it

shopetsy.com

Hey, can I let you in on a little secret?

Ugh, I'm obsessed with the drop app

Drop makes it so easy to score free gift cards

just for doing my everyday shopping

at places like Ulta, Sam's Club and Lyft

Så om du är som mig och hittar en bra shoppingsspray

download drop idag och join the secret club

av Savvy Shoppers

och använda min kod

GetDrop999

för att få 5 dollar

Nu släpper jag faktiskt hur du har hoppat tillbaka till Sverige här

och folkrörelser

och missionsrörelsen

När uppstod missionrörelsen

och vad var det för någonting?

Ja

Om vi utgår för en Sverige så kan man ju säga

att det är en stor rörelse

och det är en stor rörelse

och det är en stor rörelse

och det är en stor rörelse

och det är en stor rörelse

och det är en stor rörelse

När vi utgår för en Sverige så kan man ju säga

att det är från 1700-talet

och framåt uppstod olika

vad man kan kalla det för väckelserörelser

eller ett andligt uppvaknande

Det kom impulse till exempel

för pettismen i Tyskland

som växte fram

hernhutismen, sådana rörelser

och de fanns ju inom kyrkan

helt enkelt den då svenska kyrkan

säger vi idag

eller statkyrkan

då fanns det ju bara en kyrka

så att säga ett samfund

men

och man brukar lite

skablonmässigt säga

att ungefär 50-1850

så existerade de här

väckelserna

de här inom kyrkliga rörelserna

inom kyrkans real

men

och vi har till exempel då under

tidigt 1800-talen

också influenser från

den brittiska evangeliska rörelsen

som till exempel

Men är det här frikyrk som uppstår här nu?

Ja, de byter sig inte ut

de blir inte självständiga egentligen

utan det är ju

kan man säga den första som byter sig

över att bli ett självständigt samfund

det är baptistsanfundet, 1848

så det är ju framför allt dopfrågan

som är viktig för baptisterna där

som man då bildar

de första baptistförsamlingarna då

så det är kring 1850

Men det här är inte samma sak

som missionsrörelsen eller?

Ja, man kan väl säga

Ja, det kan man väl säga

Jag nämnde den här

poetistiska traditionen

och sen kan man säga då

för allt kanske den brittiska

evangeliska traditionen

där en metodist som gjorts gott

till exempel verkar i Sverige

han startar

något som heter svenska missionsselskapet

och

det börjar utkomma en

tidning som heter

svensk missions tidning

och så småningom en annan som heter

poetisten och alltså det är en rörelse

som växer och

det finns ju något som heter

evangeliska fosterlandsstiftelsen

som kan man säga bär den här

traditionen men fortfarande har

banden kvar i med

syrkan

och sen efter

1850 så bildas

mer egna

samfund och svenska missionsförbundet

som är

det som jag studerat

eller de missioner

när jag skriver om de var ju anslutna

till svenska missionsförbundet

det bildas 1878 genom en utbytning

av evangeliska

fosterlandsstiftelsen

och så är det organisationen

när de väl börjar missionera i Kongo

som organisation är de

helt nya

och tanken

på mission att

sprida kristen till resten av världen

de har ju varit viktiga

inom de här veckelser rörelserna

sen de uppkom kan man säga

det här är ju folkrörelsenas tid

är det här en del av folkrörelserna

egentligen

ja nej men det kan man absolut säga

och det finns ju mycket kopplingar

och släktskap mellan de här

alltså de tre

som man brukar säga kanske de tre tidiga

stora folkrörelserna, nyktighetsrörelsen

arbeta rörelsen och

det som blev fri-kyrkorrörelsen

eller veckelserörelsen

många personer var engagerade

i fler av rörelsen

och man hade ju till viss del

vissa gemensamma ideal

som till exempel det här

vad ska vi säga, det finns någon slags

civilisatorisk agenda

som ju man också hittar

inom nyktighetsrörelsen

till exempel

men också skulle jag säga

du pratar om det här med rasism och så

alltså

jämlikthetsideal

att det är liksom

är det demokratiska rörelserna kan man säga

ja de är demokratiska rörelser

de växer ju, det är ju gräsrörelser

som växer ur lokala föreningar

där man då i alla de här

tre rörelserna har

lokala styrörelser

om man väljer ordförande

man skriver protokoll och man liksom

så att de

de är ju

organiserade horisontält

eller vad man ska säga, det är ingen liksom elit

som kommer på att nu ska vi starta en stiftelse

eller något sånt här utan

de växer ju fram i breda lager

av människor

som vi redan har berört tidigare

så det är kanske ingen slump egentligen

omnar i

du dämde ju hur populär

Stanley's böcker och som var

i

ja nej det är väl inte

sen tänker jag också att det blev ju ett

fönster som öppnades

för att

i och med att fristatens etablera

ja på något sätt och det är ju faktiskt då att de

första missionärerna för att ni just

missionsförbundet de är

i kong och 1881

det är alltså innan fristaten bildas

man hade ju

inom de här väckelserna så hade man mycket

internationella kontakter och

missionsförbundet hade kontakt

med en organisation i London

som heter Livingstone Inland Mission

som hade en just

missionstationen väldigt tidigt

missionstation och det var den sen som blev den

första så svenskarna övertog den här då

för själva

missionstationen där så att man hade

kontakter som

också då verkade i kong

men hur omfattande blev

det här svenska missionerande

i kong eller i fristaten kong

ja nej men alltså

när fristaten då

upphör

det är ju 1908 så det är ju

knappt

dykt 25 år kan man säga

den här perioden då

då hade det

sammanlagt

över hundemissionärer

när det varget i kong

125 eller 124 stycken

man hade

ett tiotal missionstationer

och så att det var ju

alltså så ser man på

i relation till alla

protestantiska missionshälskap som

fanns så var Sverige

ett av de allra största där

för det fanns både

katolskt missionerande

och även andra protestantiska

rörelser som kom

och bytt han igen och sånt

ja de tidigaste var faktiskt protestanterna

och det fanns för allt

bittiska och amerikanska organisationer

och då Sverige

de tre var liksom de tre tidigaste

men sen så naturligtvis

alltså belgen är ju i huvudsakligen

ett katolskt land också

så att det fanns

då när fristaten

upphör det då fanns det

ett 20

talskatolska ordnar

som också hade verksamhet

så att det fanns ju både en katolska

och en protestantisk mission

och de samarbetade

egentligen inte alls

utanför

men de här missionärerna som åkte i väg

då vad hade de för bakgrund

alltså de svenska missionärerna

ja

alltså de stora flertalet

vi pjötte ju att liksom

väckelsegörelsen

slags folkgörelse

som de flesta

kom från landsbygden

eller hade i alla fall

sina rötter på landsbygden

även om de kanske hade flyttat in till städer

det var

många hade

en bakgrund i småbuka hushåller

det var ju liksom ingen

samhällselit eller inga

särskilt utbildade människor på något sätt

utan det var

då har jag ju faktiskt gjort en

kvantitativ studie

och

jag tror att det är ungefär 40%

som just kommer från

liksom småbuka

sammanhangen, en del var

kom för en obesutt där alltså torpar

och ännu fattiga i

grupper på landsbygden

ganska stor andel som var

arbetare

och många hantverkare

men man tittar på

vilket deras familjers bakgrund

en liten del

mer från en slags lägemedelklass

kan man säga men

ungefär hälften av

missionärerna var kvinnor

och faktum är att kvinnernas

andel bland missionärerna

fortsätter öka så att

den här kablonmässiga bilden av en missionär

det är väl kanske för många då en man

med etiopikel och så vidare

men

de flesta, man skulle kanske

tänka på en kvinna istället

att de flesta var kvinnor

och det

nu var det de här jag skriver om

där var de första som restade till Kongo

det var män men

det dör ju börja några år innan man

då rekryterade kvinnliga missionärer

och det tyckte man ju var väldigt viktigt för

att kvinnernas uppgift var ju framför allt

om missionärer bland kvinnor och barn

och det menar man på att

det var kvinnorna som skulle nå ut till dem

det här missionrörelsen

var ju en demokratisk rörelse

och de här folkrörelserna

var ju med och drev frågan om

allmän och lika rösträtt

men hur demokratiska var de

internt då, jämt mot

kvinnor till exempel

Ja men det fanns ju helt klart

hierarki inom missionen

och

det män som

är förestånda

är för missionstationerna

som är egel och så vidare

men

det finns ju också

särskilt i början så

var det ju en ganska flexibel

arbetsfördelning

så att kvinnor kunde ju alltid

rycka in och ta över

manligt ansvar

eller om män

var sjuka till exempel

stötte på någon väldigt rolig

notering i en missionstations

dagbok där det stod

uppräknat åt

den och den ligger

sjuk och den är på resa

om de olika manliga missionärerna

och sen så skriver

logboksskriva ändå som är en kvinna

och det är bara jag och så

hennes kvinnliga kollega som är på benen

kvinnorna regerar

skriv honom utsättningen

så att det finns ju sån

kvinnor hade ju

de hade ju viktiga

arbetsuppgifter, de var ansvariga

för skolan och en av de kvinnor

jag skriver ju om som också är

lite dykt 20, hon blir ju liksom

ansvarig för att undervisa

då ska man ju komma ihåg att de ska ju också

lära sig det inhemska språket

väldigt snabbt

så att det var ju en väldigt stor

uppgift för missionärerna, det är de

börja med att tala kekonger

som var det språkta

och som befolkningen pratade

men vad får det som drev dem då

för att

inte vara medveten om hur farligt det var

när man åkte iväg eller?

Ja alltså tittar man på

ansökningar för de som vill bli

missionärer så kan man faktiskt

se att många är

i alla fall

liksom

att de vet

att många dör för att de skriver det

att ja men även om det här

är det sista jag gör så

vill jag ändå göra detta därför

att jag har blivit kallad av Gud

man har en stark personlig kallad

ja alltså skulle du fråga dem själva

för de åker så skulle de

svaga att du har

för att jag har blivit kallad

men ser du några andra anledningar

varför de åker egentligen

ja alltså

kan det vara så att de bara är eventyrslystna

det fanns säkert

inslag av

den aspekten också

att om inte kanske

just eventyrslystna även om

det fanns det

det är många som skriver

utom missionärerna själva

som beskriver att de har läst

berättelser och hört

i söndagsskolan om sådana här

hjältemordiga missionärer och sådär

men också det är att

detta var människor som på något sätt

många kände jag vill göra något

meningsfullt av mitt liv

alltså något annat man kan jämföra

med kanske

vid den här tiden var det ju

hundratusentals svenskar som begav sig

till Amerika för att starta ett nytt liv

på ett sätt

är ju att välja denna livsbanan

blir ju ett kanske alternativ

till en då

emegation till Amerika

att det är någonting som

man ser en öppning

till ett annat slags liv

blir det en klassresa

för många blir det ju det

därför att de hamnar ju sen

som missionär i en helt

annan position än

alltså som förbyggsarbete

eller skommak

eller småbond eller sådär

som de kommer ifrån

de blir ju viktiga personer

med aktivitet och så vidare

men det fanns också som du skriver din bok här

det fanns i de här rörelserna

så fanns det också någon slags tro på

jag vet inte om jag har tolkat det fel

men det är någon slags man väntade

på Jesus återkomst och Jordens undergång

i princip

alltså det här draget då

att det var väldigt brottom

man tänkte ju säga

att man levde i den yttersta tiden

och innan Jesus skulle

komma tillbaka

så skulle ju alla människor fått höra

det glada budskapet

om fjällsning

och det var ju på något sätt då

att det här, vi lever i den yttersta tiden

det är väldigt brottom

så att alla människor ska kunna

få en chans att bli fjällsta

alltså inom väckelsen

och inom missionsörelsen

så var ju det här en väldigt starka

argument

att faktiskt rekrytera

missionärer

Hur gick det då?

Lyckades de vinna några skälar?

Ja det gjorde man

alltså du kan ju se

alltså jag brukar tänka på

att idag så är ju

Kongo ett mycket

vad ska vi säga kristnare land

än vad Sverige är

det är liksom 85 %

som då räknas som kristna

men

man kan ju också se att när

missionsarbetet inledde

så gick det ju ganska trögt

egentligen

det dör ju egentligen

ganska länge innan

eller i alla fall

flera år innan man liksom

kom igång

skapade församlingar och så vidare

utan

och det var ju

förmodligen inte alls säkert

som man hade tänkt sig att det skulle

vara liksom utan

man jobbade ju väldigt mycket

med att man startade

skolor

man höll gudstjänster

man utgick ju fjärna

som man grundade liksom

utposten, missionsstationer

där man liksom började

bli en viss verksamhet

och man la ju de här i anslutning

till byar där det var

välbefolkade

Hur såg man då på lokal

de här svenska missionärerna

hur såg man på lokalbefolkningen

om man ska generalisera en ganska ambivalent

syn på befolkningarna

för en del så hade man ju

med sig

vad ska man säga, emancipatoriska

folkgörelse, idealen

och arvet från det

den kristna tanken

man var driven av en

kristen jämlikhet tanke

alltså alla är vi godsbarn

vi är

lika mycket värden för Gud

och det här är våra syster och böder

som vi måste hjälpa till och rädda

så det liksom finns ett

nästan subversiv

tankegång

om man ställer det mot

en rasistisk och kolonial

tänker sätt

som ju kolonialismen bygger på

samtidigt så kan man ju inte förneka

att många missionärer

ändå säkert var färgade av

tidens syn på ras

och att

och jag har ju märkt

jag har jobbat med

att läsa många missionärers dag

böcker

ingående

och man kan se att enskilda individer

de liksom verkligen

med den här frågan är vi

lika

eller är

vi afrikaner i grunden

olika oss kan vi verkligen

förståva igen det

jag föreställer mig också att

du kommer från Sverige här

i slutet på 18-talet även om Sverige var

ett fattigt land på den tiden så måste du

ändå vara en ganska stor kulturschock

ja absolut

ja det var det

och

i bilen så tänker man ju så här

i efterhand när man ser det utifrån

på något sätt att de

egentligen hade något ganska

svårt att

förståva igen det överhuvudtaget

kanske man levde i egentligen

ganska olika verklighetsuppfattningar

från båda håll

samtidigt som det också

fanns

exempel på

vad ska man säga, verkliga

möten och verklig dialog

och vänskaper som faktiskt

växer mellan enskilda

individer

men

när du frågar hur man såg

på

kongoleserna eller på bakongofolket

som just de här svenskarna verkar

ibland så kan man väl ändå

säga att det fanns ju

ändå en ganska

vedertagen uppfattning tror jag att

man kom från den civiliserade världen

och ens uppgift var att

styra och civilisera

och införa ordning

och reda, det var ju

genom europeiska eller kanske svenska

glasögon som man byggde

upp

skol och utbildning till exempel

Var det något särskilt som man hängde upp

på när det gäller de lokala

sedvänjarna och traditionerna?

Ja det mest uppenbarre

det är ju

naturligtvis religionen

att man...

naturlig religion?

Ja det ber väl på hur man definierar

naturlig religion

Faktum är att det fanns ju

likhet, det kan man säga

mellan den godsbild som de

svenska missionärerna hade om en

allsmäktig högsta gud

eller hur man ska säga, det fanns

även då hos bakongo

en tog på en hög gud

som det brukas kallas

då i den religionshistoriska forskningen

samtidigt som man också

hade då

olika riter

man hade till exempel det som

missionärerna benämne fetische

alltså föremål som mäkar man säga

redskap för att komma i kontakt

med det anliga och sånt

det var ju något som man helt förkastade

och över taget alla

väldigt mycket av inhemska

traditioner och riter

och inte minst

dans och trumning

det finns jättemycket sådana här

just det här med att trumma

det är något väldigt

dels blir de faktiskt störd av

det här tummandet på nätterna

det är mycket sådana här och jag har inte kunnat sova

de att tumma hela natten och sådär

men alltså

på ett djupare plan så såg

man ju detta som

hedniska riter som skulle

drivas ut och utgjotas

och så

så att

och sen tänker jag

en annan sak som

faktiskt där

man pratar ju i termen av kultur

krockar så

en sak som

verkligen var en stötestén

och något där man inte förstod varje andel

eller där missionärerna inte förstod sig på

det kongolesiska samhället

eller det bakongosamhälle i alla fall

det var ju detta med hur familjen

alltså hur man såg på familjen

att det

monogama äktenskapet

och kärnfamiljen var ett ideal

medan man såg

på ett helt annat sätt på familjosläkt

i

bakongosamhället som i gunden

var ett matriakat

där

kvinnor

var liksom

huvudpersonen i familjen som tog hand

om barnen och den hennes

närmsta man

egentligen hennes bror då som hade

störst ansvar för barnen

större än barnens

biologiska papper

Så de svenska missionärerna förfasades över då

att de biologiska papperna kanske inte

var så engagerade i sina barns utveckling

Ja, utan man försökte

implementera liksom

kärnfamils idealet bland

de som hade blivit

de som hade omvänt sig

och så bland församlingsmedelarna

man hade ju väldigt problem också detta med

månggiften som var vanligt

då

alltså hur

det blir, det var ju verkligen, det är lämman

hur ska vi göra, jag ska de

om en

en man har blivit

omvänd

ska han skilja sig för alla sina

bihuströrer

eller bara vem av husterna ska han välja

såna här frågor sitter ju missionärerna

och debatterar, hur ska vi lösa det här

så att det är ju liksom

två helt olika

syn och system

och syn på familjen som

krockar helt enkelt

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

stjärna

via olika betel sig och inte minst via missionärernas betel sig om deras reaktion.

En sak som är väldigt framtidande, särskilt de första åren, det är egentligen en jättestor rädsla för vita.

Och det är kanske inte så konstigt att många var väldigt rädda för vita människor,

dels hade man aldrig sett en vit människa och hade man gjort det, kanske det var just de kolonialarmen och så vidare

som gick fram plundiga, det bände byar och utförde stäffexpeditioner och så vidare.

Men det fanns också en religiös föreställning eller en andlig föreställning,

att förfäderna som man tänker sig då, ändå fanns kvar att de var vita.

Så där var det egentligen någon som återvände från en döda?

Det finns ju fler exempel på sådana här första möten där missionärerna blir väldigt välomhändetagna

och en bidragande orsak är att det här är våra förfäder som kommer tillbaka.

Så de trodde de var spöken helt enkelt?

Ja, på något sätt kanske.

Så det är svårt att säga generellt, det fanns ju helt klart och kanske majoriteten skulle jag väl säga

i början som är väldigt kritiska mot att missionärerna plötsligt kommer slåssan ner och börjar bygga och så vidare.

Men det finns också de som upplåter sina byar för att kanske egentligen för att de känner att de kan väl få komma hit.

Vi kan ju ha nytta av det så att säga, men det fanns ju många som har väldigt negativt inställda såklart till vita överhuvudtaget.

Men det fanns också exempel på, vad ska jag säga, inte samarbete.

För man kan väl ändå säga att när de vita inklusive missionärerna kommer så etableras en hierarki.

De har ju också kontakter med kolonialmakten och så.

Men ändå relationer, så att säga, mellan grupperna, såklart.

De svenska missionärerna, vilken relation hade de till den här brutala kolonialmakten?

Ja, där skulle jag väl också säga att den var väldigt ambivalent och kluven.

En frågan var väl egentligen, kokade vi ner till att man var ju tvungen till att hålla sig så pass väl med kolonialmakten,

och det fick lov att etablera sig. Det allra viktigaste översuggande målet för missionen var ju att vinna skäla.

Och om man då inte så att säga låg lågt med de kritiska synpunkter man hade,

och det var ju många missionärer som hade det, som reagerade väldigt starkt mot kolonialmakten,

att hantera befolkningen eller behandla befolkningen.

Och det förekommer, när man läser emissionspressen, alltså hemska vittnesbörden,

som publicerar i Sverige, om karavanvägar som är kantade med kranier och övergäpp och så vidare.

Det fanns en kritik om många framför den här kritiken också, och samtidigt så var det ju detta då på något sätt,

att man, missionärerna i sina inbördes diskussioner på deras konferenser,

så brukar det så fast slås det att vi ska inte befatta oss med politik.

Och det är ju ett sådant uttryande som man kan känna igen för om dagens diskussioner också,

idrotsevenemang och annat så.

Men försökte inte missionärerna skydda befolkningen mot de här övergreppen, eller?

Jo, men det finns ju sådana exempel som jag har stött på, till exempel att det kommer människor

som söker skydd på missionstationerna och missionärerna tar befolkningens parti,

och det finns flera och många sådana exempel.

Men det finns faktiskt för att komplicera bilden så finns det ju också några exempel

som jag känner till i alla fall där man egentligen agerar tvärtom,

att man sänder bjud efter beskydd mot fientliga grupper, bidbor som då.

Så det är då som jag sa ett ganska så kluvet förhållande.

Men det blir internationella protester i alla fall mot övergreppen,

och delvis finns det väl även svenska missionärer som är med och sprider,

som du har brört lite här, de sprider här i världsopinjonerna.

De kan vara övergrepp som faktiskt går så här.

Det är framför allt en missionär, en svensk som brukar främhålla, så han heter E.V. Sjöblom.

Han var inte missionär för missionsförbundet, utan han var baptist och jobbade för internationella baptist.

Och han var just verksam i de här gummi-producerade distrikten och såg mig.

Han beskriver till exempel hur han ser hur de kommer bärande med stora korgar,

med avhuggna händer, till exempel.

Alltså såna här hiskliga saker.

Han är ju en av de första överhuvudtaget som påkallar uppmärksamhet mot detta,

som han då i mitten på 1890-talet, eller 1890-talet.

Och det publiceras då först i svensk press och sen vidare via pestmeddeland och så vidare till internationell pest.

Så när han är på väg hem till Sverige, från Kongo så möts han i London av hela internationella pesten

och han får liksom beta om detta och det spids.

Och så småningom så bildas ju en organisation då, Kongo Reform Movement.

Eller ja, det heter det men.

Som aktivt, och då är vi inne på den första åring på 1900-talet,

arbetar för att egentligen avsätta kung Leopold och få slut på de här ohyggligheterna.

Leopold men andra, han förlorar ju sin kolonin i 1908.

Blir det bättre då?

För då tar han en belgiska staten överhandsbart.

Ja, då överförs styret till det belgiska parlamentet kan man säga, så det blir en belgiska Kongo.

Egentligen så är ju forskningen en i att det skedde egentligen inte några större förändringar.

Det var väldigt mycket av det system som fanns där som dödde sig kvar, till exempel tvångsarbete,

var i bruk åtminstone till 1920-talet.

Snarare kan man tänka sig att, eller inte tänka sig utan snarare,

det är så att den koloniala administrationen stärkt i sitt grepp om befolkningen.

Och det var ju, alltså belgiska Kongo var ju ett system som hade till exempel institutionelliserad rassegregation,

alltså långt fram i tiden, långt in på 1900-talet.

Man brukar prata om att det är, liksom, Big Business, katoliska kyrkan,

och den koloniala byråkatin som på något sätt håller befolkningen i ett gärningepp under den här tiden.

Och utavtidigt så beskrevs det i alla fall under de första decennierna,

men mönsterkoloni som liksom var lönsam, man gjorde stora femsteg och så vidare,

medan inte för befolkningen, utan jämfört med många andra,

utan jämländerna, så fanns det väl kanske mer av protester och så vidare,

medan det var länge ganska...

Alltså, ja, det var en väldigt manifest, patrikal struktur som höll ner i en befolkning.

Det var ju väldigt få till exempel som kunde skaffa sig någon högre utbildning av befolkningen och så vidare.

Pia Lundqvist, docenthistoria vid Göteborgs universitet.

Aktuellt med boken 1 Motsejs fullt möte svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.

Stort tack för att du var med här idag.

Ja, tack så mycket för att jag fick vara med.

Föreställningar om vikingatiden handlar ofta om hon jämnspryda män som plundrar återvänder hem.

Men vikingatiden handlar om så mycket mer.

I boken vikingatider ges en helt ny bild där unika fynd blir startpunkten för hissnande berättelser

om resorna och mötena, om vardagslivet och högtiderna,

om herskarna och de vanliga människorna.

Vikingatider är utgiven av förlaget Historiska Media.

Ljudboken finns tillgänglig och har streamingtjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory.

Beställ den fysiska boken på förlagets hemsida historiskamedia.se eller köp den i en bokhandel nära dig.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.