Dagens Eko: Erdogans vägval mellan Putin och väst

Joa Mattias, hur nära står Turkiet's president Erdogan, Rysslands president Putin?

De är nära, de kallar ju varandra vänner och har garanterat direkt numret till varandra.

Det här är dagens eko med Robin Olin. I dag är Erdogans vägval mellan Putin och Väst.

President Recep Tayyip Erdogan är satt för en viss vittne mot Kemal Klištaroğlu.

När Erdogan vinner valet i Turkiet den 28 maj i år så ställer han sig på ett busstak i Istanbul och sjunger ut sin glädje.

Och gratulationerna strömmar in från ledare runt om i världen.

Bland de första som skickade telegram är Rysslands president Vladimir Putin.

Käre här Erdogan, min käre vän skriver Putin och hyllar det han kallar Turkiet's självständiga och oberoende utrikespolitik.

Men snabbt kommer ett grattis också från andra sidan Atlanten.

Och Sveriges statsminister Ulf Kristersson inte häller sen och gratulerar Erdogan.

Vår gemensamma säkerhet i en framtida prioritering skriver han.

Ja, Johan Matias. Nu kan Erdogan alltså se fram emot ytterligare fem år som president.

Vilket betyder att man här i Europa och USA också kommer ha fem år till med att försöka lista ut på vilken sidan han egentligen står.

Om han är på västsida eller Putin ser olika frågor.

Och jag tänkte att vi ska bena upp det här och jag har alltid haft en dröm om att egentligen få leda ett lekprogram.

Så du har fått två knappar.

Ah, spännande.

Jag tänker att vi kan börja. Tryck på den första.

Ja, det här är då Biden som sjunger. Han får representera väst, tänker vi.

Och så får vi den andra knappen.

Du kan nog gissa vem det är.

Kan vi gissa att det är Vladimir Putin kanske?

Om jag förstått det rätt så sjunger han en sång om en rysk rymdraket.

Och han får ju då representera ja, Putins Ryssland helt enkelt.

Är du redo?

Jag är redo.

Om vi börjar med inrikespolitiken då, åt vilket håll är då han och Turkiet lutar där.

Om vi tar synen på oppositionella politiker står han närmast Putin eller väst när det gäller det.

Varför Putin, Johan Mathias?

Jo, men det här är något som har kritiserats av både omvärlden och opposition och allmänhet även i Turkiet.

Men även om till exempel Europa domstolen så är det just det fängslandet av oppositionella och politiska hot.

Fängslanden som ibland är på livsstid med bevis som inte skulle hålla i många domstolar utanför Turkiet.

Ta till exempel den populära ledaren för prokurska partiet som tidigare hdp, Selatin Demirtas.

Dum till fängelse för att för och lämpat presidenten och för terroristamröret på ganska svaga grunder.

Och på sitt balkongtal under valnatten så är det då han att han aldrig kommer att släppa honom.

Var vi flera av är det då hans anhängare skanderare? Duttstraff, duttstraff.

Så där har vi tungläget.

Som kanske placerar honom närmre då hur man styr i Ryssland tänker du?

Ja absolut, för vi har ju sett hur Putin också fängslar oppositionella olycktänkande som Navalny till exempel.

Sen har vi ju fler, det finns massor med exempel i Turkiet.

Istanbuls föreborgermästare Ekrem Ima Molo som man trodde skulle kunna vara den som hade bäst chans att utmana Erdogan i det här senaste valet.

Men hand om det stillit fängelse, straff och politikförbud för att ha för och lämpat valkommissionen.

Okej, nästa fråga då. Pressfriheten, vilket håll lutar Erdogan där skulle jag säga mer åt Väst eller Putin?

Putin.

Ja, de är ju ganska lika. I Ryssland har ju staten eller Putin ytterst makt över de stora medierna.

De som har varit emot och haft magi och kritiserade har ju kastats ut i landet eller tvingats ut, samma sak är det i Turkiet.

Alla stora och populära TV-kanaler, tidningar, radionkanaler, de kontrolleras av Erdogan eller hans gäng.

Det har visst liggen vuxit i en journalistik på till exempel YouTube och sådana som är helt webbaserade och som är baserade utomlands.

Men det går inte att jämföra med den medieström som Erdogan kontrollerar.

Hur har det märks nu under valet i Turkiet som du bevakat då?

Det har varit supertydligt. Det sägs att utmanaren Kilits Darolo har fått ungefär en tion del av mediatiden om man jämför med Erdogan.

Han har mer styrts i turkiska kanaler på YouTube, Twitter och sociala medier.

Men vad ska vi kalla det för? Reguljära turkiska TV? Där har det bara varit Baba Erdog som man kallas.

Jo, det är inte så att de räknar tid och ger lika mycket till de två olika kandidaterna som man kanske är van vid och ser här i Sverige.

Den svenska debatträttvisan finns inte i Turkiet, kär Robin.

Och dessutom så har det inte ens varit någon debatt utan Erdogan står och säger vad han tycker och sen får man helt enkelt ta in det.

Men är det rättvist att säga att pressfriheten är lika dålig i Turkiet som i Ryssland?

Ja, den är ganska lika. Ett tag så låg Turkiet nästan i toppen på listan över fängsladditionalister.

De har släppt några stycken, så det är inte lika många längre.

Men Ryssland och Turkiet följer varandra på den här reportrar, utan gränser har någon lista över pressfriheten och i världen.

Och där ligger de i botten båda två.

Okej, fråga nummer tre.

Värderingar och familjepolitik.

Hur påminner Erdogans politik när det gäller det här om potensdag, skulle du säga?

Jo, men ta HBTQ-rörelsen till exempel och HBTQ-frågan.

Den har ju varit ganska hårt ansatt av potens i Ryssland.

Under valrörelsen i Turkiet har Erdogan pratat väldigt mycket om hotet från HBTQ-samhället.

Hur det hotar kärnfamiljen och de muslimska värderingarna.

Och han har anklagat oppositionen för att vara HBTQ-vänlig.

Är det så att Killis Darulo kommer bli en president?

Då kommer ni ha HBTQ-personer på gatorna överallt, passa er för det.

Så han har verkligen slagit mot HBTQ-samhället.

Hur är det för HBTQ-personer i Turkiet?

Jag känner ganska många som är livrädda och har blivit mer och mer skrämda ju längre tid än det gått.

Och man känner sig hotade.

Om man till exempel grips av polis som HBTQ-person som transfistit

så behandlas man mycket sämre än andra personer som grips.

Mishandel i celler är inte ovanligt.

Sexuella övergrepp i arresten har förekommit.

Jag har intervjuat folk som kan ge en rad vittnesmål om det här.

Och vad säger dina, du säger vänner eller bekanta där i Turkiet

som är HBTQ-personer nu?

Många är rädda.

En hel del sa inför det senaste valet att är det så att Erdogan vinner

då måste nog vi söka oss utomlands.

För det här är personer som då är uppnamn med sin sexuella läggning.

De vågar inte vara kvar.

Inte bara för att myndigheterna skulle vara på dem, utan för att myndigheterna

piskar upp en sån stämning så att även grannar

och liksom övriga bekanta vänder sig emot dem.

Alla följer en starka ledaren och om ledaren säger något

så gör man själv likadan.

Ja, om vi återgår till lekprogrammet här då

i poängställningen så här långt om jag räknat rätt

3-0 fördelpotin.

Alltså när det gäller den här inrikespolitiken

så verkar Erdogan stå närmre potinen än väst.

Men om vi tar oss då till det som jag tror

ännu flest här i Europa och i USA

nu liksom titta på och försöka läsa av Erdogan

så är väl det i utrikespolitiken.

Var står han där skulle du säga?

Närmre väst eller potin?

Jag har aldrig hört Biden och potin sjunga i kör tillsammans förut.

Ja, det är intressant att höra deras gemensam markör faktiskt.

Men alltså här tycker du båda knapparna, förklara.

Hur tänker du?

Men kanske lite tydligare potinvinklen då

för Erdogan kommer ofta ihop sig med väst

på ett sätt som han kanske inte gör med Ryssland

även om deras relation också har varit frostig

men bara för kortere perioder.

Amerika den alden, talimat dem yapas du?

Biden den alden, talimat dem yapas du?

Strax innan valet här i Turkiet

så anklagade Erdogan, USAs president Biden

för att försöka stötta honom.

Och tidigare har han också anklagat USA

för att han fingrarna mig i kuppförsöket 2016

och nu anklagade han så positionen

för att samarbeta med USA.

Under segertalet i Ankara, jag var där

bland liksom 10 000 tal som människor

som bara hyllade honom

folkhalsen här Bengaler

som man har på fotbollsderbyr

är hundratals begare som ryser upp i rött

och grönt och det kommer rök

och så till slut kommer han ut på balkongen Erdogan.

Och jublet vet liksom inga gränser

det är värre än ett sånt här hysteriskt religiöst massnöte

folkar som gör dem helt galna i honom

då vann inne på det här igen

hur Väst försöker stötta Erdogan.

Men däremot när det gäller Ryssland

då är det ju ett helt annat onläge.

Vad säger han om Ryssland?

Han säger att vi inte har några problem

alls med våra relationer med Ryssland

och att vi inte ens överväger

och införer sanktioner mot dem

det sa han i en intervju med Sina.

Men om det då är så att i retoriken låter det som att han

verkligen tar ställning mot USA och Väst

och snarare försvarar Ryssland

du tryckte ändå på båda knapparna här

Johan Mattias.

Vad är det som ligger i den andra vågskålen?

Jo men jag gjorde det för här manövrerar Erdogan

på en smal kroklig och stenig stigen

så kallad Balansakt.

Han vill inte välja fullt ut mellan Putin och Väst

han vill ha kakan och äta den

och hittills har han lyckats.

Och det som ligger i vågskålen till stor del

är ekonomi och investeringar i Turkiet

han behöver cash till Turkiet

och därför behöver han både Väst och Ryssland.

Och hur märker man det då

att han också spelar

det andra sidan av det här dubbelspelet?

Jo men han har ju en relation också med Västledare

en visserligen mycket mer skörrelation

men det är en hel del ryckdunk

på toppmöten och telefonsamtal

och affärsuppgörelser

så att han lyckas hittills balansera

även om det ibland spår arur

som när han har ordkrig med nederländerna

med Tyskland och Frankrike till exempel.

Ja och det lite paradoxala är ju att

han är ju också ledare för

ett av de viktigaste NATO-länderna.

Så är det och därför vågar

eller vill inte Väst heller stötas

i för mycket med Erdogan.

Jag kan tänka mig att om Erdogan inte

hade varit en viktig ledare

för ett land i NATO

så kanske Väst hade agerat på ett annorlunda sätt.

Kanske med sanktioner eller hårdare sanktioner

det har ju varit sanktioner mot Turkiet och så

men ännu hårdare, det är mycket möjligt.

Men finns det några exempel i utrikespolitiken

där han tydligt är emot Putin då?

Ja det finns massa olika exempel.

Om vi tar Libyen till exempel

det var de på helt olika sidor där

Erdogan stod på den islamistiska

internationellt erkända regeringens sida.

Där har vi en del, i Syrien till exempel.

Där stod Putin på Assad-sida

och till och med skickade militär

och stred i Syrien

medans Turkiet var mot Assad.

Ja okej.

Om vi tar frågan

Ukraina

som ju ändå står i centrum nu

vilken knapp trycker du på då?

Jag trycker på båda knapparna.

Förklara.

Jo men såhär.

Dels så exporterar Turkiet

ett drönare som varit livsviktiga

i Ukraina till Ukraina

Bayraktar.

Man har också skickat dit artilleri

och ammunition till Ukraina

som den ukrainska armén använder mot Ryssland

men samtidigt har man inte förligt

andra västländer och inför trensioner

mot Ryssland.

Man har låtit ryska affärsmän komma till Turkiet

mängder med ryssar har också

bosat sig här eller kommer hit på semester.

Men politiskt så alltså

Turkiet gett Ukraina stöd

på deras sida.

Men man har samtidigt varit väldigt försiktig

med att fördöma rysslands agerande

och haft business as usual

med Ryssland.

På torsdag när första givning så trädade

det nya terrorlågstiftningen i kraft

och med den så är sista byggstenen

på plats. Då har Sverige gjort

allt det som vi har återgås i samband

med nattotopmötet i Madrid.

Och då är det också dags för Turkiet

att börja ge oss tjänar.

Och kopplat till det då

är Sverige snart och ansökan.

Vilken sida står egentligen

är de på där?

Väst och USA som vill ha in

Sverige nato eller Putin som vill

hålla Sverige utanför.

Det här går inte att ge något rakt svar.

För här spekuleras det ju hejvilt

och ingen vet vad som

diskuteras i de här innersta

rummen i Ankara.

Många säger att det här med Sverige

snart och ansökan bara har med

terror att göra eller att Turkiet vill ha

en utbytesaffär.

Men andra säger också att det här

är ett svar

på vänskapen med Putin.

Varför är det annars ungen

och Turkiet som är de sista

på bollen att godkänna Sverige?

Jo, det är de länderna som har bäst

relation med Russland och Putin.

Många tror att det finns en dimension

av det också.

Men du väntar med att trycka på knappen

där helt enkelt?

Jag trycker inte på nåt knapp, för jag vet inte.

Jag måste bara sitta och spekulera om det.

Jag vill kunna få Turkiet att

falla över

på den ena eller andra sidan

och säga ja eller nej till

Sveriges natto medlemskap.

Det är ju det man har talat om.

Till exempel

svensk terrorlagstiftning

men också ett köp

av amerikanska stridsflygplan.

USA har motsatt sig det här,

ända sedan Turkiet för ett gäng år sedan

köpte ett ryskt

robbotsystem, S300

tror jag det heter.

Då menar man att det här var ett hot mot natto

att släppa in ett ryskt vapensystem

i natto. Men Turkiet vill så gärna

köpa de här F16-planen, för de

plan man har nu är ganska gamla

och omoderna, så man behöver de

verkligen tycker man. Och skulle då USA

ge klartäcken och sälja F16

till Turkiet, så sägs det

att man skulle då kunna godkänna

Sveriges vägg in i natto.

Så när det gäller

flygplan, då lutar den

ändå åt USA och Väst.

När det gäller flygplan så

sätter han nog Väst

i första rummet, ja.

Nu kommer vi till det här

momentet som jag inte riktigt hade

räknat med när man har lekt program. Då måste man

sammanställa poängen.

Det brukar ju finnas en domare

som gör det. Jag vet inte.

Katja är producent

här på Dagens ECO.

Kan du komma in och räkna?

Vad blir det egentligen?

Jag börjar med de solklara poängen

då för begge sidor. På portinsida

bristen på pressfrihet

fängslad opposition

och synen

på hbtq-personers rättigheter.

Den solklara poängen

för Väst och USA är att

där är det fördel, stridsflygplan.

Just det. Sen finns det då

två punkter som

begge sidor får poäng på.

Det handlar dels om

uttryggelspolitiken och ukrainarkriget.

Om jag räknar ihop så får jag

fem

på portinsida och

tre på Västsida.

Så en ja

solklarövervikt

mot portin helt enkelt?

Absolut.

Vi har en framtid som

en sån här lekprogram.

Tack, Katja.

Vad säger du om det, Johan Mathias?

Är du ändå en lite vår

sammanställning här då?

Vad är det som kommer att avgöra

framöver, tror du?

När då han nu

står in för ytterligare

fem år vid makten?

Om han faktiskt

till slut ändå

närmar sig portin och rysland

ännu mer?

Jag tror att väldigt mycket

i alla fall

har varit med.

Jag tror att det har varit

en del av den här

jag tror att väldigt mycket

i alla fall den första tiden kommer att

handla om ekonomi. För Turkiet

ekonomi är så usel.

Många tror att det här skulle fälla

honom i valet, men det gjorde du inte.

Men han måste göra någonting nu. Det finns

inga pengar i stadskassan.

Och sen valnatten har Liran bara

rasat i världen till nya

bottenivåer. Och då är frågan

är det rysland

eller är det väst som är alternativet?

Eller klarar han av och håller

balansakt för att få

färska cash till stadskassan?

För i slutändan är det ändå pengarna

som talar då.

Och rysland har ju inte rika mycket

pengar som till exempel väst

eftersom krigskassor har ju

en tendens att sina.

Tack så mycket Johan Mattias.

Och grattis till Vinst Duvall

kan vi säga.

Tack! Ungdivart.

Jag tar blommorna på posten.

Ja, vi skickar det av.

Jag tar binolin, gäst, Johan Mattias

sommarström och vi som producerade

heter Ludvig Jansson och Katja Magnusson.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.