Dagens Eko: Kraven på Kristersson efter koranbränningarna

Begitta, hur ska svenska politiker hantera alla dessa koranbrändningar som vi ser nu?

Vi gäller att ha två perspektiv samtidigt. På kort sikt, vad kan man göra på lång sikt, vad kan man göra?

Vanligtvis brukar det kanske vara svårare att hitta långsiktiga lösningar.

Här är det tvärtom, det är vad man ska göra på kort sikt som är väldigt svårt och problematiskt.

Det här är Dagens Eko med Karl Kadhammar. Idag om kraven på Kristersson efter koranbrändningarna.

Det är den 31 juli 2023.

De 57 medlemstaterna i den islamiska samarbetsorganisationen OEC, Organization of Islamic Cooperation, har kallat till ett videomöte.

Anledningen är den senaste tidens koranbrändningar i Sverige och Danmark.

På kvällen kommer organisationen med ett uttalande som fördömer koranbrändningarna och riktar kritik mot svenska och danska myndigheter som fortsätter tillåta dem.

Organisationen kräver att handlingarna omedelbart upphör och kriminaliseras.

De 57 medlemstaterna uppmanas också i uttalandet, att själva överväga ekonomiska och politiska åtgärder mot Sverige och Danmark.

Gäster Begitta Johansson, politikreporter på Eko.

Ja Begitta, vi ska snart komma till de diskussioner som förs just nu om hur svenska politiker ska hantera den här situationen som uppstått.

Men om vi börjar med att backa bandet, när uppstår den här kritiken mot svenska myndigheter?

Palludan får man väl nu säga är lite av upphovsmannen här när det gäller att bränna koranor.

Och det här går ju tillbaka till våren förra året, alltså 2022.

Själv till oroligheterna är då möten som den islomf egentlig högre extremisten Rasmus Palludan från Danmark planerade att hålla i båda städerna.

Där hamn bland annat tänkte bränna exemplar av koronen.

Sedan har ju Palludan fått flera anhängare som också vill bränna koranor.

Polisen har fått in minst sex ansökningar om allmänna sammankomster där.

Och vad blir det för reaktioner på det här?

Det har blivit en internationell kritik och det är framförallt åren muslimska världen.

Det är en influential Shia-leader, Muqtada al-Sadr, kallad en supportare för att kondemna de planerna.

Och där är ju det inte alltid politiker utan det kan ju vara religiösa ledare också.

Just i Irak så har man ju då en religiös ledare som är drivande där.

Och i Iran så måste man säga att det är bara religiösa ledare.

Så att det är framförallt de som är mycket troende muslimer som protesterar.

Och vad är det då för konkreta krav som de ställer på Sverige och Danmark?

Det är att det ska vara förbjudet att bränna koranor.

Men i det här dokumentet som kom nu från OIC talar man ju faktiskt om det är ett mycket bredare perspektiv.

Det är inte bara koranor utan det finns ju heliga skrifter då inom Islam där man är utveckla tankar kring koranor.

Det handlar om religiösa symboler. Så att det här är ju egentligen de måler upp en annan sorts samhälle där all kritik av religion är förbjudad.

Och vad säger svenska regeringen under den här tiden?

Kritiken har ju delvis hjälpt att de inte säger så mycket.

Det gör att det regeringen inte har redovisat sina vitarna åtgärder för svenska folket och visat på vägen framåt.

Samtidigt befinner de sig i en oerhört pressad situation här.

En sak som försvårar för regeringen är självklart att en del av regeringsunderlaget utgörs av Sverigedemokraterna.

Gistetsutskottets ordförande, Richard Jomsoff, har ju varit ute flera gånger med väldigt kontroversiella uttalande

om att bränna hundra koranor och negativa beskrivningar och profeten Mohammed och så.

Och det är naturligtvis också någonting som uppmärksammas i utlandet och gör regeringens situationsfår.

Jag menar på att det är helt omlöneslöst det som Richard Jomsoff nu har gjort.

Och han kan inte sitta kvar på sin post efter detta, i min uppfattning.

Vad är det för balansgång regeringen går här?

Det är att inte utsätta landet för hot och våld, alltså terrorattentat.

Och samtidigt man ska värna yttrandefriheten.

Man ska hålla ihop regeringen, så att ja, man har att göra.

Och just det dilemmat när yttrandefriheten krockar, så att säga,

med att människor provoseras och kränks, det måste ju ha hänt förr.

Hur har man hanterat den här frågan i andra länder?

Finland brukar nämna som exempel att då har man ju kvar en dag om trodsfrid.

Det vill säga att man ska respektera alla religioner och att man då inte får lova

att skända dokument och helga skrifter och så på offentlig plats.

Men Sverige har ju inte kvar en sån lag, och de flesta sykulära länder

har inte kvar en så rann lagstiftning. Danmark tog bort den ganska nyligen.

Och där har ju Gunnarströmmen varit tydlig med att det inte är en sådan lösning

men man har tillbaka i Sverige.

Att det är ett specifik problem i just Sverige nu, tror jag,

men då har kopplingar till andra saker som medlemskap i NATO.

Ministern för civiltförsvar i Sverige lyfte fram just att i den här kampanjen

för att destabilisera länder och sprida falska uppgifter och så,

där har det ju uppstått en ohelig allians, kan man säga,

mellan då religiösa grupper på ena sidan och andra sidan ryssland

och dess intress av att hålla Sverige utanför NATO.

Så det är lite lätt att bli paranoid här, att liksom kan man lita på något argument.

Vem är avsända den här för att det sammanstrålar massa olika intressen

som normalt sett står mot varandra, men som just nu råkar stå på samma sida?

Just det. Det är någon slags perfekt storm som Sverige befinner sig i här då.

Ja.

Men är det anledningen till att vi inte har sett det här hända i Tyskland eller Storbritannien

eller finns det lagstiftning som de har som vi inte har?

Både Storbritannien och Tyskland har just stoppat palleren,

så det finns ju då möjligheter i de länderna att åberoppa just risk

för att en person som släpps in kan åstadkomma skada för rikets säkerhet.

Och Danmark, de har ju en lagstiftning som är rätt lik den svenska som jag förstår det.

Hur går diskussionerna där?

Det letar man ju också efter att borde värna yttrandefriheten

och samtidigt undvika kritik från muslimska länder och muslimska personer.

Där har man diskuterat att inte tillåta bränning på vissa platser

exempelvis utanför ambassader.

Men där är man väldigt splittrad.

Det finns en stark opinion emot att göra några eftergifter över huvud taget.

När man sammankallade motsvarigheten till vårt utrikesutskott

här i början av veckan så försökte man ju sälja in den här idén.

Men det gick inte så bra och när rytdrycksministern kom ut efteråt

så sa han att det här är liksom,

vi har inte ens en tid tabell för det vi får se när vi kan åstadkomma.

Så de är också långt ifrån en lösning.

Och i Sverige idag där regeringen har fått kritik som du sa

för att de inte har varit så synliga.

Vad händer här?

Så redan i slutet av juni så kom det två kammaretsdomar

där man slog fast och att polisen har inte rätt att väga in

hot mot rikets säkerhet som grund för avslag

för en sån här manifestation

eller rättare sagt för den allmän sammankomp som är det från alla.

Och då satte man igång redan då i justitiedepartementet

och analyserade då rättsläget.

Finns det några andra möjligheter att stoppa det här?

Hur ser lagstiftningen ut på det här området?

Så det har varit känt och det har regering gått ut med ända sedan dess.

Och senast i tisdags den 1 augusti så kallade regeringen till en pressträff.

Välkomna hit till den här uppdateringen av regeringens arbete

med den svenska och den internationella säkerhetssituationen

som är välkänd.

Dagen efter OECs uttalande kallar statsminister Ulf Kristersson

och justitieminister Gunnar Strömmar till presskonferens.

Några generella stora lagförändringar är inte aktuellt.

En samlad presskår inväntar regeringens svar på kritiken

och kraven om ändrad lagstiftning.

Men ett total förbud mot koranbränningar tycks inte vara aktuellt.

Vi överväger om det vore lämpligt att ändra i ordningslagen

så att man kan ta bredare hänsyn till om till som ska ges eller inte.

Som en del vet så är man så mycket precisare

om det skapar lokala ordningsproblem

eller smittspridningsproblem om jag läste saker lagar rätt.

Då kan man alltså neka.

Vi överväger då om man har en bredare definition på detta

så att fler allvarliga störningar kan inkluderas.

Ja, Birgitta, berätta.

Vad var det som kom fram under den här presskonferensen?

Det gäller att förbjuda koranbränning om vi börjar där.

Det som framkom var att regeringen ännu så länge inte har bestämt

om man ens ska utreda möjligheten att göra en ändring i ordningslagen.

Så vi befinner oss väldigt långt bort i Pipeline här.

Så vad man säger är att man tittar inom departementet

på möjligheten att bredda underlaget, det vill säga,

kunna säga nej med hemvisning till rikets säkerhet.

Men man har inte ens bestämt om man ska göra det.

Det finns inga direktiv.

Så det kommer inte att vara möjligt

att genomföra en sån lagändring under den här mandatperioden.

Det står ganska klart.

Jag ser utom som påpekade just ett semestergårdnastrummer

att det här var grundlagsnära frågor.

Det vill säga, gör man en ändring på ett ställe,

det är liksom inte så enkelt att man gör någonting brottsligt

som inte är det, utan det kan finnas

annan lagstiftning på grundlagsnivå,

som också reglerar det, och då måste man även

ändra grundlagen eftersom grundlagen

är överordnad av annan lagstiftning.

Okej, som man ska titta på den här ordningslagen,

var det allt som de berättade på den här presskonferensen?

Man lyfte också en ändring

i det så kallade regleringsbrevet

från regeringen till polisen.

Som säga på cheferna, jag är själv redo

för att vi är en presstreff. För förra veckan

har vi alltså en eskalerad hotbild mot Sverige

från aktörer inom den våldsbjakande

islamistiska miljön.

Därför vittas också en rad åtgärder

som tar sikter på att möta situationen

här och nu. I dag torsdag så kommer den här

ändringen då i regleringsbrevet att beslutas

av regeringen. Det handlar alltså inte om

att man skjuter till nya pengar, utan att det

handlar om att man säger till polisen

att ni ska öka bevakningen av

det som kallas för inregrens, och det är så

att normalt om man kommer från ett annat EU-land

eller sängenområdet så ska man inte

då ha samma gränskontroll som man

haft tidigare. Och det finns redan ett beslut

en ny lag som trädde i kraft 1 augusti

om att man ska öka de här så kallade

gränsnöra kontrollerna, det vill säga när man

kommer in i Sverige. Men nu vill man att

polisen även ska genomföra mer ID-kontroller

och så ute på stan och i andra

sammanhang för att veta vilka som redan

befinner sig i landet på ett säkrare

sätt. Men det här är alltså bara en

uppmaning kan man säga till polisen att

fokusera lite mer på det här. Man skjuter

inte till mer pengar, man säger inte vad

man ska göra mindre av i stället och så

så att någon stor grej är det inte.

Så det är två delar här, det är dels

nationell säkerhet och det är dels att

helt enkelt minska antalet krambränningar

i någon mån. Är det tydligt att det

regeringen vill, vill man minska antalet

krambränningar? Ja det vill man ju, men här

återkommer vi lite grann till det här

med tidsperspektiven. Det man gör i det

korta perspektivet, det är den här

ändringen då i regleringsbrevet till

polisen. Man vill ha säkra för

medborgarna att det inte sker

här och då och så, det är ytterst det

det handlar om. Det andra är på lång sikt

hur ska man kunna bli av med de här

krambränningarna eftersom de är ett

hot mot rykets säkerhet. Och den här

ändringen då som man kikar på i

ordningslagen, hur skulle det gå

till rent konkret? När någon fick

in en anmälan om allmän sammankomst så

måste man inte tala om vad man ska

göra på den, men de flesta av de här

krambrännarna vill ju ha uppmärksamhet

så de skriver där att jag har för

offsikt att bränna en flagga och en

koron och vad det nu kan vara om man

vill hälla upp och då kan polisen

göra alltså en bedömning av den här

handlingen kan den sätta igång

reaktioner som i sin tur innebär

ett hot mot rykets säkerhet

exempelvis ökad risk för terror

dård och då kan det bli ett nej

där det idag måste bli ett ja.

Och när skulle den här lagändringen

kunna trädda i kraft i så fall?

Ja, det ligger långt fram i tiden.

Man har inte ens tagit fram

direktiv och sedan ska man då

tillsätta en utredning och den

lär behöva minst under två år på sig

med att det här är en grundlagsnära

fråga då.

Sedan ska det skickas ut på remiss.

Regeringen ska behandla remissvaren.

Man ska skicka en

promemoria till ett

förslag till lagrådet.

Och när man har fått ett yttrande

därifrån så ska man skriva

en proposition som ska läggas fram

i riksdagen, behandlas i riksdagen,

klubbas i riksdagen.

Så att lagstiftning

är en tidsödrande process.

Så det är därför också som man

nu försöker kika på finns det

annan lag idag

till exempel hets mot folkgrupp.

Och då ligger det ju flera

pågående förundersökningar

nu.

När man tittar på andra möjligheter

att kriminalisera det här

strömverkade inte så det här

väldigt hoppfull inför de möjligheterna

men man följer det.

För det handlar ju också om en tolkning

av gällande rättsläge.

Kommer kritikerna tystna nu

efter den här presskonferensen?

Det har jag svårt att tro.

Egentligen så

var det ju en presskonferens

som handlade mer om svårigheter

när att lösa problemet än

att redovisa lösningar av problemet.

Hur besvärlig är

den här situationen för Christersson?

Den är mycket besvärlig.

Samtidigt ska man driva den här

NATO-processen vidare. Och den är

knepig nog.

Där pågår jag arbete mot att ta fram den här

färdplanen för det bilaterala

samarbetet

med Turkiet.

Turkiet är ett av länderna som är medlemmare

i OEC.

Det är en väldigt svår situation.

Var det något mer ämne

som togs upp på presskonferensen?

Ja, de flesta frågor handlar ju inte om det

som regeringen hade bjudit in

till pressreform.

Det handlar ju bland annat om

Sverigedemokraterna och

inte minst deras

ordförande i riksdagens

justitieutskott.

Rickard Jomshoff.

Gör du något för att byta

ut ordföranden

i justitieutskottet?

Men han svar där var genomgående

att dels är det riksdagen som bestämmer

vem som ska sitta ut skotten.

Det är ingenting som han kan

eller ska lägga sig i.

Han uppmanade ju indirekt

kan man säga Jomshoff då

att tänka på hur han

uttalar sig och uttrycker sig.

Jag tycker inte man ska uttrycka sig

generaliserande och fraktfullt

om andra människor eller andra religioner

eller andra länder.

Jag tycker inte minst i duppet att säkerhetspolitisk läge

ska man vara ett aktsam omorden.

Han tyckte då också

att även Jomshoff har ju ytrandefrihet

men att man också

ska ta sitt ansvar för ytrandefriheten.

Ekot Begitta Johansson.

Jag har två frågor.

Du ställde också en fråga till

Kristersson på presskonferensen.

Ja bland annat så frågade jag

om den här rapporten från OEC

att den är ju väldigt långtgående.

Det är inte bara att

förbjuda koronbränningar

vilket inte är bara i sig då.

Men det handlar ju också om en annan respekt

för religiösa symboler

religiösa skrifter.

Det här är ju att ge

religionen en

närmast överordnad ställning

i samhället

på ett sätt som det var

väldigt, väldigt länge sedan vi hade i Sverige.

Det är ju väldigt olika

länder. Sverige, vi står

fullt ut upp för svensk ytrandefrihet.

Det är viktigt.

Det är inte så att Sverige anpassar sig till

andra länders krav på Sverige.

Det gör vi inte.

Vi analyserar nu den texten.

Han svarade att man just nu analyserar

dokumentet i Utrikesdepartementet.

Och det gör man ju de facto.

Och sen så kommer

förmodligen bildström då

att tala om

vad man har kommit fram till.

Och sen handlar det ju inte bara

påpyckade krister från

om att politiken ska lösa alla problem

utan att vi som enskilda

individer och medborgare

också har ett ansvar för

våra handlingar

och hur vi uttrycker oss.

I ett fritt land som Sverige har man

med stora friheter.

Men med mycket stora friheter

följer också mycket stort ansvar.

Då har vi ett gemensamt ansvar

att agera på ett sådant sätt

att vi inte utsätter Sverige

svenskar och svenska intressen

för stor fara.

Det här kanske är ovanligt för många svenskar

att behöva tänka i de termen.

Men så ser världen ut just nu.

Tack Begitta.

Tack.

Och det var allt

från Dagens Eko.

Vi hörs igen imorgon.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.