Dagens Eko: EU:s nya drag mot Putin – superexpansion

Dagens Eko Dagens Eko 9/27/23 - Episode Page - 20m - PDF Transcript

Sussan, varför är det så brott om att expandera EU nu?

Det har ju blivit ganska akut nu efter rysslands invasion av Ukraina.

Att vi befinner oss i ett helt nytt geopolitiskt läge där öst mer eller mindre står mot väst.

Det här är Dagens Eko med Robin Olin. Idag har EUs nya drag mot Putin. Superexpansion.

Jag tror att vi måste vara bäst av 2032.

Bledd i Slovenien den 23 augusti 2023.

Europersk rådets ordförande Charles Michel kliver upp på en stor scen vid den åliga konferensen Bled Strategic Forum.

På agendan står global säkerhet. Och när Michel tar till ordna ger han sin syn på vad som behöver göras.

EU måste vara redo för utvidgning senast 2030.

En månad senare den 13 september är det EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen's tur

att trycka på vikten av att EU nu växer när hon håller sitt åliga state of the union tal.

The future of Ukraine is in our union. The future of the western Balkans is in our union.

The future of Moldova is in our union.

Blir det som de här EU-tungviktarna vill så kommer unionen snart ha uppåt 36 medlemsländer istället för dagens 27.

It will be difficult, it will be complex, sometimes painful for the future member states and for the EU.

Jest är Susanne Palme, EU-kommentator.

Ja Susanne, men om vi tar det här från början, alltså den här idén om ett EU som växer och växer.

Hur tar den form?

Peace has once again come to the world.

Det var vi från början inte i det om ett EU som växer och växer, utan det var ju andra världskriget och hur man skulle förändra ett nytt krig.

Där var den revolutionerande tanken att direkt inte längre med mellanstatligt samarbete.

Det hade man ju haft med det som föregick FN. Det hjälpte ju inte, det blev ju krig i alla fall.

Och då lanserades den här idén om att man måste släppa ifrån sig självbestämmande till en överstatlig organisation.

Det här handlade ju om Tyskland och Frankrike och det var ju då Kål och Stål unionen att man skulle dela på de här viktiga naturresurserna och ställa dem under kontroll av en överstatlig myndighet.

Och då bjöd man in de närmastliggande länderna och det var Italien och så var det Benelux-länderna och Tyskland och Frankrike.

För Spanien, för ett år sedan General Franco's död, har det varit en av hopp och ansörjning.

Och sen successivt så började det nya länder knäcka på dörren.

Då var det ju ofta, sådant som hände, väldigt konkret.

När Spanien och Portugal och Grekland kom med så var det ju när militärdiktaturerna följ.

Och då såg man behovet av att inlämma dem och garantera demokratin att de inte skulle falla tillbaka.

Hela tiden har utvidningen skett som en reaktion på en ny situation.

Sen kom ju då Murals fall i Tyskland och då såg man åt igen en helt ny situation.

När de här länderna är också i central Europa blev fria från Sovetunionen.

Och då blev det nästa steg som var naturligt att de skulle inlämmas då

och inte hamna någon sorts vakuum mellan Ryssland och EU.

The Big Bang var ju då när tio länder i öst och central Europa kom med.

Sen var det två eftersläntrar, Rebulgar i Rumänien.

Och det var väldigt politiskt, jag vill säga, att när man tog in de här länderna

att förhindra att de skulle destabiliseras.

Och man välkomnade verkligen dem, utan kanske att tänka på konsekvenserna så mycket.

Vi ser att vi har ett trygghetssystem som är väldigt generöst

och som också rättigar till stöd från dag ett.

Och vi är rätt ensam om att ha ett sånt upplägg.

Och därför är det här viktigt för oss att gå igenom innan vi öppnar upp.

Man glömmer det lätt att det redan innan fanns ju stora farhågor, inte minst i Sverige.

Det var ju Göran Persson som var statsminister i Sverige då.

Och han var ju väldigt skeptisk och varnade för det han kallade för välfärkt turism.

Det är ett utnyttjande av vårt trygghetssystem,

utan att för den sakning skulle vara kopplat till ett arbete i Sverige.

Alltså, de här länderna var ju så fattiga.

Man var rädd för att de skulle typ flytta till väst

för att få höja sin levna standard och att det här skulle,

att vi skulle översvämmas av arbetskraftinvandring.

Nu kan man väl dra och slutsas en efteråt att de här farhågorna infredes inte,

men det var precis lika stora farhågor på kontinenten.

Okej, så det är en oro som uppstår här då,

när fattigare länder ska inkorporeras med rika.

Vad sker mer för spänningar i spåren av den här utvidningen?

I EU är ju tanken, i alla fall på pappret,

att man ska vara med fullt ut och även vara med i Eurom.

Så att den där finanskraschen 2008 kom och smittade av sig då på Europa,

då fick vi ju en skuldkris med Grekland,

som är det främsta exemplet där hela ekonomin bara kollapsade.

De kunde inte betala sina skulder och då var frågan,

ska man låta dem gå i konkurs och lämna euron,

eller ska man gå in och rädda dem?

Det var i krismöten då, dagar i sträck i Bryssel,

och i slutet så gick man ut och betalade, om man gav krislån,

kopplat till väldigt hårda villkor.

Men det här piskade ju upp stämningar,

som man ser inte glömmer.

Det var ju att grekerna elata, de ljuger,

de har liksom går i passion tidigt.

Det var liksom en väldigt krass syn och finnande med euron.

Och där var det ju till och med så att man ställde villkor

för att gå med på krislån, att man krävde säkerhet.

Och då pratade man ju om att de skulle få sälja öar och sådana saker,

för att kunna liksom garantera då finska skattebetalare,

att de får sina pengar tillbaka.

Och det här skapade ju då samtidigt en väldigt vrede hos grekerna,

därför att de fick det åldsvångre män.

Det blev liksom massamisslöshet,

män kan ju inte leva på sina löner.

Man skall ner i välfärdssystemen.

Och här såg man ju som att när EU gick ut och tog över de här lånen,

så räddade man ju framförallt tyska banker,

som hade investerat i Grekland.

Och då kom vi redan att rikta sig mot Tyskland.

Att det var tyskarnas fel,

att grekerna levde under sådana fruktansvärda villkor,

om det blev.

Där man till och med gjorde jämförelser mellan

Angela Merkel och Adolf Hitler,

man ser bilder på Angela Merkel i nasikostum,

i grekiska tidningar.

Så det här är ju,

det är ju två helt olika världsbilder här då.

Ja precis.

Och det skapade väldigt motsättningar mellan Nord och Sydo.

De här har vi ju sett i EU,

sedan dess kan man säga.

Det gäller den där motsättningen mer öst och väst då,

som du beskrev tidigt fanns.

Vad och hur utvecklar den sig sedan, den spänningen?

Flera av de här länderna som kom med under Big Bang,

har ju gått igenom er akturitär riktning.

De tydliga exempelen här är ju på den och ungen.

Det väckte ju väldigt stor uppmärksamhet när ungen byggde

höga tagtrådstängsel för att stoppa migranter som kom

via Västrabalkar i norrut.

Vi skapade ju väldigt mistråd när Angela Merkel gick ut

i sitt berömda tal och sa att vi skaffades

och öppnade sina gränser för syriska flyktingar.

Medan då ungen byggde stängsel.

Lite Europa bygger inte murar.

Jag tänker en annan symbol för spänningarna som uppstått

där den här frågan om den fria rörligheten varit en del.

Absolut.

Bara några dagar efter omröstningen så talade den drittiska

EU-motståren Agil Farage i Europaparlamentet

att han var i ledamot där.

Han blev utbudad när han sa att nu lämnar vi EU

och vi lämnar alla problem som ni har skapat själva.

Han pekar liksom på de här spänningarna.

Han talar om åldsamlingspolitiken i Grekland

och migranströmmaren över medelavet.

Over Mrs Merkel's call last year

for as many people as possible to cross the Mediterranean

into the European Union

as led to massive divisions between countries and within countries.

Vad hände där när Storbritannien har lämnat EU

och unionen då väl för första gången faktiskt krympt lite?

EU vände sig väl mycket inåt.

Det fanns ju liksom en väldig utvidningströtthet

under många år.

Den mättnad och att det är liksom de gamla västländer

som får ta hela ansvaret och badan.

Man får inte använda det ordet men jag tror att det upplevde så.

Under den förra kommissionen då som leddes av Jean-Claude Juncker

du gick ju han ut redan när han tog över

så blev kommissionen 2014

och sa att nu blir det ett stopp för utvidningen under min mandatperiod.

Jag använder också korsan

och rensan när jag talade om expansionen av den europeiska unionen.

Jag var enthousiast i 2004

som EU öppnade till östern och centrala Europa

men jag tror att nu behöver vi en bra expansion.

Jag tror att det var 2003

som man gick ut och utlovade medlemskap till

länderna på Västra Balkan

som då vände sig västerut efter krigen där.

Men det blev inte så.

Även om alla ledare sa i ord

att de ska få komma med

så när det väl kom till kritan så hände ju ingenting

och så har det varit hela tiden.

Och hur tar man sig då från det

till där vi är idag

där det talas om att jag har ett antal nya länder

ska komma med i EU?

Ja det som händes sen var ju

rysslandsimmationen med kraina

som skapade en helt ny situation på alla sätt

där vi har sett att EU

på ett år liksom har förändrats

i grunden kan man säga

att det nu gör sånt som inte gick att göra

man ger pengar till vapen

och där det blev så viktigt

att öppna sig för kraina

men här är också intressant

för att det fanns ju motstånd mot det här med

Makane franska presidenten

var ju kritisk och ville inte ge några utfällselser

och tala om andra möjliga alternativ

en medlemskap för ukraine

Den 8 april 2022

bara en dryg månad efter

att rysslands fullskaliga invasion inlätts

besöker EU-kommissionens ordförande

Ursula von der Laien Kiev

i klädd skyddsväst

På en gemensam presskonferens

med ukrainas president Volodomir Zelenski

varjar både ukrainska flaggor

och EU-flaggor

Ja Susanne, vad är det Ursula von der Laien gör

i det här läget?

Hon gjorde det som fick så stor uppmärksamhet

att hon lämnade över ansökan

och medlemskap

Hon har skrivit ut den

Hon höll en folder i handen

som hon räckte över till Zelenski

och sa att ni ska komma med i EU

och vi ska hjälpa er

att skriva ansökan och det ska gå fort

Det är ju en väldigt service

att få hjälp att fylla i den här blanketten

Och här gick hon före

hon hade inte medlemsländerna med sig

Hon sa det här och det blev fettarkomplit

det gick inte att göra ovejort

och efter det så ringer som längre har kunnat

säga mot

utan nu är det så här

Nu har de papperna

Men det där har ju också skapat

ett nytt bekymmer

att ska man ge ukrainets snabbspår

vad händer med Västra Balkan

Vad ska hända nu?

Ska det bli någonting någon gång med Västra Balkan?

Och det är väl det som är bakgrunden till

att Jean-Michel

europeiska råddesordförande

och även Ursula von der Laien

går ut mycket mer aktivt

och det sker att man till och med sätter

en tidtabell

i 2030 ska utbyggningen starta

Och bara

så jag förstår vilka länder är det nu

då i så fall man pratar om

som kan bli nya medlemmar

Det som är sex länder

på Västra Balkan

det är Albanien, Nordmakedonien

Montenegro och Serbien som

förändrar redan om medlemskap

Bostien och Kosovo som inte

har börjat föranlända

Och sen är det då de här

tre länderna nu, Ukraina

Moldavien och Jorgen

Det är ju det nya då

att de har sökt om medlemskap i EU

för ett år sedan

Efter rysslands animation av Ukraina

För med tanke på det du berättat

om de spänningar som redan uppstått

i EU mellan

rikare och fattigare länder

östväst, nordsyd

Hur stor är riskerna med att

börja ta in ännu fler länder

att sådana spänningar blir ännu större

Ja men det är klart att det är så

och i och med de här länderna

är ju väldigt fattiga

Västra Balkan

de är 17 miljoner

sammanlagt invånare

Det kan säkert EU absorbera utan större problem

Men Ukraina

i ett jätteland, med en jättestor befolkning

väldigt fattigt

och med en massa bönder

Och det här utmanar ju

hela

det nuvarande systemet

med jordbruksstöd

till bönderna, med halva ljusbudget

Går till jordbruksstöd

Och samma sak med de här regionalstöden

som ju är till för att jämna ut skillnader

och så, då skulle ju alla

pengar gå till Ukraina

Och vad händer med de som idag får pengar då

Tystland och Frankrike

har tillsatt en arbetsgrupp som presenterades

i sin rapport

den 18 september

och som sedan faktiskt dagen efter

diskuterades av EUs Europaministrar

Och där pekar man just på olika alternativ

för att klara av

att absorbera

nio nya länder

Vissa kallar det för ett A&B-lag

andra talar om det i ett EU

i olika hastighet

där man strävar mot samma mål

men i olika takt

som är i fler och fler områden

när de är redo för det

så att även innan de är fullvärdiga medlemmar

så kan de vara

med på ganska mycket

Och här har man ju börjat

ja men Ukraina är ju en del av EUs

elmarknad till exempel

och säljer el till Europa

Och där gäller ju då

EUs regler

Sussan

Är du ett Eurovision fan?

Ja

Ja, mer än svenska mellon

Jag tycker den här

Eurovision är så många länder

man orkar inte

Nej, och det är det jag tänker lite på

Där har vi ju ett annat sånt här stort

fredsprojekt, men där är ju länder som

Asserbadjan och Israel och så med

Är det dit i EU

är på väg till slut?

Jag ställer faktiskt den frågan

till en person som har jobbat

jättelänge i kommissionen

medieutbildningen

Efter de här länderna som nu

Ukraina och de Moldavien

Georgien och Västrabalkan

så är det nog stängt

Det är dit men inte längre

Där går gränsen

Där verkar gränsen gå ja

Men jag vet inte

Men jag tror att EU

är pragmatiskt, att det kommer

en kris som man tvingas ta den här steg

Så det vet ju inte vad som händer

Turkiet vill ju också i EU

Tack så mycket Sussan

Tack, tack

Och det var allt från Dagens Eko

Vi hörs igen imorgon

Programledare var Robin Olin

Gäst Sussan Palme

och producerade Jorde Kalkad Hammar

Mila gärna oss på Dagens Eko

www.sverigesradio.se

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.

EU kan få nio nya medlemsländer redan år 2030. Utvidgningen är EU:s svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Hör Susanne Palme, EU-kommentator, om EU:s tidigare expansioner, slitningarna som uppstått och utmaningarna som väntar inför nästa stora utvidgning.

Programledare: Robin Olin

Gäst: Susanne Palme, EU-kommentator

Producent: Karl Kadhammar

Med klipp från: Al Jazeera, AP, BBC, Bled Strategic Forum, CNBC, CNN, DW News, Euronews, Eurovision Song Contest, France24, SVT, The Telegraph, ZDF samt Youtube-kanalerna British Pathé, European Commission, Global Prison, The Agenda TVO Today, The Globe and Mail och Phoenix.

Musik: Ludwig van Beethoven – Symphony No. 9, Marc-Antoine Charpentier – Te Deum.