Skäringer & Nessvold: Hampus älskar Aniston och Mia är arg

Polpo Play Polpo Play 10/16/23 - Episode Page - 42m - PDF Transcript

Skäringen är svåld, i samarbete med Stena Line.

Just i dag är jag stark, just i dag mår jag bra.

Jag först framåt har kraftiga vindar.

Just i dag är jag stark, just i dag mår jag bra.

Jag har tro på mig själv på min sida.

Vad finns det för synonymer till hej och välkommen?

Tjabba, tjena hallå.

Dra på den.

Tjabba, tjena hallå.

Vi ses.

Såg du det här programmet?

Nej, det fanns ett program som heter så. Tjabba, tjena hallå.

Ska vi göra det nu?

Nej.

Nico och Nilla, Nico och Mojel.

Ja, mina barn var inte...

Det där var ju...

Jag fick sitta med barnen, medan två första barnen.

Det var Nico, Mojel och Nilla och det här.

Det var inte deras...

Det var inte deras grej.

Jag såg dem på en liten helskot.

Det är liksom en moderna variant av trassan och bananen kan man säga lite.

Ja, det kan ju vara ganska bra.

För det älskade jag.

Ja, trassan och banan.

Det är inte så härligt när man tittar på det idag.

Har du sett det idag?

Nej.

Jag lever på min...

Det är många grejer som ska få leva i minne tror jag.

Så man inte ska gå in och börja...

Även bananer i Pjamas har jag sett den starten.

Vet och vet.

Bananer i Pjamas.

Nej, men det är så obehagligt.

Det är två bananer.

Vi säger kukar i Pjamas.

Som så gärna vill krama björnarna.

Men de får inte.

Och så springer de och jagar de här.

Är det så?

Spå kukar i Pjamas.

Jag håller att det bara har blivit så.

Inte kan det väl vara en äckliv.

Jag tyckte faktiskt aldrig att det var kukar.

Nej, men det är inte klart att det inte är kukar.

Men man tänker om bananer.

Nej, det är inget samtycke menar du.

Och så springer två bananer i Pjamas.

Och de kramar björnarna.

Och de får inte.

Och björnar springer iväg lite rädda.

Och sen till slut så får de fast av när de kommer mot en vägg.

Ja, och det är lite äckligt.

Ja, det är lite äckligt när man ser.

Vårat favoritprogram som har varit både med Alfred, Heli och Lilo.

Det var ju Loranga, Dartanyang och Masarin.

Och den håller.

Den håller sig.

Det ringer inte ens en klocka.

Nej, nu.

Det ringer inte ens.

Den här veckan är vi sponsrade av Telia.

Och det finns ju saker här i världen som är Telia.

Och så finns det saker som inte är Telia.

Har du något exempel på något som inte är Telia?

Ja, och att gå upp.

Ja, vi ska säga såhär.

Efter att du har tittat på den här veckan så har du tittat på den här veckan.

Ja, och att gå upp.

Ja, vi ska säga såhär.

Efter nästan två månader varje dag, 05-10

för att åka iväg i ett regn- och rusk Göteborg

till smink och sätta på sig en lös röv

som gör att du inte kan få gå på toaletten på ex-antal timmar sen.

Och dessutom några liter smink i ansiktet

som tar ett par timmar.

Det är inte Telia,

men att få nu vakna upp efter de här två månader

och känna att allt är klart.

Jag behöver inte åka ut och ta på mig den här lösröven om er.

Jag har klarat allt.

Nu får jag gå i mina mysbyxor med min vanliga röv hemma

utan smink.

Hur länge jag vill och bara dricka kaffe i hela förmiddagen,

det är Telia.

Nåt annat som också är Telia på det här temat

är att vakna upp,

tro att man inte har mat hemma,

gå upp och se att någon annan har handlat.

Det finns frukost och bara kunna sitta hemma

och käka i lugna ro.

Det är Telia.

Eller ni är Telia.

Eller hon är Telia.

Skulle man kunna säga?

Absolut.

Det finns alltså saker här i världen som är Telia

och som inte är Telia,

men något som verkligen är Telia

är att man just nu kan samla Netflix, TV4 Play, HBO Max

och ett obegränsat mobilabonnement i ett paket

för 449 kronor i ett halvår och Telia.

Det är verkligen Telia.

Märkte du att jag kom i dag med en sån här,

eller märkte du,

jag gjorde en ganska stor grej av det,

att jag kom med toast från McDonalds.

Sorglig toast, måste jag säga.

När jag kommer med,

jag lärde något nytt om mig i vår relation,

när jag kommer med en sån,

då är det ofta att liksom lite så,

nu går det,

när jäddorna dansar i vikar,

varst eller lite så,

då är det vår,

fast när hampers kommer med sin makto

så är det något, lite den.

Då är det något.

Då är det något.

Du vet, jag har haft det sådana här.

Jag vet inte om det är,

för vi repar ju för fullt

om det är texter,

och steg,

och sånger.

Fullständigt kaos.

I huvudet är du det just nu

och det är ju alltid,

det är någon vecka in i det.

Det är mer än det,

det går inte,

det går inte vad vi gett oss in på.

Första vecka tycker jag alltid är någon så här,

åh vad kul det skulle bli,

åh vad här,

det har så mycket tid.

Sen när man inser hur mycket det är.

Vecka två,

och fy fan,

hur i helvete.

Och när man är där nu,

så var det det,

jag känner mig ful,

mitt hår är för jävla ful,

jag har inga kläder här nu,

för jag har varit här länge,

jag har en finne,

jag har en finne på näs,

det är så som,

du har en på näsan,

det såg jag,

jag har en på hakan

som jag fick försöka

bearbeta i dag.

Och så är det pissväder,

och det är höst,

alltså det,

jag fick idag ett månad att så här,

för fan nu är det inte bra.

Nej,

men det var bra att du kan,

att det var bra att du kan uttrycka det,

hamnlös tycker jag,

utan att vi behöver värdera det,

för jag tror att vi är många

som känner så,

just nu när också sommaren verkligen

klingar ut,

och hösten tar vid.

Det kan man inte säga i november,

att sommaren klingar ut,

den är utklingen.

Men låt oss säga så här,

jag stod i morse,

och jag sa till Gabbe,

för fan,

vad jag antar på.

Nu hissar jag den här,

lite vi som har det bra

och lever ut,

inte krig och bomber,

och vad det nu är som pågår i världen.

I morse hade jag också den där,

jag hade ett självförakt,

som liksom inte gick att stoppa

från något håll,

för ibland kan du känna ändå,

när man kan,

med håret,

eller jag tar skorna,

eller jag kan,

med parfymen,

eller jag kan,

med den här byxan,

på något sätt kan jag ändå fuska mig

runt den här känslan,

jag har för mig själv den här morgonen.

Det finns fast ingenting

som gick att göra.

Var det så klädmässigt,

parfymässigt,

tvagningsmässigt?

Alltså,

det fanns inga quotes,

jag kunde ge mig själv,

du är bra som du är,

du duger härlig, hallå,

ingenting,

kom runt vad jag har sett i spegeln,

vad jag har sett i den där dansspegeln,

där vi har varit,

och vad jag håller på med texterna nu,

jag kände bara,

nej,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag är så他是 Ooh,

Jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill,

jag vill.

för mig idag när jag spräder på och jag tog så många sprut för jag försökte

kompensera, men det hjälper inte. Det luktar ändå bajs.

Det är typ att det är någon sån här syrlig, surrädd, nyans, alltså ett PH-värde som inte

riktigt kan vara e som det ska, bara i din kropp eller i ditt psyk, så att det

puffar ut någonting från sidorna.

Ja, då känner man skit i ta det här doftspräget per firmen, låt det lukta bajs,

för det blir värre om du har bajstoften ihop det här doftspräget som den ändå

tränger igenom. Den doften är fan värre än ren bajstoft.

Men det enda som är härligt med det här egentligen, det är ju att man förstår

det här är ett steg i processen. Nu är vi inne i en slags förnedringsfas,

en nästan förnekelsefas, en ångringsfas, vad i helvete, vilka tror vi att vi är fas?

Vad har vi gjort? Frågetecken. Och den måste vi genom och den är likadan varje gång.

Det är ju inte så att man har någonsin gjort någonting och känt att man har hoppat över den här fasen.

Den här kommer ju. Och nu kommer den också samtidigt på oss båda.

Det är ingen som säger till en annan. När du kommer med den här dåliga, platta, sorgliga smörgåssan,

så är det ju inte så att jag kommer med något annat som är upplevelse.

Vi växel drar inte heller vid dippar i samtidigt tror jag.

Det är inte så att någon liksom dippar och en annan kan lyfta lite.

Man märker att saker och ting, när man är här, tar på honom väldigt mycket på min sak,

men annars kan man kaka av sig. En grej, i går ett möte på morgonen,

så var det en person som satt till mig lite snabbt i fartan, när den pratade om mig i det här mötet, sa,

«Hampus, du är ju inte heller purung längre.»

Det är hognakt, men i 24 timmar.

Vad är kontexten? Var det typ att du bara är helt random, neutralt,

eller var det så att du försökte komma undan med något, när han fick säga det?

Det var liksom som ett sätt att beskriva, det är ett annat grej att börja jobba med senare,

och då var det för att beskriva, att vi har jobbat, att rektisören berättat,

att vi är ju erfarna på ett sätt som var, så det var ett positivt grej.

Du vet, det är skiftet har jag inte hängt med på, då fick jag lite kris från att man var 20,

och bara ville jobba med saker och hade drömmar och mål och var lite spännande

till att man nu bara skiter folk i, nu är man helt purung längre.

Nej, nu ska du bara bevisa, bevisa mig.

Men du, den, tyvärr är så här, jag är ju 47, och jag kan ju fortfarande få på mig när man själv är mest nära.

Mia, du kan inte bryja och komma undan.

Ja, du kan inte bryja och komma undan.

Mia, du kan inte bryja och komma undan, och inte göra din fucking jävla läxa.

Ja, det är det.

Vad ska du springa ut och veva oss?

Ja, jävlar, syja, hurrja, hurrja.

Det kan du inte säga längre.

Det är ingen jävel som köper dina ursäkter.

Fan, nu, fan snart 50 tar fram verkningen eller leverera.

Alltså, det är lite den.

Men du vet man, det är ju det där man trodde man ju inte för när,

när gamla människor sa så här till en, du vet, en 80-und kunde säga,

oh, jag känner mig precis likadant på insidan,

så jag gjorde när jag var 17 och bara,

ja, tjå, att du gör, herregud.

Nu börjar man ju fatta.

Det händer ju för fan ingenting.

Mer än du får erfarenheter, du lär dig ett konsekvenstänkande,

du lugnar ner dig, du blir klokare,

men själva skär den är ju alltid bara barnslig och ung, liksom.

Det kanske man ska vara glaf i för sig, för vissa kanske inte blir så för heller.

Nej, de kan ju bli jävligt bitterare.

Ja, så man kanske ska vara ändå glad att man har den.

Men just det här, när någon, när någon pojenterar det.

Att det är en split.

Ja, att det är blicken på dig uteifrån.

Att jag inte är purung längre.

Jag tänker fortfarande att jag är liksom up and coming typ.

Och så hjälper inte jag att jag kollar på den här dokumentären på Netflix,

som finns nu om Beckham-paret.

Nej, det tittar jag, den är jag också inne i nu.

Ja, att han var 24 och hon 25 när de fick barn,

och hade tre barn när de var 30 och hade de karriärerna och det är livet.

Då blickar jag också, för det är någonting,

det har jag pratat med mig innan, när jag kollade på Friends,

när jag var liten och så, oh, när man kom upp i den åldern,

nu kollar man på Friends bara.

När man var i den åldern typ helt plötsligt.

Och nu blir det samma sak med Beckham.

Gud, jag är alltså äldre.

När jag tittar på de bilderna för dem, och tänker att de var 24,

jag är fyra år äldre än vad de var där.

När jag betraktade dem och tänkte att de var så vuxna.

Visst är den spännande ändå.

Fy fan, säger jag nu, som en riktig skvallare.

Krösa Maja, hör nu.

Med kaffekoppen.

Jo men alltså, jag är ju noll intresserad av fotboll.

Alltså, noll.

Men när jag tittar på det, just det här, nu pratar jag,

nu är det nästan som det här, du vet, kunga dokumentären

om kungahuset, nästan så blir den här och går in i det här.

För dels har jag ju haft någon sån här lite fördom om det här paret.

Väldigt mycket, man har haft ett paret på mig,

och hon, posj, och man vann alltså bara så.

Så såg man dem igår.

Och hela det här, han fick vara med om, jag kände bara,

fy fan, äckliga jävla människor, vad är det för art?

Jag skämdes, hatade en person så, och sen började jag älska igen,

och där ska man bara liksom, ja, nu tycker de om mig igen.

Alltså, jag tittar på, det var så vidrig.

Han fick alltså, han blev alltså utvisad i en jätteviktig match

till i-VM, kval eller i-VM mot Argentina.

Fick han rött kort för dåligt beteende,

för att han sparkade till en spelare som filmade.

Och samtidigt hade han fått veta att Victoria var gravid

med deras första barn.

Alltså, det var saker som hände i hans liv,

som då de här coacherna och tränarna tycker att

är man fotbollspelare på den level han är,

då ska man typ inte ha något liv.

Det var ju fel att han blev föräldskad,

det var ju fel att han ville träffa henne,

fast de inte hade träffats på tre veckor.

Och det var ju att bara få barn.

Alltså, man ska ju typ höja...

Du ska bara vara fotboll.

Ja, jag ska bara vara fotbollare än du ska tänka på.

Och var det inte så att han hade fått veta det här

precis innan han igår för att spela den här matchen?

Och sen hände detta, och sen kom ett hat,

där man hissade upp docker,

som skulle föreställa David Beckham.

Alltså, de skrek till honom att han var en jävla...

Spottade på gatan, tryckte ner,

pressen skrev, deras utrikesminister,

på en evighetsuttalade sig om det här.

Alltså, det var på en nivå som var helt...

Ja, det var helt lagligt hat, nu hatar vi.

Det här är sättet de pratade på,

jag trodde det var det här sättet,

han har svikit landet,

han är en skam för...

Man bara, det är fotboll.

Det fanns inga rimliga tider av huvud taget.

Nej, det var fascinerande.

Däremot en sak som krånglar till det,

om jag ska vara lite jävlundsadvokater.

Jag har bara kommit ett och ett halvt avsnitt

innan dokumentären,

och också tyckt att de verkar vara sunda

och bra människor och så vidare.

Men det är någonting som känns problematiskt i...

Det gör sig mycket dokumentärer,

som är personinriktade,

som personporträtt nu.

Och det är nästan alltid som personen,

som är fokus i frågan,

är producent själv,

initiativ tagit det här.

Och det tycker jag är...

Jag vet inte vad det är

som gör att det blir lite svårare för mig.

Är det så i den här, du har missat?

Det är David själv som har...

De gör den här själva.

Det blir ju lite min sanning med mig då.

Jag producerar min sanning nu.

Och då blir det så klart de här stunderna i soffan

när han är nära gråtan

och man känner vilken fin kille han är.

När du tänker att han har valt det själv,

att det här ska prata om,

och det här tar mig ut lite...

Då blir det ju lite så här...

Nu håller jag ett tal,

och jag blir rörd av vad jag själv säger.

Och det är så här...

Varför vill ni göra dokumentärer?

Jontagligen för att rebranda någonting,

eller för att liksom få nån ny...

Jag tror också,

man kände ju att den här perioden av hat...

Det kan jag väl ge för sig,

om de ska få göra en dokumentär

och så tycker jag,

har man utstått där hatet,

och ändå fått bara svärdigare på nåt vis,

för kännska man spelar och var glad igen

för sitt land,

och då är man älskad tydligen.

Nu är det förlåtet och allt det bra.

Det här...

Man kommer in och ut i det här varma rummet.

Är det någon gång...

Man behöver få berätta sin egen version,

version av det här.

För han har nån knytit handen i fickan,

tror jag,

i just det här avseendet,

och under ganska lång period och svart mycket,

då kanske det är faktiskt han,

som ska få berätta...

Och om man har fått utstå ett sånt hat,

och sen ändå ska flina upp sig,

och vad älskar då?

Släpp.

För vem ska han säga det till?

Nu har de ju förlåtit honom.

Nu är allt bra igen.

Nu är han ju populär.

Vad hände med den där perioden i hans liv?

Fick han stresspåslag?

Fick han...

Ja, och jag kan fatta också igen att ni anser...

När man har varit det paret som har varit så omskrivet,

och där media har fått bestämma lite vilken bild vi har av dem,

så kan det vara skönt att göra någonting där man får berätta.

Så här var det för oss.

Så här har vi varit hela tiden.

Det här har skrivits med det har inte varit så...

Alltså, jag kan fatta att det är skönt.

Det blir som en liten rättelse.

Men jag tycker nog ändå,

om någon ska göra så är det väl...

Men jag menar med själva trenden om att vi...

Det gör dokumentärer om oss själva.

Att det finns någonting när man själv ska berätta sin historia

på det här sättet just i dokumentärformatet.

Så är det någonting som...

Jag vet inte, ofta lite...

I alla fall, om man är världskärna så, då kanske det är liksom...

För då har det ju cirkulerat så i fruktansvärt mycket rykten och bilder.

Och liksom...

Jag menar,

folks fördomar hit och dit,

då kanske det är befogat.

Men när vi börjar komma till lite mindre skala, då...

Och vet jag inte, då kanske det är faktiskt bättre om någon annan gör det.

Jag tror det.

Det är ju faktiskt billettet kvar, va?

Inte mycket.

Nej, jag vet inte vilka orter,

men jag kan ju läsa upp vad vi kommer och påbindna.

Ja, det tycker jag du ska göra.

Det gör jag.

Gör du det på ett riktigt trevligt stolt sätt,

men vilket jag själv förtroende.

Just idag mår vi bra.

Kommer till.

Vi är premier i Karlstad den nionde november.

Sen spelar vi i Göteborg den 10 november.

Sen är vi i Göteborg igen den 11 november.

Sen kommer vi till Sandviken.

Gör en sån så rena den 16 november.

Och där tror jag att det finns lite tickets kvar,

för det är Sandviken. Ni får ni jobba på lite grann, hörni.

Yes.

För det här kommer att bli en riktig fest.

Linköping den 17 i 11.

Där vet vi...

Där är det inte mycket billett.

Nej, det finns nog lite spridda skurar, tror jag, men...

Någonstans på nån läkta, tror jag, om man vänder sugan.

Och det bor i närheten.

27. 11. kom vi till Malmö.

Och där finns det tickets kvar om man är sugan.

Och 24. 11. är vi i Stockholm.

Och där finns det jättemycket billetter kvar.

Men det finns några om man är sugan.

Vad mysigt det här. Nu fick...

Nu kände jag Karlstad.

Värmland.

Jag vet precis.

Kan vara den där gata i Rannstaden.

Arenan.

Jag har haft premiär där förut.

Och jag såg plötsligt det här mysiga framför mig nu.

Jag såg den här magen som jag är lite så här.

Det är magen innan.

Hampus.

I hela dagen är det lite pyrrig.

Man ska hålla på och repa.

Man ska testa mick.

Det är in ears.

Det åker någon med någon jävla truck fram och tillbaka.

Men någonting som ska upp och ner.

Och det är lampor.

Och alla springer och alla är lite så här.

Puh!

Det finns en nerv.

Det tyckte jag var mysigt nu.

Och vi ska bo på ett hotell.

Och så är det ju lite det här.

När man då jobbar upp mot den här premiären.

Så ser man ju alltid framför sig.

Det är ju jättekonstigt.

Men då ser man ju det här glaset vin.

På andra sidan.

Andra sidan är ni klara.

Jajamänniskan fattas bara.

Vi ska alltså genom Nors ögat.

Som ju en ny publiken.

Och sen ska vi komma ut på andra sidan.

Ungefär som en orm som har svarat en hel människa.

Som spottar ut skelettet sen i soffan på kvällen.

Där kommer vi.

Skelettdelen så ska vi.

Hur fan?

Och den känslan och lättnad.

Som kommer in till oss här.

Hur gick det här?

Jag satt ju inte redan anstängd.

Men det där gick upp.

Det kändes ändå för pittet.

Du har inte tagit mig.

Ska vi börja nu?

Mullnarna kommer gå i ett hem på.

Herregud.

Och det kommer att vara ett halvt glas vin.

Sen kommer det att komma en skruv i tidningen.

På ena sidan på mig.

En skruv i andra.

Så kommer det att komma en sån där lite pulserande huvudverk.

Jag vet precis hur det här kommer vara.

Men brukar du visualisera.

För jag börjar redan nu.

Visualisera.

De här dagarna.

För att inte få en chock.

När jag kommer dit.

Du vet, ljudet av publik som kommer in måste ha hört i mitt huvud innan.

För om jag har kommit dit och hörde första gången då.

Det är chockgartat.

Men sen är det någonting för mig.

Nu ska inte jag börja minnas.

Nu ska inte jag börja göra dokumentären om mig själv.

Men jag måste ändå få säga.

När jag hade premiär på No More Facts to Give.

Då hade vi ju inte ens ett generit.

För då var ju du med.

När jag leds in.

Det enda jag kommer ihåg är att jag går i morgonrock och höklackade skor.

För ett restaurangolv.

Det luktar lite på en fritt olja.

Det luktar lite blandat.

Både dåligt och bra.

Sen minns jag inget mer.

Sen minns jag inget mer från skarkbrickan.

Kommer in och jag sitter och har en liten filial.

Gör det bro där en liten ficka på Elite.

Var det nu var för hotell.

Jag har alltså inte ett enda minne.

Och det var ändå två och en halv timmar den föreställningen tog.

Inte ett minne har jag.

Men så ska vi inte ha det nu.

Nu ska vi ha det kontrollerat och lugnt hela vägen fram.

Vi har ju varann.

Det är ju det som är så mysigt här.

Nu ska vi knöpa på varann.

Vi ska vara irriterade.

Vi ska vara glada.

Vi ska vara spända.

Vi ska vara nervösa ihop.

När vi blir nervösa kan du inte börja.

Om du börjar att prata för mycket.

Då kommer jag att låsa ut dig från alla gemensamma utrymme.

Då kan jag börja.

Vänta nu ska vi ut i den.

Och så börjar det ju prata.

Jag tror att jag kommer att söka mig till dig.

Nu tröstar vi varann.

Och nu kommer jag att vara med.

Vänta.

Högen vänster kick.

Så ska du hålla på.

Och så får jag stå och möts vid på scenen.

Och då kommer jag och så.

Nej, det kommer jag inte att göra.

Det här är inte rätt forum.

Jag kommer inte att stänga ut dig.

Däremot så kommer jag kanske att få såna här.

Jag tycker det är så hemskt när man får det här.

Man ska försöka upprepa och komma ihåg något.

Men det får man inte göra innan man ska upp.

Då får man bara lita på.

Det är helt meningslöst.

Hur fågar sätter du allt?

Ja, jag vet.

Men det är ju denna psyket slåknut på sig själv.

Och framför allt som vår regissör sa till oss.

Att säga till någon precis när man står innan redon.

Ska upp och vara såhär.

Du, hur var det här steget?

Att säga det till någon.

Fy fan.

Fy vad elakt.

Det är ju faktiskt ett elakt prank.

Eller säga såhär.

Säger efter att du har...

När du har liksom...

Säger jag.

Är det jag som börjar och säger?

Då blir det ju det stället man fack upp det på.

Fan vad dåligt att göra så.

Men så var det enda gång när jag spelade sist teater.

Det var just när man kom till sådant partid där det var lite fysiskt.

Alltså dans eller någonting.

Och jag började liksom rena kontrollbehov.

Repeterade utanför scen.

Innan den scenen skulle ske.

Då blir det var enda gång missa.

Någonstans.

Och var inte där, jag missade det.

Jag kanske satt i den.

Så glömmer jag att gussar ut dansen fortsätter nu.

Ska du röra med det?

Där tappar jag nu.

Nej men det där är...

Jag tror att det är såhär.

Du repeterar in i kaklet.

Sen måste du släppa.

Där tror jag nästan man ska tänka som idrottsmän.

Alltså.

Du får liksom...

Du måste någonstans...

Jag vet inte om jag är idrottsmän.

Men lite ténare som fan sen litar på att du har gjort det.

Du får tidsbestämma.

Nu får jag vara stressad.

Nu får jag göra.

Sen är det såhär.

När klockan är slagande här då släpper du allt.

Och ändå ja.

Nej men det här kommer bli så jävla trevligt.

Vi får gå in i den energi nu.

Trevligt ska det bli.

Det var väl ett bra ord.

Ska bli lite trevligt.

Utan spets.

Någonstans.

Men det ordet är ju bara...

Riktigt trevligt.

Lite tamt där det också för sig att någonting är trevligt.

Ja det är jättetamt.

Men det är väl ganska trevligt.

Så säger jag ofta när någon serverar mat.

Som han tycker är så god.

Det här var jättetrevligt.

Vilken trevlig föreställning.

Gud den var trevlig den efterrätten som du har gjort nu.

Alltså det är mer såhär.

Det var ingenting.

Nej men det är det.

Det kommer bli mycket show i alla fall.

Och hur fan vad mycket ni får för pengar.

Det är nästan där jag känner.

Det känner jag nästan en irritation på er som ska komma.

Hur mycket ska ni ha?

Vad fan det får väl räcka någonstans.

Det är det jag nu.

Och då kan jag lita på att jag kommer...

Man kommer ge mer än vad man har.

Fan.

Det är ju långt ifrån att gå upp.

Så är jag nu.

Nu ska ni sitta där hemma och göra er fina.

Och gå ut och ta dem för.

Och vi ska jobba.

För fan.

Artrosi.

Räcker det inte med att det är text.

Nej.

För fan.

Nu får folk lugna ner sig.

Lägger det på publiken.

Ja men så är det.

Det är det jag nu.

Och så kan jag vara innan premier.

Titta nu kommer de.

Det luktar de gott.

Det har de varit.

Och gott att äta.

Och vad ska vi äta?

Ja det är er största problem.

Vad ni ska äta efter.

Och hur ni ska hänga in i den jacka.

Och få ut i den jacka.

Hur fan tror ni jag känner.

Så ska leverera det här.

Jag skitervalerar jacka.

Jag har inte ens någon jacka.

Jag får inte ens åka hem.

Det är ju därför.

Man ljuter så mycket.

Man var inte stå på scener och går på någonting som är live.

Det är så skönt.

Och det är därför jag måste säga att det kommer bli trevligt.

För att det är för att jag måste hålla ihop mitt eget syke.

För att jag håller på och ger bort hela mitt liv till er.

Och jag vet ju inte ens vad jag får tillbaka.

Kanske det är.

Man vet inte vad det kostar.

Eller man vet ju inte ens om ni kommer att tycka att det är bra.

Nej.

Ni kanske kommer säga så här.

Nej det hade varit bättre om man hade bara pratat på.

För det här andra.

Det var väldigt mycket på en gång.

Ja det var det.

Och det var för att vi ville ge er en riktig åktur.

Tänk om man känner det.

Fan varför kommer man inte att behålla sig till ett ståbord och två ramlösa och en mick?

Exakt.

Varför tog de inte bara en persisk mattan, ljuskrona.

De mesta uppkomikarna.

Vad?

Du drat ner på det här krampset.

Det var väl ingenting vi bad dem.

Vi tycker de är fina som de är.

Ja det skulle ni ha sagt tidigare.

Att de tar in allting som att vi har kompenserat för något annat.

I dug som ni är.

Exakt.

Varför krona ni är med det här?

Du passar sig noga nu alltså.

Passa sig.

Det här säger jag med kärlek.

Det vet ni som lyssnar på det.

Det är ju precis de tjänsterna man har nu.

Man måste använda sådana mjuka neutrala ord som är trevligt.

Men nu vet ni vilka städer vi kommer till.

Ni får väl ta det här beslutet själva om det är värt att...

Det är värt att gå in på skäringen svolv.se och köpa en biljett om du tar gjort det.

Jag tycker det var intressant.

Vi pratade om Morningshow som vi tittar på nu.

På Apple TV.

Apple TV finns alltså en serie som heter Morningshow.

Jag tycker det var intressant.

Ja det var det.

Jag ska säga det här.

Jag tycker det var intressant.

Jag tycker det var intressant.

Vi pratade om morningshow som vi tittar på nu.

På Apple TV.

Det finns alltså en serie som heter Morning Show med Reese Witherspoon och...

Snäll Jennifer Erneston, för fan.

Ja, det är namnet, men du tjatar om henne hela tiden.

Hampus har ju nån sån liten. Jag vet inte vad det är, men...

Nej, okej. Men du är påstod.

Är det det här du vill berätta?

Ja, absolut. Jag tänkte komma in i något så himla ytligt nu som utseenden.

Ja.

Alltså, typ så här. Vad är ett attraktivt utseende?

Det pratar man ju aldrig om i min ålder.

Man vill ju inte vara inne och värdera folk.

Men vad fastnar man för hos en skådis?

Vad fastnar man för hos en mätare som är snygg eller vacker?

Det är verkligen ytlig nivå. Inte vad fastnar du för hos en skådis.

Det här var verkligen bara utseende.

Vad tycker du är attraktivt?

Ja.

Då pratade vi om olika kvinnor. Då sa du att Jennifer Aniston...

Nu skäms jag lite för det, för det känns som många killar i 12 år.

De var lite så här, med granfokser och sexi.

Då kan jag ju säga att Hampus håller aldrig på så här.

Det här var ju nånting som jag kramade ur dig.

Men du sa Jennifer Aniston och så sa du nånting som är väldigt känsligt hos kvinnor.

Hon är ju helt och trodde hur hon åldras.

Hon ser ju så naturlig ut.

Nej, jag sa inte att hon inte har gjort något så här.

Hennes ingrepp är spännande, för jag vet ju att hon har gjort saker.

Men det syns inte på henne. Hon ser fortfarande ut som Rachel i vänner än idag.

Och det tycker jag inte riktigt.

Jag vet inte vad det är.

Det är någonting som är som att de har sampapprat bort allting och ser i ögon näsam mun.

Hur vud, axlack, knä och tåg, knä och tåg.

Jag måste säga att hon har ju ett... Det är det jag menar med.

Titta på Rys. Det räcker med att titta på Rys.

Hon har inte alls det.

Där finns det lite. Där var det ett veck vid munnen. Där rörde det sig vid ögonen.

Där var det så.

Men det är ju det jag tycker är så fascinerande.

Det gör ju inte henne. Det är snygg.

Nej.

Nej.

Snygghet är inte att hon har åldrats och gjort de här grejerna och att hon ser så utsläta ut.

Hon är snygg.

Vad är det med killen?

Jag har inte hört en enda kille som inte har tyckt att hon har varit snygg.

Och då undrar jag så här.

Jag säger så här. Hon är en jätteduktig skådis.

Hon är...

Nej. Jag skulle nog inte säga.

Om jag får säga nu utifrån vad jag skulle gå igång på.

Om jag skulle titta på kvinnor och säga så här.

För jag skulle absolut kunna tänka mig att leva med en kvinna.

Och jag kan titta på en kvinna och tycka att det är en attraktiv typ för mig.

Och då har jag aldrig känt att Jennifer Aniston är det minsta intressant.

Nej. Men om du inte tar ut från din blick utan utifrån så här.

Nej men jag ska väl ta ut ifrån dig.

Det kan jag väl inte göra.

Du kan inte titta och säga så här. Jennifer Aniston tycker inte samhället är snygg.

Jag skiter väl i samhället.

Vi pratar ju av.

Nej. Vi pratar om vad man själv tycker.

Och sen att du råkar bara i ett samhälle som verkligen pekar ut varenda kille jag har träffat tycker att Jennifer Aniston.

Då undrar jag vad är det som är med det här samhället.

Jag tror inte bara det ens utseende.

Jag tror det är någonting med att hon är rolig.

Hon har ju en komik i hela sig.

Hon är rolig. Däremot är ju attraktivt.

Att hon är kul.

Men det är ihop med att hon har det här svala som vissa snygga personer har.

Att hon har någon slags självsäkerhet och gracios framtonning.

Men som hon kombinerar med humor.

Som hon kombinerar med ett jävligt snyggt yttre med sina frisurer.

Frisurer. Hon har väl inte haft frisurer.

Hon har ju frisurtrendsättare hela 90-talen.

Det har väl varit de här testarna och det är långa håret som en liten löst naturlig häst.

Om man vågar ute lite såvigt med plattongen.

Det är väl inte så att det har varit en kavalkada frisurer.

Det har det varit. Titta på 90-talet när hon var med i Vänner.

Hon satt ju, så här har alla i USA nu, så här har alla i USA nu.

Ja, men det var väl väldigt...

Asså lite buzigt.

Ja, men jag tror det är väldigt ofarligt med henne.

Jag tror det måste vara det som...

Men hon är stark också.

Nu när man ser en i morningshow är attraktivt att hon är så stark.

Alltså det är också något jävligt...

Men det är ju ingenting.

Alltså, jag menar inget illa om Jennifer Hollands.

Jag tycker jag förstår.

Men jag tycker inte att det är någonting.

Om jag skulle titta...

Vi kan ju bara titta nu då.

Titta på Charlize Theron.

Titta på Kate Blanchett.

Titta på...

Vad heter hon nu?

Jennifer Lawrence.

Titta in i de ögonen.

Titta på Kate Winslet.

Titta på...

Vi ska se vad vi har mer.

Patricia Orquette.

En buzigt och en snygghet och en...

Men du tittar ju på andra saker i så fall

som du tycker är snyggt.

Du är ju med i det här, vad ska man säga, ful snygga.

Det är snyggt.

För vet du vad det är?

Det är ju det jag menar.

Jag kan ju inte säga att det är så här...

Nu pratar jag ju bara om mig, Hampus.

Jag pratar inte om samhället.

Jag pratar om...

Om någonting ska skittla mig

och vara attraktivt så måste det finnas lite så här...

Till exempel när hon kör release jorden här monster.

Hon kan ju gå och hon har ju...

Hon har ju...

Hon kan ju runda sig själv.

Hon kan ju se ut som en jävla...

Hon har så mycket uttryck i sitt ansikt

och modulera med som jag inte tycker

Jennifer Erneston någonsin har visat upp.

Hon har ju pumpset och håret och det.

Och hon är välbevara.

Därför gör det att för mig blir det inget...

Det skittlar inte någonstans.

Det blir lika intressant som en häst

som springer i en son.

Ja, det är vackert men det tar slut där.

Och det finns det ju jättemånga.

Men om man kan få se det här lite...

Jag vet inte.

Det ingår i att vara snygg och attraktivt för mig.

Och då tycker jag det är så intressant just det här med...

Men det är det jag tycker är intressant när jag tycker nån är...

Just Jennifer Erneston.

Att det finns något upphöjt och oupnåligt

med henne som inte jag själv har.

För jag ser ju bara mina fula sidor heltid.

Jag fattar inte hur hon kan föra sig så grassegörs.

Hur det kan ligga så perfekt med håret.

Hur den kan se så här ut.

Det finns något hellergåndaktigt över henne

som kan fashionera mig att tycka jävlar

vad snygg och perfekt hon är.

Och så blir jag nästan provocerad av det också.

Men kan det också bli lite ointressant för dig

i den här snygghets...

Jag får jättemycket frågor.

Hur går det till?

Hur mycket tid tar det?

Ja, det är alltså...

Ja.

Och du undrar då blir du lite som är kungen.

Hur ser det ut en kväll hemma i soffan?

Om de ligger i mysbyxor?

Har de inte en por i ansiktet då heller?

Exakt.

Dyker du upp?

Poppar du upp en finne på oönskat och mål i ansiktet någon gång?

Eller är det liksom saker som aldrig sker där?

Jag vet inte varför jag tycker det här ful snygga.

Alltså jag tycker ju som...

Joakim Phoenix också heter han så.

Jag vet inte hur man ju tycker.

Han är också asnygg.

Och varför är han...

Ja, men han är ju snygg.

Han är intressant att se på.

Jag vet inte varför.

Jag blir alltid kär i de konstigaste killarna.

Med en kompisar sa jag, nej, du får ju ge dig.

Vad är detta?

Jag var alltid sådana.

Konstiga.

Det är ju hemskt att säga konstiga.

Men det var inte de här som var de populära på det sättet.

Utan jag tittade åt helt andra håll.

Sen är det klart att de har sett väldigt olika ut.

Det finns ju inte heller något som...

De har inte följt nån mönster heller, kan man säga.

Skulle du bli provocerad om Gabbe säga att Janne Föderstone är så jävla snäck?

Nej, men jag...

I frågasätter vill jag veta mer.

För jag har alla killar jag har pratat med.

Har nämnt henne.

Om de ska...

Kommer hon upp och jag bara undrar...

Hon måste vara alla män's frikort.

Hon måste ha haft det samtal många gånger.

Att män kommer fram och säger, du är mitt frikort.

Det måste ändå hända henne några gånger.

Säkert.

Hon är tidlös också, det är rätt.

Man drunknar ju inte i henne.

Jag kan titta mycket på hennes filmer.

Och drunkna i henne.

Jag kan säga så här utlid.

Om hon varit med i morningshow, stod inte jag till att jag började titta.

Och kanske fortsatt titta.

För när hon är i bild, då pirrar jag det.

Då händer jag grejer.

Jag vill veta mer.

Och sen är det här med Reese Withersbord och hennes, det kan jag spola lite.

Men just mig, Jenny Föderstone...

Jag tycker att Jenny Föderstone är bäst i morningshow.

Och det är ju uttalat att det är så.

Så det är inte det.

Det är bara att den här fascinationen över henne...

Och det har faktiskt ingenting, men jag jämför inte.

Men jag har inte någon sådan.

Jag har släppt det för länge sen.

Det är inte så här att det är bättre för mig att tycka.

För om du tittar på Charlize och Keplö,

så är det ju...

De är ju mer utsädda till världens vackraste kväll.

De gör ju reklam för det år och är ju fotomodell.

De är ju...

Det är bara det att det finns någonting i deras ögon.

Och att i deras skådespilleri så har man sett dem på andra sätt.

Om det skulle vara jävligt intressant

att få se Jenny Föderstone så fort hon ska göra något lite svårare.

Det är fortfarande lika med Håret och Hyn.

Och Jinsen och det är lite mage där och lite så där.

Ja, men så hade man gjort henne...

Men det vill inte någon.

Då hade du känt sig...

Nej, det hade man ju inte.

Då får man göra henne jävligt.

Då får man vända på hela steken i så fall.

Men jag tror inte det går med henne.

Och det är väl därför det blir lite...

Jag tycker att det är nånting.

Man vill att hon ska vara girl next door, tror jag på något vis.

Nej, men just.

Du har säkert rätt, jag tror det.

Jag tror att det är en plattare...

För det är just det.

Då har de killarna jag diskuterat med...

Du ska ju bara säga vem som är snygg.

Det måste väl få upp till mig

att bedöma vad ingår i min snygg.

Men du lägger nog mer i den skåden.

Exakt, och det menar jag inte rätt eller fel.

Jag menar du får lägga hur mycket du vill

och det går inte att värdera vad som är lite och mycket.

Men i skåden, om jag ska säga

vem jag tycker är snygg

så måste jag ha med den där grejen

att det måste få lukta lite människa

för det tycker jag är sexigt.

Men sen vet jag inte om jag hade träffat de här personerna

så vet jag inte...

För det är en sak jag tycker på håll

kan tycka att Jennifer Aniston är super snygg

och den görs spontant

tycker jag är mest attraktiv.

Men hade jag mött till exempel Patricia Arquette

och Jennifer Aniston så kanske Patricia Arquette

är den jag hade kunnat köra ner mig.

Eller kör det så här att det är då vi verkligen känner

att Jennifer Aniston är den vi vill leva med.

Hon är underbar och härlig.

Men det är då man får dimensioner

när man pratar så jätteligt

för att det är så distanserat.

Jag kan inte läsa in

det du berättar om

som skådespelare.

Jag kan liksom inte lägga dig i skåderns snygg

för jag värderar utan jag måste umgrås

med personen och se hur är ditt kroppspåk

och hur är ditt förhållningssätt till människor

och hur är du i ett rum.

Där kan den här djupheten

vara snygg uppstånd för mig

men inte på håll.

Och det kanske då jag blir riktigt kär i Jennifer Aniston.

Och jag kanske tycker

Patricia Orquette eller Charly Sterone

och fyfan vad jobbigt.

Nej, du den där men jag

det räckte för mig. Jag fick jättedåligt

självförtroende när jag satt med henne.

Men Jennifer Aniston kanske får mig

att känna mig jättehärlig

och vi skrattar dåligt och då plötsligt

är det hon sen när jag träffat henne som är den.

Men det är jävligt.

Man vill inte säga högt längre

att man tycker Jennifer Aniston är så jävla snygg

som man gör. För det är så klyschigt

som jag skäms över att man tycker

det hade varit mer intressant så här.

Men jag tycker inte hon är jättesnygg.

Jag tänker mer då

och så har jag något svårt.

Jag tänker snarare tvärtom att det är ändå lite gott

att man vågar säga det.

Vågar säga det.

Vågar säga det.

Nu borde ju ingen säga det längre.

Du borde ju ändå ha blivit sådana här typ att

det kan man inte säga, jag säger något annat.

Men hon blir ju aldrig,

hon blir ju aldrig heller

som jag är 20 någonting.

Det spelar ingen roll.

Hon kommer att bli Astrid Lindgren

och vara Jennifer Aniston.

Vi kommer fortfarande ha henne som exempel på

det är ju helt otroligt.

När ska det börja synas?

Fan vad jobbigt du vet.

Det har inte läckt igen

en enda grip än.

Vad händer sen?

Ska hon gömma sig sen?

Någon gång måste halsen

och urringning och dekultaset börja gevika.

Det gör det ju på alla till sist.

Händerna brukar börja.

Det har jag inte sett på henne här.

Jag bara ser de här naglarna.

Nej det är intressant.

Rumpan sitter, det är inget kopieringspapper

som har halkat ner där inte utan där ner.

Jävlar ändå.

Vi gillar dig

även om du inte bryr dig.

Du måste sända dig i Göteborg.

Ännu en podd som parter om Jennifer Aniston.

Ja helt otroligt.

Vi var inne och vände här i olika.

Vad kärle ska vi åka och dansa eller?

Ja det måste vi göra.

Vi har tagit alldeles för lång tid här nu.

Nej men som sagt hörni

det var ju lite av varje en måndags morgon

med skäringenäsvåld som vanligt.

Det var väl inget av ett vi sa

men det skulle vi väl kanske inte göra.

Nej det är inte det vi har bestått att göra.

Nej precis.

Men tack för att ni lyssnade.

Gå in och kolla billettade på skäringenäsvåld

och se

vilken stad som passar dig.

Puss och glöm.

Vi har tagit alldeles på skäringenäsvåld

med skäringenäsvåld.

Och vi har tagit dem för att skriva den.

Och vi kan hjälpa dig också

med en bra del på en luftgivande honda

som 2023.

För att hitta den hjälpiga SoCalHondaDealer

och för att hitta en random aktiv hjälp

för någon som du vet

visst SoCalHondaDealers.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

www.socalhonda.com

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.

Hampus medhavda toast bär djupare mening och det gör tydligen även barnprogrammet Bananer i pyjamas. Mia är arg på älskade publiken i förväg och alla i gruppen har som resten av världen sett Beckhamdokumentären. Sedan unnar vi oss en riktigt ytlig diskussion om Jennifer Aniston aka en vacker häst i solnedgång.

Tack för att du lyssnar!


Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold

Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Micke Solkulle & Anna Spolander


Produktionsbolag: polpo play

www.polpoplay.com


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.