Alex & Sigges podcast: 598. Schrödingers maskerad
Perfect Day Media 10/13/23 - Episode Page - 1h 14m - PDF Transcript
Vad var du när du fick veta att det var fossa?
Vad var du när du fick veta att det var fossa?
Nu hade jag just poddat.
Du sa såhär, har han inte tjänat givet, tar Mats Malm, har han sagt,
vem som tilldelade snobberat priset, då skulle vi kunna prata om det.
Nej, det är om en halv timme. Okej, då skiter vi det.
Hejdå, sa vi.
Och sen så gick jag in i duschen och...
Men vissa väl mer än så, du sa, vad för bryr du dig, sa du?
Ja, men lite grann, ja. Precis.
Varför bryr du dig om det?
Det är ju faktiskt, det var ju helt knäppt att du gör det.
Men det är någon som verkligen har en sund relation,
ett sunt förakt mot hittepåakturiteter, så är det ju du.
Absolut, men det är kul att se reaktionerna.
Och jag skall göra det så klart när jag frågade var var du,
när du fick veta att det var fosse, för att det är så ingen idol för mig alls.
Långt, långt ifrån. Jag har aldrig läst en rad för när jag satt på ett möte med
Mattias Andersson, andra matenchefen, och jag berättade om den här idén jag hade.
Och då sa han såhär, hm, du borde läsa John Fosse.
Såhär såhär?
Ja, och då gick jag ut... Och det som hände då var,
då gick han fram till en bokhjul och sa,
jag ska se här, du borde köpa den här.
Jag var, men det kan inte jag få låna den där av dig.
Och då ryckte chefdramaturgen in och sa,
nej, nej, nej, nej, nej, nej, det blir fel.
Det är bättre om du köper den.
Jag fick inte låna den, han hade den där i bokhjulen.
Det blir bättre för oss, om du köper den istället.
Men kanske inte för dig.
Nej, så då gick han i alla fall till,
vad fan var det, jag gick till Ronells antikvariat,
och så köpte jag, hette inte teater 1, teater 2, teater 3,
det var någon sorts samlingsvolum.
Och så läste jag ett par av hans präser,
och aldrig varit mer uttråkade i hela mitt liv.
Och vi var också så perplexter, för jag tänkte,
är det det här Mattias Andersson ser framför sig,
att han ska få in då, till huset.
Men varför tänkte han på fossa, eller jävlar?
Jag vet inte.
Tyckte han att ditt tema påminner om honom, eller något?
Jag kan alldeles välita om fossa för att ens kunna gissa.
Men du kanske kan mer?
Ja, men lite glada blev jag nog, när jag såg, för jag låg i sängen.
Jag hade precis vaknat då, för Eli är 9 timmar bakom.
Och blev väl lite gladen då, över att en författare,
som jag hade läst, men också skamsen då,
för att jag aldrig har förstått honom.
Mm.
Jag har ju honom i bokhyllan.
Alltså, jag har ju kanske sex böcker, eller så.
Men det är bara för att Lars Noreen har snackat så mycket om honom.
Noreen gillar fossa, eller?
Ja, men det går ju inte att läsa.
Mm.
Eller såhär, det är klart det går att läsa.
Det är ju ett väldigt rent språk.
Men jag kan inte riktigt tro på dem,
som säger att de älskar honom, passionerat.
Det är för att det är så jävla abstrakt.
Alltså, jag kan fatta att han har en otrolig känsla för rytm.
Mm.
Men jag kan inte riktigt tro på dem,
som har någon som är en idol, för det är så abstrakt.
Det är lite som folk som dricker espresso, liksom.
Mm.
Hade de inte, undrar man,
hade de inte innst inne vill att ha en kopp ryggka för istället?
Ja, men har du läst hans,
hans ädramatik, eller är det hans romaner?
Vad är det du har för sig?
Dramatik och dikter.
Mm.
Eller vad säger du?
Vi kan väl lyssna på en ganska typisk fossadialog
från en av hans piäser.
Personer, den ena, den andra.
Alltså, det är de karaktärer som finns med i piäsen då.
Den ena och den andra.
Mm.
Det är också ganska typisk fossa då.
Mm.
Det är tidlöst och liksom utspelar sig i någon mystisk dimension.
Ja, också rumslöst igen.
Mm.
Personer, den ena, den andra.
Den ena.
Jag ville det inte.
Jag bara gjorde det.
Den andra.
Du bara gjorde det.
Den ena.
Ja.
Kort paus.
Den andra.
Det bara hände.
Men du var ju så rädd för att det skulle hända.
Kort paus.
Bara så att alla fattar.
Det här med kort paus eller halv kort paus,
det är då scenanvisningar eller anvisningar till skådespelarna.
Mm.
Den andra.
Och så hände det.
Ganska kort paus.
Det du var så rädd för skulle hända.
Ganska kort paus.
Ja, att du skulle göra det.
Ganska kort paus.
Ja, det hände.
Det är ganska, det är fragmentariskt och liksom
språk för bistratt på något sätt.
Jag vet inte, är det ett tema eller?
Ja, det är väl det som är poängen.
Att det liksom genom de här uppreppningarna och genom den här enkelheten
så vaggas man in i något tillstånd,
mer än att det är någon intrig eller så där.
Men det som var roligt då, tycker jag,
angående fossa var att det roliga med att han fick priset förra för första gången
på länge, så har vi här en Nobelpristagare
och svenska kulturjournalisterna har träffat många av dem,
vilket gjorde att det slog slid inte i huvudet på dem.
Ja, inte bara att de har läst honom,
att de har också personliga erfarenheter över träffa.
Ja, men när du, vad hette det här TV-programmet som Philip och Fredrik gjorde?
60 degrees of Kevin Bacon.
Fenomenet.
6 grader.
Nej, gjorde det runt på sex steg?
Vad har vi på Kevin Bacon graderna?
Är det någon idé att det är svin sex steg?
Alla människor har sex steg i relationer till Kevin Bacon.
Alltså att du känner...
Ja, eller till vem som helst på hela jorden?
Ja, precis.
Alltså till exempel hur då?
Jag kommer inte lite ihåg det.
Jo alltså, du känner ju någon som känner någon som känner någon som känner någon som känner Kevin Bacon.
Och vanligtvis så brukar ju kulturelliserna vara kanske två eller tre eller fyra steg från Nobelpristagaren.
Men här var det då, för första gången så fanns det ju ett eller två steg bara från dem till pristagaren.
Och du pratar med människor som är så kola ju annars,
när de har startat att snacka tidigare ord om de pristagare från Sydafrika eller Kina,
de har varit väl artikulerade.
Blassel lite grann.
Och varför har man då reagerat på det här, att de lossas vara blase inför pristagarna tidigare år?
Jo, det är för att vi som har varit på bokmässan, i barn, på park och så där,
eller i olika panelsamtal,
vi har ju sett någonting flimera till i deras ögon när utländska kända författare kommer på tal.
Man har sett deras röda kinder och simiga ögon.
De är ju lika kändisk åtta som folk i alla branscher, så klart.
Men de lyckas ju ofta dölja det när de sitter välformulerade i Babel eller kulturnitt.
Tills nu då, då är en person som de själva träffat fick priset.
Och de hamnade i, och då hamnade, man kan säga att de hamnade i ett dilemma,
där två starka drifter var i konflikt i dem.
Och ena sidan då, viljan att framstås som distansierad när man pratar om pristagaren.
Och, och andra sidan, det distanslösa behovet och berättar för världen nu om sina möten med Fosse.
Fan, jobbigt.
Ja, men också underhållande då, att se på nära håll.
Det började redan med Mats Malm då, den ständiga sekreteraren,
när han gick ut i börshuset i torstas för att tjänar ge pristagaren.
Ja, färgstark karaktär.
Ja, och han gjorde ju något ganska unikt, eller vad menar du förresten?
Du menar ironiskt?
Ja, ja, visst.
Jo, jo, men även det kan ju vara färgstarkt att vara grå.
Ja, visst.
Ja, men han gjorde ju någonting som var ganska unikt då, och jag vet.
Jämfört med hur man brukar låta.
Vi kan väl höra lite hur det där framfrandet brukar tes sig.
Alltså, jag hittade till exempel här på YouTube, 2017 års tidtjänagivande,
när Saradan just var sekreterare.
Ett ganska strengt format, helt enkelt.
Nobelpoliset i litteratur år 2017, går till den engelska uppfattaren,
Hasubo Ishiguro,
som i romaner med stark känslomässig verkan,
har blåttat avgrunden under vår senbara hemhörighet i världen.
Ja, och sen så säger han det på massa olika språk,
men jag hoppar till slutet här.
Man ska köpa bunden här,
med det jag väldigt blåskelig har.
Tack.
Det är väldigt fris.
Hon kommer ut med den här lilla mappen.
Hon läser motiveringen på språken, och sen ser hon färdig.
Vad sticker hon med tillbaka in där, i det där rummet?
Värdigt.
Men i torsdags då, efter att Malm har berättat vad som har vunnit.
Ja, jag vet vad du har kommit idag.
Han började dilla om.
Han hade ringt, så han hade...
Han började freestyle lite.
Han började öppna det eget.
Berästelsen är så starkt.
Att berätta om att man har ett steg till fossa.
The Nobel Prize in Literature for 2023
is awarded to the Norwegian author, John Fosse,
for his innovative plays and prose,
which give voice to the unsayable.
Jag har just kunnat tala med John Fosse på telefon.
Det är inte alltid som jag blir trod när ringer upp på det här sättet,
men han var beredd att lita på mig,
att minst han är fram till nu.
Och vi har börjat tala om praktiska ting
och om Nobelveckan i december.
I've just spoken to John Fosse on the phone.
Det är liksom fel forum.
Ja, verkligen. Det är verkligen något nytt.
Jag börjar gagga om sina egna samtal med honom.
Det här ska inte handla om Mats Malm, men ja.
Nej, verkligen.
Ja, men du menar att det är för...
Lockelsen är för stor för att han ska kunna motstå.
Ja, han är ju en del av samma kretsar och sådär.
Ja, och nu försöker de få in sig själva i narrativet.
Det är ju så starka krafter i rörelse.
Det fortsätter ju sen strax efter i kulturnyt i P1
när studion då fylldes av
massa olika kulturschonalister som skulle prata om Fosse.
Tror du, man?
Men istället då lät det så här då.
Först kommer det teatrikritikern Jenny Telemann in,
som får frågan om vad hon tycker om sändsk akademins val.
Jag är jätteglad, jätteroligt.
Jag har träffat honom.
Så bara därför känner jag mig lite extra nära.
Va? Det är så jävla mänskligt, är det inte det?
Jo, jo.
Skulle man inte... Skulle du inte det också vara, liksom, sugen?
Jo, men vi vill ju... Folk vill ju veta.
De vill ju veta nu vem är den här människan.
De flesta vill inte läsa honom.
De vill ju veta att de hans präser.
Men vi får se vad hon kanske fortsätter då här.
Så vi pratade en liten stund om hans litteratur,
och sen pratade vi väldigt länge om hur fruktansvärt svårt
vi hade att hitta båda två. Där möttes vi.
Ja, i brist på lokalsinne.
Ja, mycket. Stort brist på lokalsinne.
Kanske inte det viktigaste i nu fem minuter efter tjänargivandet,
men det vill jag ändå berätta.
De möttes en gång på en bokmässa,
och båda hade problem att hitta till.
Åt hellre.
Men vänta, kanske nästa gäst
kan berätta för oss om fosses budskap och texter.
Nu har vi få höra.
Jag har ju intervjuat honom för något år sedan
och har sedan dess en lite lustig relation.
Vi skriver till varandra emellanåt.
Jag försöker få honom till en litteraturfestival
i Lillehammer som är konstnärlig ledare för.
Han gör inga sensamtal med, som du kan väl ändå.
Om du får prata med någon, du tycker om välj vem som helst.
Och så skriver jag avslutningsvis
och så håller jag tummarna för Nobelpriset.
Ja.
Men vet, kanske nästa gäst kan upplysa oss.
I Malmö vet jag att Ann-Lingebrandt
också har kommit till studion välkommen.
Tack, John Fosse.
Han är en riktig, riktig favorit,
och jag sitter här med hans splitte nya bok på svenska
som jag har fått signerad förra veckan på boknadsom.
Det är nästan att det råtes i Ann-Linge där.
Som jag har fått signerad förra veckan på boknadsom.
Ja, men det finns ju en gäst kvar.
Håll tummarna nu.
Ja, nu kommer vi få välkommen till Sänningen.
Nej, men tack.
Ja, han är helt...
Vi har så lätt att vi har en brevväxling
som pågår varje dag i stort köp.
Jag känner hans familj väl.
Jag bor hemma hos honom och så där.
Men vi har blivit väldigt sannan vuxna, John och jag,
och tycker jättemycket om varandra som vänner
och kan tala om allting från matrecept till hans senaste pres.
Det här är jävla underbart.
Det är så, som du säger, mänskligt, ja.
De har förutsatt sig att nu, nu ska jag inte.
Men det är så svårt att motstå.
Men någon dag senare så var det då det här
traditionella Nobel-special avsnittet av Babel
som sänds varje år.
Och då tänkte man, det här kanske är lite...
Nu har det gått några dagar.
Det är kanske människor som kan lägga band på sig.
Ja, framför allt att det har gått några dagar
och att man...
En person är ju väl helt såhär, oh jävlar,
den här personen känner jag.
Och då kommer det ut ur munnen,
utan att man knappt ens vet om det.
Ja, precis.
Men nu har man kunnat samla sig lite, eller hur?
Ja, och som tittar är man ju då nyfiken.
För nu har vi fortfarande inte fått så mycket information.
Vi vill ju veta dem.
Vem är han, vad han skrivit och vad tycker panelen?
Är han en värdig vinnare?
Jag har ju då översatt både pros och dramatik
av honom, bär han inte än?
PSN som ni nu pratar om.
Jag har ju jobbat med honom i många uppsättningar.
Så det var ju fantastiskt.
Det var det.
Jag har ju de senaste tio åren haft som uppdrag
att teckna av Nobelprisetagaren.
Så jag tänker bara, hur ser hans face ut?
Vi har haft en del ganska långa mailväxlingar
långt in på nätet och kommer in på det.
Jag kan ju säga att vi har åtminstone
en sak gemensamt.
Vi är både kristna nikotinister
närmare bestämt katholskas nusare.
Med rekordet kommer du då när författaren
Kristoffer Karlsson kommer in.
För att de här människorna som pratar om det här
har ju ändå någon slags professionell koppling
till honom.
Men Karlsson har ju en extremt var koppling.
Kristoffer, vad tänkte du?
Jag tyckte det var lite roligt.
Jag har ingen relation till John Fosse
utöver att min partner,
vi stod i en bokhandel en gång och tittade
och då var det dramatiken.
Och då sa han, oh gud, jag älskar John Fosse's dramatik.
Och tänkte, John Fosse, det känner jag igen.
Men vi har aldrig läst.
Därför var det lite extra kul nu.
Det första som hände var att jag skickade sju utropstecken
till henne klockan 13.00.
Så det var kul att han vann.
Vänta, vad fan hände?
Vad är kopplingen?
Det är ganska vagan i ktåten.
Vad är han i ktåten?
Det måste återan. Han är in i en bokaffär.
För några år sedan var han in i en bokaffär.
Och då sa hans partner att hon hade läst honom.
Och därför smsade han henne.
Och det vill han berätta om.
Nej, för jag heter inte.
Vi stod i en bokhandel en gång och tittade.
Och då var det dramatiken.
Och då sa han, oh gud, jag älskar John Fosse's dramatik.
Och tänkte, John Fosse, det känner jag igen.
Men vi har aldrig läst.
Så därför var det lite extra kul nu.
Det första som hände var att jag skickade
sju utropstecken till henne klockan 13.00.
Så det var kul att han vann.
Det är faktiskt jättetroligt.
Det säger någonting om att naturlagarna satt i ett spel.
Att han tänker att med de här cheva naturlagarna
nära det här svarta hålet som Nobelpriset är här
så är den här anekdoten värd att berättas.
Men man är väl inte...
Jag är inte jättemycket bättre i själv.
Jag kan tänka mig att du också.
Kanske inte i det här året.
Nej, jag vet.
Vi har ju båda varit i samma roll ungefär
när det gäller Nobelprisetagare.
Du med Bob Dylan och jag med transströmmer.
Eller hur? Det är exakt samma roll när vi fick...
Du menar att man blev upprymd av olika kanaler?
Ja, för att alla vet att du älskar Dylan
och många vet att jag tycker om transströmmer.
Och då blev man tillfrågad att valsa runt.
Och det gjorde jag då också.
Jag valsa runt. Och du också?
Ja. Och det är inte en stoltaste stund kanske?
Nej, kanske inte min heller, men det är väl ändå till vårt försvar.
Vi gjorde det därför att vi tycker om transströmmer och Dylan.
Vi har aldrig egentligen haft någon egen relation med transströmmer
och inte du med Dylan.
Dylan är samma person som han var dagen innan.
Ändå ser det som att man då värmer sig från värmen,
från den här brasan eller glöden som är Nobelpriset plötsligt.
Ja, det var rätt. Ja, det är patetiskt.
Men också patetiskt av mig,
att typ fem minuter efter jag hade läst att det var fossa,
så gick jag bort i bokhyllan och tog fram de här fem eller sex fosseböckerna.
Och la dem på bordet.
Fast jag inte gillar honom.
Som ett barn, för att Malin och barnen skulle se.
Och jag kanske berättade lite för dem om legenden fossa.
Det är ju skönt.
Ja, bara för att Mats Malm går ut där får dina fossaböcker ett nytt värde.
Det är ju skönt.
Men det är ju samma skit som det var dagen innan.
Men jag tänkte ju också, som man ju gör ibland om Nobelpriset,
att nu ska jag ge honom en ärlig chans.
Så jag tog ner högen sen och la på nattighetsbordet.
För det här ska jag läsa nu.
Sen hände jag allt det här med Israel.
Eller så de blev likgande där.
Och ge havnade framför sin än.
Som så många andra.
Och på mobilen.
Det finns ju vissa paralleller, kan du tycka.
Mellan det som händer kring fossa.
Och det som händer kring...
Många som inte har någon jättenära relation till området kanske.
Men som vill berätta för världen om sin koppling till det som händer.
Och det här är ju verkligen mänskligt.
Om något.
Att man får panik när man ser bilderna.
Man vill göra något.
Men det blir då lite snurrigt.
Inte minst när kändisar.
Då är det sett.
Det blir ganska invecklade texter ibland.
När de vill parera alla möjliga...
All möjlig kritik som kan komma.
Så de vill berätta att de fördömer våldet.
Men lägger in en brasklapp då.
Där de skriver att de minns an förstår vad våldet kommer ifrån.
Alltså den ena sidan fördöms.
Men skriver de den andra sidan inte gods bästa barn heller.
Känner de simanade att berätta.
Så de försöker liksom äta kakan och har en kvar.
De ska förstå båda sidorna.
Och de tar avstånd från båda.
Men de tar ändå inte avstånd från någon.
Och då undrar man varför om ni inte har någon koppling till regionen.
Varför kan ni inte motstå frästelsen?
Varför håller ni inte bara tyst?
Om ni inte har någon djup kunskap?
Det är det man borde göra.
Man kan ju tycka att det borde uppstånda en slags varningslampa inuti en om.
Om det man vill säga om det som hänt kräver 5 Instagram-skärmdum.
Var på tre av fyra sidors text.
Där man ska se till att ingen därute kan bli kränktad när man skriver.
Ja, det håller verkligen mer.
Det är ju så infekterat att det är det enda rimliga utvägen här.
Det är att inte säga ett ord.
Därför blir jag lite...
Det iser mig nu när jag hör att jag ska prata om det.
Det vet inte hur...
Jag tror knappt att det går.
Utan att väcka så mycket hat att i slutändan det inte blir värt det.
Var och en säger man det?
De som känner, de som brinner för en eller andra sida.
De kan man respektera.
Jag pratar om de här som inte riktigt vet vad de tycker.
För de är inte tillräckligt insatta.
Men som ändå lägger ut 5 skärmdumpar.
Eller 7 skärmdumpar med långa texter.
Där de ska berätta hur mycket de blöder.
För båda sidor, men inga sida och så vidare.
Nej, jag har verkligen känt med tom på ord.
Och jag tror dessutom inte är det så att någon människa
ändrar åsikt av en Instagram-bild.
Vem mer man skriver till, så att säga.
Jag har känt mer ganska slagen till marken.
Och det har känts ovärdigt att skriva någonting.
Jag drog mig undan till slut.
I mitt mörker på något sätt.
Jag vill också hålla mina egna instinkter i skack.
Man känner att man känner så starka grejer
och man har inte koll på vad det är som bubblar upp.
Du vet inte hur du har gjort.
Man går in och söker information.
Man får en chock av det man ser.
Och så drar man sig undan igen.
Men sen vill man in där igen.
Och så vaknar allting igen.
Och så är man tvungen att stänga av igen.
Och jag har inte riktigt koll på min egna känslor.
Min egna våldsamhet för att tala i klarspråk.
Känner du igen dig?
Ja, verkligen.
Exakt igen dig.
Men någon gång under dagarna när jag låg där så såg jag högen med
John Fosseböcker.
Och i brist på andra idéer då.
För att försöka tänka på något annat under stund om.
Så mjuter jag sig igen igen och sträckte mig efter någon bok där.
Och började läsa.
För att tänka på något annat.
Man kan ju kalla det för verklighetsfrånvänt.
Men jag började läsa.
Och började känna efter någon timme att
Sackta mig säkert att hans språk började sippra in lite.
Det var spännande.
Det började att omsluta med lite det här upprepandet som man håller på med.
Som spindeltrådar som vävs.
Runt den som skyddar den lite.
Hans ganska konstiga texter.
Som började få mening utan att det riktigt fattade vad det var för mening.
Jag vet inte vad det som sker.
Men det är väl något som vi kanske kan förstå.
Mitt i den kärlek.
Som öppnar sig som ett fönster.
Blånande mot ett mörker.
Då öppnar du också ditt fönster mot det stupande mörkret.
I allt jag såg.
Och vi andas oss inåt mot en alltid återkommande och alltid bortflyende plats.
Där gamla händer knäpper sig i bön.
Som tårar i skärande gammal musik.
Långsam musik.
Och ge oss den långsamma musiken.
Ge oss den långsamma musiken.
Och låt oss försvinna i den.
Och du passar du där på något sätt?
Jättefint.
Alltså man vill sänka volymen.
Man vill höra långsam musik.
Det var ju sådär det känns om dagarna, eller som det känns nu.
Man vill slippa på något sätt.
Sen kommer det tillbaka att man vill slåss.
Sen kommer det tillbaka att man vill slippa.
Sen kommer det med mörka gröna tillbaka igen.
Sen kommer impulserna att skriva någonting på nätet.
Sen förstår man nej. Det ska man absolut inte göra.
Istället vill man bara ha en långsam musik och försvinna i som man säger.
Jag började fatta lite vad han hade på mig.
I ljuset som inte är ett ljus.
Men som liknar ett ljus.
Och som går genom dagar och nätter.
Likt en hund som nosar sig fram.
Det är där vi finner vår plats.
Det är där vi finner den känsla som gör att vi kan leva.
Detta för underliga ljus som kan mörkna.
Jag saknar ner en eläsare.
Och i några stilla stunder där kan jag faktiskt släppa hatet.
Kort paus.
För att jag hör någonting om det texterna bakom allt som har hänt.
Kort paus.
Som att hans texter blir en bön.
Paus.
Det är äntligen hör musiken igen.
Paus.
Det är långsamma musiken.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Paus.
Du behöver toalettpapper, nästduka kanske. Snacks. Och orkar inte gå ut i hösträngnet ner till affären.
Då kan du få Dora komma hem till din dörr med det du behöver.
Eller du får oväntat besök. Prövdes du att köka släkten där? Plingplång. De vill ha bullar.
Varför skulle de komma bara från ingenstans?
Okej, men en granne då. Någon som ville umgås. En kompis, vad vet jag.
Eller så här, tänkte jag att du ska gå bort. Du har mandag i bortbjudan plötsligt.
Eller när jag glömt att köpa present, då kan ni dra hem blommor från blombutiker eller presentkort.
Vad vet jag. Så mycket teknik, delikatesser för att ge bort som kommer direkt till er dörr.
Jag tycker att du gör det här väldigt bra. Du gör det du ska och du gör det bra.
Du har gett tyngd åt den här tanken att få Dora utbjuda är brett.
Och att det är en jävligt levande app där hela tiden kommer nya restauranger eller kaféer och butiker.
Det är en jävligt levande plats helt enkelt.
Ja, och när du säger plats, du menar att det är en jävligt levande app.
Ja, exakt. Det var så jag ville sluta. Jag ville uppmåna alla lyssnare att ladda ner appen om man inte har den.
Och utforska allt det här utbudet som finns i just ditt område.
Tack för Dora!
Tack!
Hej, hej!
Vi är spännande av Petgud som är ett svensk företag och det här är spännande.
Eller vad säger du, Shulis?
Ja, det här tycker jag är intressant. Jag ska börja med att presentera två stycken problem.
Det är för att de här två problemen är själva anledningen till att Petgud existerar.
Och den första, det handlar om hållbarhet. Det här tyckte jag var helt... Det var alltså mindboggling.
Hundar och katter i beräknas idag står för 25% av all köttkonsumtion.
Det är det första. Det är ju ett bekymmer. 25% är som står katter hundar för.
Det andra då, och det andra handlar om katter hundars hälsa.
Vad är det vi egentligen... Vi ger våra hundra katter. Vad ger du i Bianca 5?
Jag vet ja vad det är i hjärna. Vad är det för guis med heller upp i skolan?
En enorm... Det är enormt viktigt att veta vad vi köper till oss.
Då är det innehållsförteckningar och det är ursprungsländer och det är liksom allt sånt där.
Men när det gäller hundar, då är det liksom... Det är Anything Ghost.
Man har ingen aning om vad de här grejerna kommer ifrån.
Och här kommer då Petgud in. För deras fokus är ju just att fylla maten då med bra proteiner.
Som bygger på insekter.
Ja, men det är det som är grejen. Det är insektsbaserat foder.
Alltså insekter är det den enda animaliska proteinkällan som de använder.
Och tack bara då att tusentals hundra katter äter Petgud, så sparar man då över tusentan koldioxid varje år.
Och om fler skulle göra det, då skulle man verkligen kunna göra markant skillnad.
Och när det då gäller hundar så katter hälsa.
Så visade då forskningen att den här insektsproteinet är en kvalitet som är i linje med, eller till och med bättre
än vanliga animaliska proteiner. Dessutom helt fritt från antibiotika.
Ja precis, jag tycker att uppmanarna alla går in och testar.
Man kvar nu dessutom 20%-rebatt på första köpet och man använder vår kod, Alex Sige.
Alex Sige 1-ord. Och då går man in på petgud.com.
P-e-t-g-o-o-d.com.
Tack Petgud, hej hej.
Vi spansade McDonalds.
Vi har jobbat med McDonalds i många år och därför är det ganska insatta i allt arbete de gör.
Från allting, arbetet mot, och det handlar ju allting från barn till fotbollslag och så vidare.
Och nu så vill de motverka nedskräpning, intressant.
Ja, motverka, de har ju till och med en noll vision då, mot nedskräpning.
De vill inte att några av McDonalds förpackningarna ska hamna i naturen, utan då i papperskari eller återvinning.
Så då har de tillsammans med Håll Sverige rent ett samarbete för att i grunden förändra attityderna till nedskräpning.
Och det här är ganska fiffigt, det är så att McDonalds har utvecklat en funktion i appen,
alltså McDonalds-en appen, som ger massor med goda deals om man kommer ihåg att slänga sitt skräp på ett ställe.
Så det enda man då gör är att man öppnar appen, man tar en bild på när man slänger förpackningen i papperskorgen.
Och då öppnar sig det här.
Ja, det här är en slags morot, ja, morot, för då får man då, då får man erbjudanden och rabatter om man slänger sitt skräp på rätt ställe.
Jag tror att det är smart, jag tror att det ligger i tiden, den här en ny generation som ju tilltalas av speleliknande utmaningar.
Ja, och också en ny generation som jag tror skräpar ner, utan att, alltså utan att veta om det riktigt.
Alltså, det finns ju en hög grad av omedveten nedskräpning.
Du har väl skräpat ner en hel del det själv?
Ja, jag menar absolut. Jag tillhör nog den nedskräpande generationen, jag tror inte att våra föräldrar gör det här lika ofta som vi.
Och därför så är det ett bra initiativ. Ladda ner McDonalds-app och börja slänga skräp och få goda deals.
Tack McDonalds, hej hej.
Det är ju landslagssamling igen för Härfotbollen. Du kanske kände till?
Med gärna Andersson.
Ja precis, han är då fortsatt Sveriges förbundskaptena, men antagligen så är han inte det då på måndag kväll, sen kväll.
Eftermatch mot Belgien, som vi då antagligen förlorar eller spelar lika. För om vi gör det så är vi då ute ur EM-kvalet och då har Jan lovat att han är gone.
Men vilken EN visar jag väl? Du menar att om Sverige vinner med 3-0, är han klar?
Ja, han har sagt att han är kvar så länge det finns en chans att vi går till EM.
Det finns ändå någon typ av rimlighet i det. Men det känns ju ändå som att det är sista stationen på resan på något sätt.
Det känns ju som att han är en dead man walking på något sätt när han kommer in i pressrummet och ska hålla en presskonferens inför träningslandskampen på torsdagen.
Och sen är det då den här matchen mot Belgien på måndag. Ingen tror att han kommer överleva det här.
Men han slår sig ner och får då en fråga från en av rapporterna som ska spela upp.
Jan, om vi ser på det här EM-kvalet har varit när jag spelar fem matcher, finns det någonting du ångrar?
En konstig fråga därför att man tar ju hundratals beslut i den här åldern.
Många spelare man pratar med säger också att det här laget måste hitta en ny identitet.
Vad vill du att det här landslaget ska ha för identitet?
Många spelare, är det?
Ja, men det är roligt.
När vi har pratat efter match, när vi har pratat med...
Så är det många spelare, är det?
Jag har pratat med minst tre spelare som har sagt det.
Är det många?
Tre av tjusäx är många.
Ja, jag har inte pratat med alla tjusäx.
Okej, men jag kan se långt frågan om du har skrivit det.
Jag tar det själv.
Nej, men det är klart att...
Det är väl lite som att Handra kommer på just det.
Jag har bestämt den för att inte bråken skönt listor.
Men vi kommer inte från att han är ju nu en...
Ska man säga...
full blown, sur gubbe.
Som visar att han är på alla vis utled på alla idioter som finns omkring honom.
Och det finns ju en sorg.
Jag känner ju det.
När jag hör här att det är över.
Det är som att vi är...
Det är en båge.
Och vi är nu i den absoluta slutet av den här bågen.
Men sorry, sorry.
Det kändes som att det är för honom.
Man känner väl lycka för landslaget.
Att ett nytt kapitel egentligen startar.
Absolut, så är det ju.
Det är någonting med det som stränger som brister.
Det är ont på något sätt.
Jag känner samma sak.
Jag kan känna det inför svenska akademin.
Apropå Nobelpriset.
Det är också slutet på en lång resa på något sätt.
Det känns som att avmystifieringen
och tuntifieringen av svenska akademin
är nu total.
Jag tror att det här är slutet på någonting som vi ser.
Alltså, vi kan väl lyssna igen på Mats Malm.
När han berättar om John Fosse.
Och nu ska det inte handla om
Barken John Fosse eller akademin.
Jag börjar vil dröja här en skön för att göra en poäng.
Nobelpriset i litteratur år 2023.
Tilldelas.
Den norska författar en John Fosse.
Förans nyskapande dramatik och prosa
som ger röst åt sigbara.
Ja, en prosa som ger röst åt sigbara.
Efter ett par timmar så gick
jag tror det är tysklands största tidning.
Den här Frankfurter Allgemeinigt Zeitung.
Gick ut och honade akademin.
Honade akademins språk.
Om man inte visste att akademin är helt
omottaglig för ironi så vore man tvungen
att betrakta motiveringen för utdelningen
av Nobelpriset i litteratur som just detta
ironisk och en floskel från
den estetiska legitimeringens nedersta skrivbordslåda.
Elagsformulet.
De menade osägbara.
Ja, framför allt det här med motsatsorden.
Röst åt sig osägbara.
Du vet, det är som en paradox ju.
Man skulle ju också kunna säga att alla
Nobelpristagare,
alltså är man så bra författare
att man får Nobelpriset.
Så är man ju i regel en ett språkare
för det osägbara.
Alltså det som är i princip omöjligt
att uttrycka i ord lyckas de på något
magiskt uttrycka i ord.
Absolut.
Men det som jag tyckte var intressant
det var just de här,
att de var motsatsorden.
Att de ska stå mot varandra på något sätt.
Det finns någonting som är
nästan gymnasialt
i...
När jag var 20 år skrev jag
en uppsats som hette
en uppsats som hade Martinsson som
hette
Då fattar du och fattar inte
en studie
i paradoxen i hade Martinsson's
anjöra.
Det är så kul då,
det har varit röst och någonting som är osäkbart.
Och de här typen av
formuleringarna har ju svenska akademin
varit
väldigt bekysta i under hela
00-talet.
Jag skickar till dig nu en
liten lista med
motiveringarna från de senaste åren.
Du kan väl
läsa upp motiveringarna
för mig.
Ja, jag har fått det nu. Ska jag läsa eller?
Ja precis, läs den.
Vem är du där att börja med?
Kot C, uttalas det så.
Kot C,
2003. Läs.
Motiveringen lider, som i tal rika
förklädnader
framställer utanförskapets
överrumplande delaktighet.
Ja alltså
det är någonting som är utanför, men ändå delaktigt.
Hur går det ihop?
Alltså, ja
det är helt knäppt. Ja man inte bara
delaktig säger de, man är överrumpligt
delaktig.
Men man är utanför.
Ja, det är alltså någonting som både är utanför
och är inne i någonting.
Kan du läsa
nai Paul från 2001?
För att ha förrenat lihört berättande
och
omutlig iakttagelse
i verk som dömer oss att se den bort
trängda historiens närvaro.
Ja, historien är både bortträngd
med närvarande.
Just den delen av historien som vi inte
omnämner.
Ändå närvarande då
mellan raderna. Det ska ju inte gå
på något sätt, men
jag tycker att de är
jättepörkjusta
i att ta fram de här.
Läsa en till eller ett par.
Mojan 2012
som är hallessinatorisk realism
för enare saga
historia och samtid.
Ja, den är både realistisk
men den är också hallessinatorisk.
Just det och sag och lika.
Louis Glick 2020
för hennes omyskändliga
poetiska röst
som med sträng skönhet
gör den enskilda
människans existens
universell.
Det handlar både om en enskild människa
och någonting som då är universellt.
Det känns som att man skulle kunna
riva sönder alla de här
orden på lappar och slänga upp
i himlen och sen bara ta upp ett antal
och få ännu en motivering.
Exakt. Jag håller verkligen mer.
Jag blir faktiskt generad
när jag läser det. Det är faktiskt helt otroligt
sjukt att de här människorna
har ju ändå haft flera månader på sig
med 18 stycken i ett rum.
Okej, vi ska nu ge priset till
Glyck. Vad skriver vi hörni?
Och sen så kommer de bara fram
till den här typen av gymnasial
banaliteter. Det är floskare alltså.
Och så har det inte alltid varit.
Jag kan ju utan till
innan till
Harry Martinsons
motivering från 1956
eller när det är 74.
74. Förr ett författarskap
som fångar dagdroppen och
speglar kosmos.
Det vill också mot sig term...
Det är det också. Absolut.
Men det är någonting som är
så jävla töntigt nu.
När jag ser Masmalm
komma ut där och när han då
säger då att John Fosse
ger röst åt det osäkt bara
att det är lite mjöklare, knappt av det.
Och det har vi att göra med
mycket saker. Det är klart att Arnaud-skandalen
har väl bidragit.
Därför att det var så pinsamt.
Och sedan skulle alla
i Akademien skriva böcker om vad som hände.
Vilket också var pinsamt. Det är också någonting
med Instagram som kom.
Peter Englund och Steve Semsandberg.
Instagrammar inne från Mötesrummen.
Just det.
Det är en jävla avmystifierande.
Otroligt pinsamt.
De här
18 personerna
var gudar
för 50 år sedan.
Och nu är det
faktiskt ett gäng töntar.
Och det är
en otrolig resa.
Apropå slutet på en båge.
Men är det inte också på sin plats?
Alltså att världen har
avförtrollats i stort
för oss alla.
De här institutionerna
har inte längre någon slags
sagolik aura.
På gott ont.
Jag ska gå tillbaka
till Janne då.
Jag ska prata om den här resan
som Janne Andersson gjort.
Som det verkar som att alla förbundskaptenare
i svensk herfopol gör.
För jag tycker
det är inga så spännande.
Om vi kollar på ESO från början.
Janne Andersson har blivit
ny förbundskaptenare.
Kommer från Norrköping och
hela Sverige är ju
väldigt förkysta.
De möter en person som säger som det är.
Och vi har ju vant oss
vid andra typer av förbundskaptenare
innan.
Så det här är liksom förlösande.
På den första presskonferensen
ställer Olof Lunden fråga om
hur ser du på det här med media?
Det har varit några duster medierna företrädare.
Det här är 2016.
När han precis har fått posten.
En del av jobbet är ju
vi som sitter framför dig nu.
Du har ju verkat i skyddade verkstäder
i Norrköping och Hansta.
Några företrädare av dig har ju tröttnat
vett rejält.
Hur tror du att du ska hantera
det mediala trycket?
Jag har inte haft några problem hittills.
Jag går liksom inte att måla upp några bilder.
Varför ska man måla upp problem?
Jag tror ju på att de flesta
är grunden och så där.
Och då får man ju vara kyst tillbaka.
Skulle det inte vara så.
Ja, alltså fotbollen är ju fantastisk.
Jag skyddar det verkstäder.
Det är inte alltid så jäkla skydd att det är för sig.
Men
fotbollen engagerar ju.
Det hade varit tänk om man hade suttit här själv.
Och ni inte hade suttit här. Det hade varit hemskt.
Ja, du hör.
Det här är ju en jävla positivistisk andas.
Men gud vad jag har svårt för den där
satsmeledyn.
Ja.
Vadå då?
Alltid i försvarslägg.
Även här när han är trevlig.
Ja, men jag uppfattar ändå
som att det här är en ärlig röst.
Jag har minst vet jag kände
äntligen.
Det här kommer att bli bra.
Och hans första tid som förbundskaptena
är ju också kanon. Han gör ju succé.
Han tar oss till mästerskap.
Och det går...
Det går bra för honom. Han har vind i seglen.
Men du håller med om att
man ser ändå fröt till gubjöven redan här?
Ja, absolut.
Men jag tror att det är också det här
som folk... Han säger som det är.
Det är liksom...
Det är lite gubbigt på något sätt.
Men det gillar vi.
Åtminstone tills vidare.
Till och med när han pratar om andra saker
än fotboll.
Så är det ju...
Jag tror att jag sprötte upp någon gång förut
i podden som blev ju väldigt omtyckt.
Alltså när han liksom
ger en intervju och säger att
han fattar liksom inte varför folk håller på
och tramsar med saker och ting.
Det ska vara som det alltid har varit.
Varför Kongla när det finns...
Nej, så ska de börja äta igen, men nej.
Det som när det finns kaffe, då ska du börja med
latte och sådana jävla skit. Det finns kaffe.
Men det är samma med öl. Det finns vanliga ljusfater.
Ipa, sånt här skit serverar de.
Det ska vara som det alltid har varit.
Det är lite fattig man smagnesbet ner över det.
Det kanske man kan säga.
Ja, verkligen.
Jag använder så går det då lite sämre
på planen med missarmästerskap
och vi börjar se nya sider
hos Janna Andersson. Det är lite en irritation
hos honom.
Jag kan spröja på ett exempel
som är från 2020.
För bara 2-3 år sedan.
När...
Han tycker att det är snackigt
på presskonferensen.
Maybe you can be quiet.
Sorry.
Thank you.
Jag blir snart så bannar på honom.
Lite irriterad här nu på TV4.
Det är alltid när folk springer och pratar.
Har vi presskonferensen så ska vi prata
med mig. Annars behöver jag inte vara här.
Har du kunnat säga någonting
spelarna än?
Excuse me, guys.
We have a press conference here.
We will get to...
We have a press conference here.
Let him answer the question.
We will get to...
Helvete.
Det är helt otroligt alltså.
En irritation.
Här kan jag känna sig...
Jag som är allergisk mot dålig stämning.
Jag kan knappt...
Här trädde vi in
i en era i hans
förbundskap till ens tid.
Jag tycker att det är besvärligt.
Jag får ångest varje gång till en presskonferens.
För jag känner en vibration
av hans irritation så fort han kommer
in i rummet. Den finns där bara.
Han hatar
alla som ställer frågan till honom.
Allihopa.
För bara ett halvår sedan
får han en
fråga som man tycker är
insinuerande.
Då rytter han ifrån.
Jan är först och främst
vad man säger om ert spel.
Och så kommer det här att räcka mot polen.
Du tycker det var dåligt?
Nej, jag får fråga.
Det var lite...
Jag fick en värdering i din fråga.
Lite en laddning där.
Vad säger du om ert spel? Räcker det här mot polen?
Det har jag inte ens husning om.
Vi kommer inte att spela likadant om polen såklart.
För de spelar annorlunda.
Vi ska återhämta oss i fyra hela dagar nu.
Jag är jätteglad för i vandmattren.
Jag tycker det är jättebra att vinna i matchen.
Det kan jag säga.
Sen finns det massviss av grejen i fotbollsmatt.
Ja, du har ju.
Eller är det bara jag?
Nej, det är jag också.
Det jag tycker är störigt är att han
har ju det här trycket i rösten
för att han vet att det sitter
50 000 gubbar hemma och tittar
som är på hans sida.
Jag tror inte att han skulle prata på presset
när de stod själva där.
Du menar att han använder sig av
en ton som han vet funkar
bland en viss typ av människor?
Ja, det märkte man också på den här presskonferensen.
När han liksom
de här passiva aggressiva skratten
medan han tittar,
han slänger en blick in i kameran
till gubbarna där hemma.
Ja, precis. Det är ditt vi ska komma nu då.
För det här är då
slutsstationen kan man väl säga.
Eller början på slutet är ju den här
brömda presskonferensen.
Den har säkert alla hört eller sett.
Men det ska ske upp en bit från den ändå.
För den markerar verkligen slutet.
Här går då topplocket för Jan
när han får en fråga om
efter en vinst med 5-0
varför den vi spelade inte
blev in vid tidigare.
Du ska inte, Alexander Isaac eller Victor Göker.
Vem ska inte spela då?
Vem ska inte spela?
Vem ska inte spela?
Det är ingenting personligt.
Jag får ta ut det älva.
Vem ska inte spela?
Förändra reformation.
Är det genom en halvtimme?
Jag är inte förbundskad.
Varför är det personligt?
Det är bara det sista 5-6 matcherna.
Vi har inte med 5-0 så står det ur gnällor.
Jag gnällor inte.
Jag frågar om Jesper Carlson.
Det är en spelare som kommer in i en mål.
Jag vill bara veta.
Jag vill bara veta.
Det är så här när jag kommer hit.
Så har du stått här och chattat inom allting.
Jag frågar den härifrån.
Du behöver inte.
Det är ingenting personligt.
Ni är fyra man som kommer få tera mig.
Du börjar med 5-0.
Du har vunnit 5-6 matcherna.
Så får bundskapten måste du ta?
Det är väl där han är helt vandrad utifrån studien.
Och i rollen som förbundskapten måste man väl säga.
Det där hände ju.
Men om man bortser från opinionen.
Så är det ändå intressant.
Den här resan som han har tagit.
Man kan hitta den i alla andra förbundskaptener.
Innan.
De kommer som ny på posten.
De kan inte ha några problem alls för media.
De kan inte ha några problem alls för media.
De är trevliga, sympatiska.
Och så långsamt så visar de sina rätta ansikten.
Och jag kan ta ett annat exempel.
Vi kan ta Erik Hamreen minst honom.
Inte den skarpaste kniven i lådan.
Nej det kan man ju inte.
Ja, precis.
Men det där gillade man i början.
Han kom som ny förbundskapten.
Efter en vecka är han med i Skablan.
Och gör en jävla succé.
Han har en enektiv åt om hur han träffade sin fru.
Som verkligen går hem i studien.
Han har en enektiv åt om hur han träffade sin fru.
Som verkligen går hem i studierna.
Och han är då...
Inte speciellt tydlig intervjuer.
Men han har en energi som folk helt enkelt älskar.
Men han har en energi som folk helt enkelt älskar.
Och han har många roliga ord.
Det är han då som till exempel myntar ordet shining.
Det är han då som till exempel myntar ordet shining.
Kommer du ihåg det?
Nej.
En person som har shining.
Det är det som han är ute efter i ett landslag.
And shining betyder ungefär.
Att det liksom...
Det lyser av energi om och om.
Men varför säger han inte shine?
Nej, jag vet inte.
Det är det som...
Ingenting finns ju, det går inte att förklara.
Men när han får en fråga om
Erkan Sängen.
En spelare som var aktuell för 7-8 år sedan.
Då säger han då så här.
Han verkligen...
Njuter att vara ute på plan med.
Han har visat mod och...
Ett uttryckte som några kanske...
Ja.
Jag tycker i alla fall ett fantastiskt uttryck.
Shining som jag sagt ett antal gånger.
Ni tycker ibland att...
Ett fantastiskt uttryck.
Det är ett väldigt bra ord.
Hur jag vill se spelare ute på plan.
Han har en där shining, han vill vara där ute.
Han har mod.
Ta bara när han brösta tillbaka bollen i går till Lisex.
Han är i ett tränkt läge.
Jag gillar det.
Jag gillar det.
Jag får inte säga lyskraft.
Jag vet, men det här...
Det är också felbyte.
Det är knäppt på alla möjliga vis.
Men det sprang en roll för det här.
Har shining.
Erik Hamren är här in the zone helt enkelt.
Allt han säger är...
Det blir bevingat.
Just det.
Och också klipp när han ju bort sig.
Det är uppfattat bara som gulliga.
Till exempel när det är stortklart att han inte är så duktig på engelska.
Och han är på en presskonferens.
Han ska säga då...
Som svar till en utländsk journalist.
Att han hejar på deras lag.
Men han vet inte vad heja på är på engelska.
I'm gonna...
What do you say?
Heja vad heter det?
Hold on then.
I wish them luck.
Let them win the whole shit.
Det är ändå...
Här ska man tänka sig att det här går inte.
Men så är det inte.
Men har du gärna med att vi svenskar...
Vi vet ju...
Vi påminns i slutet av de här förbundskaptennas karriärer.
Att det är såklart kört som vanligt i de här stora turneringarna.
Men i början när det kommer en ny...
Då får vi plötsligt ett naivt hopp.
Ja exakt. Så kan det vara.
Och då tänker vi att de är shining.
Ja verkligen.
Verkligen.
Men så går han då genom samma vågar som alla andra.
Och han når då toppen och är på väg ner.
Och det första är egentligen...
Det första cringe ögonblicket får riktigt ävel.
När inför en landskamp där Sverige ligger illa till.
När...
Erik Hanbreen då...
Jag håller rätt brantal.
Jag spänner blicken i kameran och håller rätt brantal till fansen.
Kan du hålla där?
Nej.
Han avslutar det då genom att ställa sig upp.
Han ställer sig upp och höjer östen.
Och så ser han...
Tillsammans är vi starka.
Tillsammans är vi jävligt starka.
Kommer du då?
Nej.
Det här var ju enormt.
Det är så märkligt att han tog en presskonferens.
Och gjorde om den till något typ av tal till nationen.
Från den här stunden då när han märkade att
mitt sätt funkar inte längre.
Då kommer då exakt samma irritation som vi har sett hos Janne Andersson.
Den kommer också till Erik Hanbreen.
Det är då invidning av Friends Arena.
Och vi har mött England och Slatan har gjort tre målt, tror jag.
Han har bland annat gjort det här cykelsparagsmålet,
kommer du ihåg, som är ju sällan snyggt.
Och då vill ju reporterna höra vad tycker de Slatan?
Det är det enda person som de pratar om i Slatan.
Och det skulle man kunna bjutsa på då,
som förbundskapten.
Men han får då en låsning.
Och det är väl något med att han vill påpeckla att
det här är inte bara Slatan för tjänst.
Så här låter då den här intervjun.
Och här är vi nu i en brant neversbacke.
Nu ska vi få höra vad Erik Hanbreen.
Ja, vi måste det. Jag tror att han har lite röst kvar.
Erik, vi finner inga ord, säger vi här allihopa.
Om du har några kvar i din röst då, vad du säger själv.
Nej, det tog slut det här med fjärde målet.
Fantastiskt.
Hur mycket känner du?
Hur mycket känner du att det här är ett verk av laget?
Hur mycket känner du att det är ett verk av Slatan?
Löjligt att hålla på med det.
Ett lag så är det elva spelare.
Elva spelare som jobbar hårt för varandra.
En spelare kan inte göra någonting,
men han är ju en världspelare.
Och det visar att han gör fyra mål.
Men han kan inte göra det ensamme.
Nej, det är nästan som vi trodde.
Det var en magisk avgång.
Det är då i respekt mot de andra.
Nej, men det vill vi inte ha.
Det är ett dåligt respekt mot de andra som jobbade där ute.
Nej, men vi tyckte det var en fantastisk uppvisning.
Det är världsklass.
Men de andra gör ett jävla jobb dem också.
Och det blev en magisk afton här inne på arenan.
På alla sätt och vis.
Ja, det var fint.
Vi fick en start som vi önskar.
Ja, det hör ju.
Man hör ju på långt håll att det här kommer aldrig att gå.
Det är alltid så här det slutar.
Och mycket riktigt bara en kort tid efter den här matchen så slutade det då.
Hamren, för han hade gjort den här resan.
Från underbara Knaspål till media-hatande gubbe.
Och det är då över.
Exakt så här var det också med Lars Lagerbäck.
Och ännu tidigare det var som Ulle Nordin.
Det här är liksom bågen.
Och det som är så intressant nu ju.
Det är ju att nu står vi inför en ny förbundskapten.
Och här kommer då min spaning egentligen.
För när man ser på Oddsen då.
Allt är mycket tydlig på att...
Eller den största favoriten just nu i alla fall är Kim Bergstrand.
Även om du känner till honom. Han är ljugårdens...
Alltså gamla fotbollspelare?
Ja, precis. Spelade ARK.
Och han trendar nu ljugårdens IF.
Och allt är inte tydlig då på att...
också han ska gå igenom den här resan.
Den ska förändra honom.
Som den har förändrat alla andra.
Och det kan vara intressant att veta då.
Vem är Kim Bergstrand?
Jag söker på YouTube och på hans namn då.
Och den första intervjun som jag får upp är då...
När han då för ett par år sedan eller några år sedan...
Som div-tränare blir intervjuvad.
Det är två matcher kvar av säsongen.
Div för guldläge.
Det går så bra här för ljugorn.
Där ljugorn är en bra period.
De har en enkel borta match kvar.
Och sen så kan de ta guldet hemma.
Och reporten frågar då om det.
Alltså om möjligheterna att ta guld.
Och då svarar då Kim Bergstrand så här.
Det är tre säkra poäng mot ensköping borta.
Och sen tror du på att ta allt på det sista matchen.
Eller?
Skulle du satsa allt och ägde?
Kanske inte alltid ägde.
Varför då? Den var ju säkert tyckte du så.
Ja, ganska säkert.
Ganska säkert.
Hur ska det vara nu egentligen?
Säkert eller ganska säkert?
Ettan mot jumbor i tabellen känns för det.
Skulle du satsa allt och ägde fråga?
Nej, det tror jag inte.
Inte du heller då förstår jag.
Nej, självklart inte.
Såg inte idrotten.
Tror du att Djurgården skulle slå Tyrus i dammansvenskan?
Nej, inte jag heller.
Kim Bergstrand på ett lysande humör.
Ja, det är klart att det.
Du kom direkt till oss.
Men det ställde otroliga dumma frågor.
När det gäller påståenden så sa jag att det är säkert matchen.
För då skulle du satsa allt och ägde.
Det var en fråga.
Ja.
Ett påstående var det.
Det som vi har väl kommit till.
Kim Bergstrand är en person som redan från start
är på den plats på otrevlighetsskalan
som de andra förbundskapterarna landar på.
Efter åratal på posten.
Så vad fan kommer han sluta?
Välkommen till helvetet, säger jag bara.
Vi är spanser av Lykta.
Lykta är då ett företag som säljer
ett hundra procent, ett hundra procent förnybar el
till deras inköpspris.
Det är listet.
Jag vill veta att all el som jag förbrukar
är förnybar el.
Det är det första.
Jag vill veta att de som jag köper elen av
inte tjänar en spänn på den.
Jo men det jag menar är listet är att Lyktas kunder
erbjuds att välja mellan antingen timprisavtal
eller rörligt månadsavtal.
Om man väljer timprisavtal, då betalar man bara
det elpris som råder just den timmen
när man konsumerar elen.
Medan om man tar rörligt månadsavtal
då baseras elpriset på snittpriset
per kilowatttimme under månaden.
Lykta lägger då inte till ett enda öre.
Det är det det kostar helt enkelt.
Den där som de tar ut över det
är en månadsavgift på 39 kronor
vilket är inte mycket.
Det är fantastiskt att man kan följa
i appen elpriset.
Man kan till exempel ladda bilen
när elen är nära 0 öre per kilowatttimme.
Vilket sänker då en unika snittpris
om man har timprisavtal.
Det är ett väldigt bra sätt att spara pengar på.
Ja verkligen och framför allt nu då
när alla våra lyssnare får 3 månaders gratis månadsavgift
alltså 3 månader får man då gratis månadsavgift
och man betalar då bara för inköpspriset
på elen som är förnybart i 100 procent.
Hur gör man då då?
Du går bara in på lykta.
Du registrerar in med bankidéer
och läpper dem dig att säga upp ditt gamla elavtal
och då är det ingen bindningstid
eller uppsägningstid
om du inte är nöjd
då kan du bara hur lätt som helst byta e-bolag.
Då för att aktivera e-buddandet
så använder ni koden Alex Sige
i ett ord Alex Sige
på lyktas hemsida lyktaenergi.se
Jag säger igen
lyktaenergi.se
Tack Lykta!
Tack Lykta!
Hej hej hej
Vi sponsorar av Albert
Barnens digitala utbildningsplattform
för Mattesvenska, engelska, programmering och geografi
Och det gäller då för barn
för barn i ålderna
medan 3 och 16 år
så mina barn som är 5, 11 och 14
de är ju rakt upp i målgruppen
och framför allt för mig då
är min dotter nu
som nu går i 8
hon har ju matematik
som jag helt enkelt inte förstår
så jag är väldigt glad för att Albert finns
Det är nästan de mörkaste stunderna
i min relation till barnen
när man sitter där
barnet är trött
man är själv trött
och man sitter och kämpar
med någon mattepgift
som varken jag eller barnet förstår
och det finns en klyfta mellan oss
Ja och det är inte heller bara ditt fel
när du läste matte
till exempel jag sa till min dotter häromdagen
du gör liggande stolen
du skrattar om du hade aldrig hört förut
för det är den uttik 93 typ
ja något sånt här
det känns inte så hårda mot oss själva
men med hjälp av Albert
så kan då ens barn
få stora framsteg
i sitt skolarbete
det är en rolig upplevelse
som liknar spelupplevelsen
när man går in på Albert
de känner igen där
från sina spelappar
och sin mobilvärd
och de följer också skolplanen
så att de vet exakt
vad en tjejlig kilder
som går i 8
hösten middeln
ska kunna och vad hon läser
och då är det som man går in på uppgifterna
och då så vet man att det som mitt barn
nu gör
det kommer hjälpa henne
eller honom i skolan
ja precis man slår två flugor i en smäll
då barnet gör bättre från sitt skolan
och man själv får en roligare
stund med barnet
om man ska vara lite egoistisk
när man ju läxar
så om man ska testa det här
någon gång så är det ju nu
varför då såg man
nu kan man prova att Albert helt gratis
utan att betala en krona
ända fram till årets slut
man går in på hejalbert.se
det är faktiskt ett kanon erbjudande
det dessutom är så
att man utöver det
får 20% för alltid
med rabattkoden
AlexSigge20
alltså det är dels gratis till årets slut
och efter det är det 20%
FOREVER
med koden
AlexSigge20
just det, det gäller nya medlemmar
så gå in på hejalbert.se
och testa nu
tack Albert
tack Albert, hej hej
nu är det dags snart
alltså jag och Malin är bjuda på en massa
Halloweenfester här, eller?
finns det sånt?
ja, det är jättestort
jag tänkte att det är mest för barnen
nej, tyvärr heller på att säga
jag har lite svårt för maskerader
men då får man ju höra
om såna här skräckhistorier från tidigare år
folk som har blivit utkanslade
eller fått folk uppröda
jag vet
jag vinner på en sån här
de har såna här varningssajter nu
Offensive Halloween costume
you should not wear
alltså bland annat drottningen då
alltså den engelska drottningen
får man inte vara en är
tyder på dålig smak
aha
it's too soon
aha
något annat som man avråder ifrån är att
gå som covid-viruset
alltså med en sån här röd bulle
aha, varför det?
med sån här spretiga tentakler
det är också too soon eller?
vad är too soon?
kan jag vara Estonia-offer?
ja, alltså Adele hade ju
på sin trettersfest hade hon ju temat hejtänik
ja, och det gick inte
och fick ju hela England mot sig
ja, de dansade runt i såna här flytväster
ja
alltså du menar att om jag skulle vara Estonia
överlevare
då skulle jag inte
det skulle inte gå bra för mig
ja, men är det särskilt kul då?
nej, men det är kul
är det kul med tajtänik?
ja, men där var väl tanken att det fanns något romantiskt
över det
alltså någonting säger mig att i Adels huvud
så var det tajtänikfilmen som var temat
men det finns ju inget
liksom romantiskt skimmer
över Estonia, riktigt
skulle man kunna gå som handen
att dokumentärfilma den som fackade upp
ebertron
researchen
fackade upp, vad då?
han manipulerade väl med den, eller?
ja, fackade upp
medvetet
vad med du?
vad stod du här i skägg och
det stickade tröj
snorkel
nej, men jag är ebertron
man kanske har en kamera då på axeln också
ja
men vad menar jag, det är jävla smalt
alltså det vill ingen som vet
men du menar att man skulle ha skägg
och en perm
du är ebertron
nej, men det behöver inte vara dåligt
att folk behöver fråga först
nej
för det blir lite klurigt
men fan är du?
ja
ja, du är ebertron, ja
men jag var, men liksom
poletten faller ner
han är väl här, det är ingen skräck
liksom
han är väl inte ontskan
jag har, du menar att halloween ska vara skrämmande
ja, det är klart, det är det som heter poängen nu
men så är det inte riktigt här
men för mig är det som
man ska klä ut sig till en läsk
läskig pigur
alltså det var ganska vanligt förra året
kommer jag ihåg med Chris Rock och Will Smith
alltså två killar, två kompisar gick
alltså om de var svarta, för annars blir det Blackface
där den ena då hade liksom en
alltså de hade målat som en blåa tida
av en handflata på kinden
ja, just det
det är inte jätteskrämmande
kan man vara soldoktern och
lotta, eller är det också
du blir också Blackface ja
kan man vara Pascal Engmann och
Camilla Läckberg
ja, vad är man då?
den ena går liksom en laptop
går att skriva under festen
kan jag vara Leo Lappin?
kan du vara Lappin?
vad heter han såhär?
vad heter han?
Lappin
Lappin
Lapp och Lappin
Lapp och Lappin
kan jag vara Lapp och Lappin?
då är det väl bättre att jag är det
alltså du är dig själv så att säga
att jag går bakom dig i den festen
tar antäktingar och fotar
för att kolla om du gör något misstag
men jag kan rapportera
men det är väl också någonting som är
väldigt smalt, alltså som inte någon kommer
men det här är ju önsketänkande för ditt håll
förstår du hur stor han är nu?
är han det?
han är ju folkkär
skulle du kunna vara Gunilla Brodres?
det är smalt
vad är det jag gör då då?
jag går upp och upp hur du har grejer
hon är väl operärresensant primärt
ja, du går ju på operan
vad är det du menar att du inte kommer till Halloweenfesten?
nej, bara siger
nej, han är Gunilla Brodres
han är på operan
det är väl roligt att jag går och muttrar
om någon föreställning som var
inte så härligt innovativ
vad säger du då?
så att de liksom lutar sig fram
då får man höra
jag går på festen och så kommer jag nära dig
och då hör jag
muttret
vad tror du om att du skulle vara en
generisk förbundskapitens gubbe
och att du har en
story arc under kvällen
som utvecklats från
frintlig och liksom folkkär till
till arg gubbe
ta väldigt mycket plats
jag anspråk då
det är ju en lång föreställning
som folk måste då lyssna på
det gör ju olika utspel liksom
mot folk i rummet
som vore du på presskonferens
ja
sen slutar det med att du stormar ut
mot hemarna
det blir ju ett avrupt slut för dig
men du löper ändå linan ut då
det är ju otroligt bra
kan du vara någon av de här kulturjournalisterna
som går runt och berättar
om dina möten med John Fosse
just det
men det kanske är spännande om vi
är det tillsammans
alltså jag är ju
du är Fosse
nej, jag är ju förbundskapitén då
jag är ju min våge
okej, så vi pratar förbi varandra hela tiden
ja
jag vill bara prata Fosse
och du är stingslig
allt med stingslig
är du tusund
med ryssen
alltså gör du någonting på den
det känns inte jättekreativt
nej, du kanske ska vara någon under honom
typ Peskov, du vet
han är den här
krämstalasperson
vad heter han med bokskäget
Kadyrov
ja, han tjejtjenarna
ja
du är Kadyrov
men vad är hans grej
så att säga
det är bara att han är potens tjänare på något sätt
han har ju sån här soundtrack
i våra lives
alltså Ebbot-serk på sig
det gillar lite kul
om du är Ebbot
och jag är Kadyrov
jag har ingen vetit hur vem som är vem
och att det också är medvetet
det är jättekul
och att vi väger att avslöja det
ja, vi ser en av oss till Kadyrov
en med Ebbot
det här är bra
de har ju båda också sådana här
stresskule halsband
ja, han vet
och du menar att vi avslöjer aldrig
vem av oss som är Kadyrov
vem som är Ebbot
nej men
vi måste väl kanske säga
att vi är Kadyrov eller
Ebbot slash Kadyrov
för att annars triv
kanske folk bara tror att vi är två Ebbots
nej absolut
vem är du
och då säger du
jag är antingen Ebbot eller Kadyrov
jag är Schrödingers Ebbot
alltså jag är båda
tills jag avslöjas
så att säga
då finns det en filosofisk dimension till det också
ja, det är otroligt bra
vi är Schrödingers Ebbot
slash Kadyrov
inne i en förbundskap Tens
linnare
vi menar det då
ja, att vi börjar festen
då är vi jävla glada
ja, det här är bra
det här är bra
du blir mer och mer stingsliga
vi måste nästan ha ett flygblad
med all den här informationen
för det är mycket jobbigt
repetera den
gång för gång
vi delar ut flygblöden
men kan vi inte bara förklara det
varför det siger sina stingsliga
nej, det är inte siger
det är Kadyrov eller Ebbot
och han är nu
nedgående vågen här
och du har samma humörmärk
säger gästerna
till dig
ja, men där satt du
det är otroligt
vi gjorde det
ja, vi gjorde det igen
och nästa vecka
vi ses med vecka
Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.