Alex & Sigges podcast: 597. Skit-i-handfatet, Bror Duktig, Gissa-mitt-jobb, Tjuven i Bagdad, Allan-i-grottan och Pisskatten

Lär vintern huvud och vaknär alla småklipp och knott

Lär vintern huvud och bonner jag ut, du migar nors

Pa pa pa pa pa pa pa pa pa pa pa pa pa pa pa pa be om

Där våren har ån pit och funger alla folare i kö

Du, du, du

Där våren har ån pit och sitter jag där vid din rossjö gud där

Ja, det är en jävla kuslig känsla av att

Det finns några politiker som har dykt upp i den här nyöregeringen.

Vildströmbla, alltså utrikesmisten och strömmar.

Du är inte orolig nu för att 50% av lyssnarna stänger av podden, men stänger av örenen.

För de tänker nu ska Vänster, Alex, viva mot den borgerliga regeringen igen.

Nej, men jag är inte tydlig.

Det är någonting som har varit intressant, tycker jag.

Det här känner man nog över blockgränserna, tror jag.

Det är jävligt spännande att när man ser bildström och strömmar, strömmar justitieministern.

Då är det på något sätt som att bildströmmar varit ett utrikesminister för evigtid.

Alltså att han har alltid varit det. Det känns som att han har pratat.

Att han har bara ett utrikesminister i 30 år.

Men det är först sen ett år tillbaka som jag har tagit på ljudet på honom.

Förstår du vad menar du?

Nej, jag fattar inte. Jag är dum.

Han är så jävla liksom...

Du menar politikeraktig, slipodd?

Ja, det är som att han har stått här i åratal och sagt de här sakerna.

Och strömmar.

Hur han kunde... Hur han kunde... Hur han kunde... Hur han kunde... Hur han se åt?

Men förstår du bilden att han har pratat så här om det som nya lagförslag och olika utredningar som ska göras?

Han har liksom hållit på så här i 35 år.

Men vi har slagit på knappen först nu.

Nu ser jag sen nio månader.

Du menar att det började på ungdomsförbundet, 97?

Det måste jag gjort det.

I hans värld har han varit justitieminister. Det har jag hans 30 under året nu.

Okej, du menar att han hatade livet innan ministerjobbet, när han var någon tjänsteman bara.

Och folk omkring han hade svårt att stö ut med honom också.

Därför att då lät det som kom ut till hans mun bara som fyrkantigt och haltbubbel.

Men nu funkar... När han är minister så funkar politikerlingot.

Ja, så är det ju.

Men jag stod också den här omdagen vid Tobias Bilström.

Det var ju lite pinsamt att han missade det här utryggsministermöt.

Alla EU-utryggsministerar åkte i ett tåg till Kiev.

Just det.

För att visa solidaritet.

Ja, då blev inte han insläppd. Det här har du säkert läst om.

Nej, jag såg bara att han inte kom in i landet plötsligt.

Nej, men okej, men en liten österikiska tidningen di-presse, tror jag det var, så hade han glömt passet.

Så när det här tåget som gick från Polen in i Ukraina, när det stannade vid gränsen, då var det passkontroll.

Och då hade han glömt det.

Ja, det var liksom inte att han blev stoppat på Arland då och kunde låta någon assistent ta taxi med passet utan han stod på en perrong i Krakow.

Ja, exakt. Han satt nog i ett tåg på väg.

Ja, men han blev väl avtåget då?

Ja, exakt. Han utkastade inte det.

Och då var det ju många som ville höra efter att det var är det sant det här.

Då kontaktade man press, alltså deras, hans presstalades person.

Och då kunde de svara bi-kommenterare inte utryggsministerns resor överhuvudtaget och utfrånade de säkerhetssynpunkt.

Du kommenterar inte hans förnedelande avkastning av tåg i Krakow?

Exakt.

Ur säkerhetssynpunkt?

Men då kommer den i alla fall.

Men då hamnade han då i Agenda tror jag det var.

Och då har han ju alla möjligheter att säga när han får fråga vad hände.

Ja, det var ju så jävla klumpigt.

Jag glömde passet.

Det hade kunnat varit älskvärt till och med?

Ja, men det är klart för han har inte gjort det någon gång.

Åh, han är människa.

Ja, han är med. Det är sympatiskt.

Jag är jävla klumpigt.

Jag hade passet i min kavaj och så bytte jag kavaj och så tänkte jag inte på det.

Och så sitter jag där i tåget och så missade jag.

Det är fruktansvärt pinsamt och jag skäms.

Men vad är sand då?

Då säger han då så här, jag ska spara upp det för dig.

Och det här menar jag.

Det här är ju en utryggsminister som har varit utryggsminister i fyra decennier.

Men jag tycker bara innan du fortsätter, jag tycker just utryggsminister.

De brukar ibland avvika lite från den här lite fyrkantiga politik i mallen.

Det är Jan Eliasson och det är Karl Bilt och Margote Valström.

Ja, framför allt är hon linde.

Det är liksom människor som är duktiga på att ta rum och mängla runt och skärma folk från olika kulturer.

De ska ju inte vara fyrkantiga.

Men jag håller mer om att han har förberett sig för att bli politiker sen han var 12.

Men jag vet inte hur bra han passar som utryggsminister.

Nej, men du får avgöra själv då.

Är det verkligen det han har skolats till?

Nej, men du kanske har rätt.

Jo, men på ett sätt så är det ju, jag tror att den utryggsminister måste vara diplomatisk.

Och här är han ju så diplomatisk att han inte ens kan ta ordet pass i sin mun.

Ja, det menar jag så.

Så här säger han då.

Här i mötet beskrivs ju som historiskt, men du var inte där och det rapporteras att du glömde ditt pass.

Vad var det som hände?

Ja, vi hade ett litet problem med reserhandlingarna och därför så var det inte möjligt för mig att resa in i Ukraina.

Hur är reserhandlingarna?

Det skulle kunna vara på tågbiljetten då.

Ja, jag vill, jag vill.

Finns det på handlingarna när man reser i bålen?

Men du var inte där och det rapporteras att du glömde ditt pass. Vad var det som hände?

Ja, vi hade ett litet problem med reserhandlingarna och därför så var det inte möjligt för mig att resa in i Ukraina.

Men det svara var som brist på korrekta handlingar och det ledde till lite logistikproblem.

Men jag vill ju understryka.

Hur hände att se nyfiken som utryggsminister? Har man liksom inte passet i bakfickan?

Ja, det var brist på korrekta reserhandlingar och det är helt enkelt så att den här frågan som uppstod, den föranledde ju mig att ändra mina rutiner.

Så det här kommer inte upprepa snarare på flera gånger under tiden som jag är utryggsminister, det kan jag garantera.

Då vet vi det.

Det nya rutiner är att han ska ta med sig i passet nästa gången han reser.

Vi är sponsor av SF Studios eller med specifikt filmen Tillsammans 99.

Modisons återkomst, alltså Lukas Modisons uppföljare till filmen Tillsammans som kom för 23 år sedan.

Vad har vi på Tillsammans?

Det var ju hans uppföljare till succé till Mästerverket fucking Åmål och det var väl många som undrade ska han lyckas följa upp det?

Eller var det en one-trick pony hans debutfilm?

Men den är väl nästan lika folkkär, har ju blivit kult också med åren, alltså Tillsammans originalet.

Ja, och nu då, den här kommer ut år 2000.

Den handlade ju om ett kollektiv som hette Tillsammans utspelats i 1975.

Och nu då så kommer Tillsammans 99 smutsplatser 1999 där vi då följer Göran och Klasse, två stycken ur det här gamla kollektivet.

De enda som är kvar i kollektivet, alla andra har gått vidare.

De känner sig ensamma och kommer då på idén om att vi borde ha en återtreff med de gamla kompisarna.

Och då kommer de en efter den. Gustav Hammarsden är med, Chante Bruni.

Ja, han är en kvist också, och Olle Sardry.

Det är en chick som spelar. Jonas Carlson.

Det är en otrolig line-up med Sveriges främsta skådespelare.

Och den har just nu, den har just visats på Trond & Film Festival till Djubbe.

Ja, Plåder.

Det är biopremiär den 13 oktober för den här filmen.

Det är väl höstens största svenska film på en mål senare.

Det måste jag säga.

Det känns också som att timingen är rätt bra, va?

Varför det?

Det är precis som att många efter det kalla och ironiska 90-talet kanske

började få en romantisk idé om det lite skönare 70-talet, alltså drömmen om gemenskap.

Så kanske nu i dessa kristider finns folk som flörtar med idén om att

lämna skärmarna av skiten och tekniken och allting och dra ut till skogen.

Filmen har premiärat 13 oktober och heter Tillsammans 99.

Tack SF-studios!

Tack, hej hej!

Vi är sponsor av Avanza som gör det billigare, bättre, enklare att spara och investera i fonduraktier.

Ja, precis. Det är det som är hela deras idé.

De har varit ett huvudbryg för de gamla etablerade bankerna i det att

man helt enkelt får mer pengar över till sig själv än hos någon annan bank.

Gustav, de utmanar hela tiden branschen för att sänka avgifter och

för att göra de här funktionerna och produkterna enklare om man nu vill

lyckas med sitt sparande. Det handlar ju om gränsnitt mycket.

Alltså när man skapar ett av listor och inspiration och massa smarta funktioner

som hjälper den. Båda om man är nybörjare men också om man är insatt investerare.

Att man kan ta börssparande till nästa nivå.

Det är kul att också sådana som du och jag kan förstås se på det här,

äntligen, och börja enkelt.

Ekonomiska idioter eller vän bäste.

Det som har en kompis i mobilen eller datorn som hjälper den att spara bättre.

Det är roligare.

Ja och för mig har det gått ganska bra.

Man ska vara helt ärlig. Det ska inte skrita heller.

Och jag kan också nämna då att det faktum att det historiskt har gått bra

för mig eller för andra. Det är ingen garanti för framtida avkastning.

Man är inte garanterad att få tillbaka pengarna.

Jag fastnade för den här sparkalkulatorn som de har på site.

Avanza.se. Avanza med Zeta.

Där man kan se, man kan kolla enkelt hur mycket pengar man kan få ihop

om man månade att spara på börsen under en viss tid.

Man kan då testa olika summor och tidsperioder.

Det rekommenderas. Ladda ner appen. Tack Avanza!

Tack Avanza, ha hej!

Vi sponsorar Scandic Nordens ledande hotell, Tjödja.

Och nu händer det grejer. Nu knakar det i fogen.

Nej, nu knakar det i fogarna.

Nu smäller det.

Om du knakar i fogarna, då är det mer som att du håller skiten på rasen.

Nu är fogarna, nu cementeras fogarna i Scandics varumärke.

Det är inte lika självklart som uttryck, men vad menar du då?

Jag menar att de lanserar ett helt nytt varumärke, Scandic Go.

Och där riktar de sig då till det som kallas ekonomi-segmentet.

De som vill bo attraktivt i sitt lägen, men till ett plånboksvänligt pris.

Ja, det är ett fint uttryck, plånboksvänligt.

De har då den traditionella frukostbefen, är då ersatt av en kopp kaffe, te,

med ett urval av krasanger, smörgussar och joser.

Till ett bra pris, ja, det är exakt.

Och gästerna välkomna som en lounge bar med kaférkänsla. Det är bra.

Och så har man då, man har prioriterat återvunnit material på hotellet.

Stolarna är tillverkade, läste jag av kaffesump, bordsprivor av återvunnit textiljer och så vidare och så vidare.

Sen har de ju såna här co-working ytor där man då kan snabbt hoppa in i telefonbås eller så, om man vill ha privata samtal.

Ja, och det första hotellet under Scandic Go är Scandic Go på Upplandsgatan 4.

Och snart öppnar också ett till hotell på Fridensplan.

Både de här två är i Stockholm.

Och sen efter det så kommer de att fortsätta i Helsingfors.

Och sen så kommer de att hålla på så här under hösten och vintern i våren.

Ja, alltså sammanfattningsvis, boken smart, slimmad och som du säger, plånboksvänlig hotellupplevelse på Scandic Go på Upplandsgatan 4 i Stockholm.

Tack! Scandichotels.se.

Tack!

Kommerade man vara 14, 15, 16 kanske? Och driva omkring i centrum?

Ja, det måste man tänka efter.

För det gjorde man väl även om man inte var cool. Man hade inte mycket annat att göra.

Ja, verkligen. Och inte i stan. Man var ju mycket på punktshop. Eller vad är du där?

Alldeles.

Ja, punktshop, vet du det? Det finns kvar.

En butik som ligger alldeles vid Sagastory där de sålde och så säljde fortfarande.

Du vet, t-shirts med Iron Maiden-tryck och sånt där.

Nyckelringar och så.

Vi gick runt mycket i gamla stan och på Djurgården och rökte sigaretter. Och lekte intellektuella.

Ja, det var långt ifrån min uppväxt.

Men det var bara ibland. Det var ju svårt att ta sig tillbaka.

Tundebanan har slutat i Åka och folk hade en tid som skulle vara tillbaka hemma så där.

Så oftast så drev vi omkring i Akala-centrum. Det var det man gjorde i högstadiet.

I garagen, nere i Tundebanan, liksom längs höghusen.

Vad gjorde ni i garagen?

Kivrökte.

Ja, ni rökte.

Och några tägade spräjade på betongväggarna.

Men kommer du ihåg kunskapen man satt på?

Alltså att man hade kunnat doktorera i namnen, nätverken.

Man visste ju allt om alla.

Vadå namnen, nätverken?

Med alla människor. Man visste vem som hade förlorat oskuld med vem.

Man visste vem som drack mest.

Vem som sparkade sönder grejer.

Vem som hade sparkat sönder vad.

Vilka som snodde.

Vems förälder som var alkis och så vidare.

Alltså det var ju ett otroligt komplext nystan av kunskap.

Alltså det hade varit svårt att förmedla vidare helt enkelt.

Om någon förälder till exempel hade frågat berätt om centrum.

Det hade ju tagit tre veckor liksom.

För det var så mycket trassliga trådar.

Jag säger bara att det var svåröverskådligt redan där på Akalatorg för mig.

Och då fattar man ju hur svåröverskådligt är det inte nu i Sverige.

När man snackar 50 gäng i 25 städer.

Med tusentals liksom gängmedlemmar.

Jag bara tänker på det nu när media rapporterar om gängkrigen.

Att det är egentligen otroligt att vi tänker när vi tittar på aktuellt.

Och vad heter den? Diamant.

Diamant salio.

Att vi tänker att nu har jag lite koll här.

Nu har jag fått en bild av vad som händer.

Men det säger sig själv att vi vet ju väldigt lite om de här intriga.

Eller? Känner du att du har koll?

Nej, men du är rätt till det.

När jag läste Diamants bok tills alla dörr.

Då kändes det som att jag...

Så nu fattar jag.

Då fattade du. Men den kunskapen hade vi visst eftersläppning då?

Ja, det var det.

Det var en inskrivning för 3-4 år sedan nu.

Och så handlade det framför allt om hur gängkriget startade.

Idag är den ju helt inaktuell.

Det är det ju inte.

Man är fortfarande nyfiken på rötingen startade.

Men det som händer nu är ju helt oöverskådligt.

Precis. Men ändå så måste du medierna.

Då måste du försöka kämpa på och ge oss en bild.

Och det är en jävligt märkligt sits de sitter i.

De kan ju liksom...

Det är svårt att rapportera, för det blir förenklingar.

Och det är svårt för dem att hänga med.

Det kan bli karikatyrer av olika karaktärer.

Och kanske bagatelliseringar ibland.

Men de kan ju inte rapportera.

De försöker då hela tiden anpassa sig.

Och lära sig och så vidare.

Och det har hänt otroligt mycket på bara ett halvår.

Jag lyssnade på medierna i P1 någon gång innan sommaren.

För något halvår sedan.

När våldsvågen hade dragit igång under våren.

Och jag vet inte om du hörde det avsnittet.

Det gjorde jag nog, för jag lyssnade på alla avsnitt av medierna.

Tycker jag att det är väldigt bra.

Ja, det hette någonting om loop.

Alltså det handlade om det var flera gäster där

som kritiserade medierbevakningen för att vara upprepande.

Alltså att rapporteringen, medierapporteringen

redan gick på loop.

Alltså dödandet och våldet hade blivit en som vardagsgrej redan då.

Att medier rapporterade på rutin.

Du kan höra lite hur det lät i början av avsnittet.

Från i början av juni.

En massskjutning på torget i farstam med två dödssoffer.

En 15-åring på väg till skolbal som knivhuggs till döds.

En 11-åring på cykel som blir rejäl körd av en känd gäng kriminell

i en bil i Märsta.

Och veckan dessförinnan.

En annan 15-åring mördad i Hammarbyskivstad.

En enskild händelse är väldigt lätt för medierna att hantera.

Men när en ny verklighet blir vardag och skjutningar och våldståd

allt mer normaliseras.

Ja, då blir det svårare.

Mediedramaturgin tenderar att alltid följa samma cykel.

Det blir en loop som går runt och rapporteringen låter nästan identisk

oavsett om det är en 15-åring i Älvsky

eller i Hammarbyskivstad som har mördats.

Det här är Åsa Erlundsson, författare och granskande reporter

på Dagens Nyheter.

Det skjuts. Polisen säger att de behöver mer resurser.

Någon boende säger att samhället har misslyckats.

Och från vissa politiker kommer man ropa efter hårdare tag

och från andra politiker kommer man ropa efter förebyggande insatser

och sen loopade runt.

Som ett paket som man ser flera kvällar i veckan.

Det känner du igen.

Men sen dess har det hänt någonting.

Man har i lite större utsträckning börjat försöka teckna

en tydligare bild av intrigarna mellan gängen.

Med i alla fall försökt berätta mer ingående

om de här olika karaktärerna, gängledarna,

de interna bråkenspänningarna mellan gängen och så vidare.

Det som tidigare var nånting som mer finsmakarna tog reda på på nätet.

Ja, jag märker också att de har varit duktiga på att

nu i morse så var det ju en sprängning inom förort.

Och efter bara en timme kunde expressen berätta

att det är en person som tillhör fokstrottnätverket som bor där.

Mm, just det.

De har alltså...

De har folk på fältet.

Ja, de har i alla fall kontakt med folk som är där.

Just det.

Och det här är då lätt till en annan typ av kritik.

Nu efter sommaren.

En annan debatt som nu pågår.

Som jag skulle prata lite om, som jag tycker är intressant.

Som då handlar om... Det är kritik som handlar om

att journalisterna eventuellt mytologiserar gängen.

Mm.

Till exempel genom att just

nämna gängen du nämnde fokstrott nu.

Eller nämna gängledarna.

För vad heter fokstrott gängets ledare?

Den kurdiska räven kallas han ju.

Kurdiska räven.

Ja, precis.

Men han heter väl Maja Ravid egentligen.

Just det.

Jag har även kallat räven nu för att man inte vill dra in kurderna

i klädda fast om vi har någon.

Men kritiken handlar ju då om att medierna

på något sätt bygger dem.

Mm.

Bygger gängledarna och gängen.

Nästan går brottslingarnas ärenden.

Mm.

När man då väljer att kalla dem för de här namnen.

Mm.

Alltså i dagens nyheter sa mediaforskaren

Esther Pollack så här då i lördas.

Jag vet inte om du läser den artikeln.

Nej.

Artikeln heter...

Media vetare kolon.

Problematiskt att använda gängledares smeknamn.

Att använda gängledares självpåtagna smeknamn

är inte oproblematiskt.

Resonerar Esther Pollack.

Det man får på köpet är en värld som liknar fiktion

och karaktärer som tillskrivs vissa egenskaper.

Hon säger...

Fakta och fiktion har länge löpt samman.

När det gäller brottslighet.

Bland annat med kriminalpådar där många svävar

mellan det dokumentära och det fiktionaliserade.

Den seriösa journalistiken har också dragit återhållet.

Och det här bidrar till att luckra upp gränserna.

Rapporteringen får ett dramatiskt innehåll.

Det blir nästan som en film i en triller.

Mm.

Ja, jag vet inte.

Nej.

Det låter ju plausibelt när hon säger så.

Mm.

Det låter ju som att hon har rätt.

Det är ju inget bra att tänka mig.

Och media bygger upp något som är som en triller, som en film.

Nej, men det blir klart.

Den här, den kurdiska räven, det är ju ett slags artistnamn.

Mm.

Men han kallas ju det i de här sammanhangen.

Jag vet, men det är han som har valt...

Det är han som har bestämt att det här ska jag heta.

Det är mitt kola namn.

Jag är den kurdiska räven.

Ska TT och Dagens Nyheter och Sveriges Radio då

gå hans ärenden på det sättet?

Jag tycker inte att det är helt orymligt att säga stopp.

Nej, men vi kan prata om det.

Men först och främst bara liksom...

Vad tycker du om den här trenden med kriminalpoddar och där

även den seriösa journalistiken säger hon

svävar mellan det dokumentära och du fick analysera det?

Nej, men jag har inte hört en enda rättigångspodd, så jag vet inte.

Men de är ju superpopulära.

Det ser man ju på poddlisterna.

Det är lite högt upp på alla de här poddtopparna.

Så det känns ju som att...

Men jag vet inte...

Är de inte dokumentära alltså?

Jag tycker att de är otroligt väljorda många av dem.

Och att folk...

Alltså svenska folk är så jävla kunnigt just nu.

När man går in på de här nätformerna.

Folk är ju liksom deras expertise.

Det känns som att folk har utbildat sig genom de här poddarna.

Det har varit så enkelt att hålla med en här.

Jag har hemskt att allt känns som en fiktiv film.

Men om jag känner efter själv.

Om jag känner efter...

När jag tänker på vad som händer i Sverige.

Jag känner inte att det känns som någon film.

Det som händer.

Det känns ju som...

Verklighet.

I högsta grad.

Men hon...

Sådana som hon valsar runt i TV och radio.

Och får liksom upprepa det här budskapet.

Att media håller på och begår vissa misstag nu.

När de är med och bygger de kriminella smyter.

I kulturnyheterna om dagen också.

Välkommen till Kulturnyheterna.

Där vi börjar med medier och deras roll.

För suddas gränsen mellan verklighet och fiktion ut.

I nyhetsmedjers rapportering av gängvåldet.

Till exempel genom att använda de kriminellas egna smeknamn.

Journalistiken blir som en film där reportrarna är med och hjälper till i handlingen.

Det menar Esther Pollack som är professor i medievetenskap.

Vid Stockholms universitet.

Det är ju risken.

Att man trädar in i berättelsen.

Och hjälper till och ger huss åt olika handlingar.

Det är förstås en väldigt otäcka risken.

Som journalister på olika sätt måste hantera.

Esther Pollack menar att det finns många risker

med att ge kriminella potent annan som de själva valt.

Det här när man börjar använda smeknamn eller kallade för öknamn.

Som då kommer från miljön själv.

Uppenbarligen från olika förundersökningar och så vidare.

Då ger man ju de här personerna.

För övarna i det här fallet.

En viss personlighet, karaktärer.

Man skapar ett galeri av människor.

Och man trädar nästan in i en fiktionaliserad värld.

Jag håller med nu.

Men vad är alternativet då?

Att man inte låter deras saga spridas i medierna.

För att det känns så, eller?

För att det känns som att det skadar mer än vad det utbildar folket.

För att det känns för er som att folket kan inte hantera information

om deras smeknamn.

Det är en känsla som ni har.

Hon har inte sett henne någonstans hänvisa till en konkret forskning.

Framförallt är det här en känsla.

Det här känns farligt för henne.

Det känns oroväckande för henne.

Men jag vet inte om det nödvändigtvis är så att alternativet är bättre.

Men menar du att man skulle kalla honom för då?

Fox trottledaren.

Jag undrar.

Han har väl ett namn?

Varför kan man inte kalla honom vid hans namn?

Där har väl...

Han är ju speciell.

Men i många av de här fallen har det ju handlat om att de inte är dömda nu.

Utan misstänkta.

Men om man skulle anonymisera ledaren 1 för gäng 2 eller någonting

du skulle väl leda till att alla, i alla fall alla under 30

skulle gå till nätforummen direkt istället.

Vilket ju många redan gör istället för till media.

För att hitta informationen.

Men jag vet inte heller hur mytologiserande eller mytbyggande de här namnen är.

De här gängnamnen är ju inte jättestarka heller.

Jag vet inte vad är det som heter dem?

Du vet, zero-nätverket. Zero.

Det är de som är leder med Fox trott.

Jag trodde att det var något hotfullt i det.

Alltså jag tänkte att det hade någonting att göra med

att det kommer att vara zero överlevare när de är klara med sin hem.

Men de heter ju zero-nätverket på grund av Coca-Cola-cero-fabriken i Jordbro.

Det är ju inte jättemytologiserande i sig som namn.

Det är ju ganska slappa namn.

Vorby-nätverket till exempel.

Det känns som att de bara tagit polisens namn rakt av.

Det är ganska torrt ju.

Alltså vad ska vi kalla nätverket i Vorby tänker polisen?

Det får bli Vorby-nätverket.

Och sen vad har de bara tagit det?

Det enda som sticker ut är ju Bandidos.

Men det är ju inte heller fem plussigt.

Det finns ju något kalla Anka-skurket över det.

Nej men nej, Hells Angels är vi coolt ändå, eller?

Ja, men det är ju inte svenskt. Det är ju 50-talet i USA.

Det känns inte som att de lägger ner jättemycket tid på de här namnen

som vi nu får höra är så mytologiserande.

Han, vad heter han?

Dalen-nätverkets ledare, Faiz Khan, som sedan dog eller blev skjuten.

Kommer du ihåg vad han smäktan var?

Nej.

En letrad är att han släckte från Pakistan från början.

Mm.

Paki.

Vad du heter han bara Paki?

Ja.

Och sen när han skötts ihjäl så fick de ju en ny ledare, Mikael Ternesos.

Vet du vad han smäktam det?

Nej.

Alltså en letrad kan vara att hans föräldrar är från Grekland.

Greken?

Ja.

Och han är även största fiende nu, han kallar sig för jordgubben.

Ja, just det.

Men varför kallar sig han för jordgubben?

Ja, jag försökte hitta det.

Jag tror att han hade någon livsmedelsbutik där han...

Det var sköjt att jag nu sitter och tänker att jag inte vill säga något dömt om jordgubben.

Mm.

För man är så jävla rädd för de här jävlarna.

Mm.

Men jag har hört att han hade någon livsmedelsbutik där han tvättade pengar.

Mm.

Kanske där de sålde jordgubba, vet jag.

Mm.

Men ST Polak är då besatt av faran i att media nu köper de här smeknamnen rakt av.

Det blev lite fascinerade vän.

Jag googlade på hennes namn och insåg snabbt att det här är inte första gången hon är ute för dervar.

Hon är inne för dervar.

Hon är inne för dervar.

Nej.

Han har varit inne förra ut.

När Clark hade premiär.

Det var tv-serien om Skurken Clark.

Det var en jätte arg.

Inne för dervar.

Det var en utrust att media har ett ansvar.

Man ska vara jätteförsiktig när man skiljer kriminalitet på film.

Mm.

Eftersom det då kan locka till brottets bana.

Mm.

Jonas Åkerlunds uppmärksammare, Netflix-serie Clark.

Det här är ett klipp från Kulturnytt i PET från maj 2022.

Om den svenska brottslingen Clark Olafsson har mött hård kritik efter premiären för en vecka sedan.

Foranlistikprofessorn Esther Pollak är inte förvånad.

Det gör väl att man inte analyserar seriöst vad det är som gör människor till brottslingar.

Och vad de här historierna, de brottsliga historierna handlar om såhär så mycket.

Utan det blir till underhållning.

Mm.

Jag börjar förstå.

Hon är ju typ på ett korsståg.

I fortfarande är ingen hänvisning till någon forskning.

Nej.

Utan det här känns inte rätt.

Tycker honom.

Och jag har så svårt att se att någon människa ser Clark och bestämmer sig för att bli brottsling.

Mm.

Jag har inte sett någon som forskning, att det är så man hamnar i kriminalitet.

Nej, vi tror inte att jag har det.

Nej.

Jag vill lyssna vidare.

Att göra underhållning baserad på verkliga brottslingar menar Esther Pollak ofta blir problematiskt.

Men samtidigt ska man inte döma ut genren helt.

Väljorda filmer om verkliga fall som har en dokumentär ambition.

Ett sanningssanspråk som försöker komma bakom.

Det kan vara otroligt pedagogiskt.

Mm.

Säger hon på känsla.

Man ska ju också kunna hävda motsatsen ju.

Att väljord underhållning om brottslingar är farligare.

En dålig underhållning om brottslingar.

Varför det?

Det är för att i kvalitet finns ju en inneboende dragningskraft.

Medan liksom jag gör som hon nu och säger på känsla.

Det känns som att usla kriminalserier har en sämre chans att göra folk till brottslingar än Gudfaden.

Om jag får spekulera då, som Pollak spekulerar.

Det är som helst då.

Tillbaka till kulturnigheterna i förgråkväll när Pollak var gäst.

Vad är det hon säger då?

Jo.

Att inte bara riskera medierna nu och glorifiera brottslingarna.

Och mytbygga dem.

Utan de riskerar också skramma upp befolkningen på ett farligt sätt.

All den här informationen, kunskapen, får vi genom medierna.

Och det gör också att det skapar både trygghet ibland,

men otrygghet också.

Att det påverkar människor.

Var kan vi röra oss?

Var kan vi befinna oss?

Var kan vi inte befinna oss?

Det finns ju forskare som säger att just den rättsland spelas större roll

än de verkliga brotten ibland,

för att innerstånd kan tömmas på människor på plats

där det verkligen skulle behöva finnas mycket folk.

Istället lämnar vi den tomma åt dem som vill begå diverse brotten.

Jag fattar inte vad de säger här.

Att medierna riskerar när de rapporterar om brott.

Att göra medborgarna rädda.

Och då kanske medborgarna stannar hemma.

Och då töms stan.

Är det fritt framför brottslingar och herja fritt så tolker jag det.

Det finns ju forskare som säger att just den rättsland spelas större roll

än de verkliga brotten ibland,

för att innerstånd kan tömmas på människor på plats

där det verkligen skulle behöva finnas mycket folk.

Men här säger du igen att det här är första gången

i alla fall hon nämnde forskning.

Forskare säger, har hon hört.

Det framgår inte om forskarna,

om forskningen stämmer,

men hon har hört forskare säga.

Hon säger inte vad det är för forskning.

Nej.

Ja, men det här är då ena sidan som för kroppslyckas av Pollak.

Men så finns ju en annan skola som säger tvärtom intressant nog.

Som menar du att att vi ska sluta säga smeknämnen

inte för att de bygger brottslingarna,

utan för att de tvärtom trivialiserar brottslingarna och brotten.

Alltså, att smeknämnen gör de mindre mytiska än vad de är.

Jord, gubben, vargen, greken.

Det låter som en skolpjäs ju.

Eller kurdiska röven.

Alltså, om han hade kallats kanske kurdiska mörda röven

eller kurdiska spindeln.

Kurdiska skorpejonen kanske.

Det finns ju något skabbigt över rövar.

Inte jätteläskigt, eller?

Nej.

Precis, det är inget läskigt rovdjur så.

Nej.

En av dem som då tillhör den fallangen

som tycker att de här namnen fånar till det

det är omniskschefredaktör Markus Gustafsson.

Som gick ut i veckan med någon slags programförklaring där han berättade

att om ni har nu bestämt sig för att i de flesta fall

i alla fall i rubrikerna slutar kalla kurdiska röven för kurdiska röven.

För att man ska ta en farlighet på större allvar.

Och samma sak med jord, gubben och greken.

Principelt ogillar jag att vi använder smek och öknamnen.

De kan bidra till att fruktansvärda brott trivialiseras.

Därför har vi på om ni diskuterat

att sluta skriva kurdiska röven, greken och jordgubben.

Man kan alltså säga att han tycker tvärt om jämfört med Pollack.

Medan hon tycker att det liksom bygger dem

så tycker han att det är tvärt om trivialiserar dem.

Om du får välja här, vilken sida, vem sida är du på?

Nej men jag vet inte, jag tror att jag är nog inne mer på

att demythologisera dem.

Ja men är det inte någon slags samhällsinformation också?

Låt oss säga att man aldrig hade sagt

man hade aldrig plockat upp det här med kurdiska röven.

Är det inte viktigt för dem som bor i de här områdena

eller som har barn som riskerar att dras in i det

att de förkänner till det händer den här termen?

Eller termen greken eller jordgubben?

Ja absolut, det är inte helt lätt i alla fall.

Men jag kan också tycka att om det stämmer

att det skulle gå att trivialisera dem

då är det nästan som att man skulle kunna använda det.

Om man ändå funderar på att byta ut namnen

då skulle man ju kunna rent teoretiskt facka med dem.

Och alltså om man lyssnar på omni och läppar hela lillan ut

då skulle man ju kunna trivialisera dem så mycket

att de förlorar status, att man väljer

chophonia namn, att ny rekrytering går ner.

Och vad ska man kunna däpra om till då?

Jag tänkte, har du sett den där kultfilmen

inifrån hamnen eller insidan av hamnen

på öppna arkivet?

Nej.

Det är en sån här klassisk dokumentärfilm

från 80-talet om Göteborgs hamn.

Otrolig.

Det är någon sen där som jag och mina kompisar brukar

skoja om när vi gick gymnasiet.

Det är för att snacka just de gamla kyvnamn.

Alltså smeknamn på gamla Göteborgs kyvar.

Gendariska gamla Göteborgs kyvar.

För det var ju så på 50-60-talet att de

hade just sådana här mythologiska namn.

Ja, där.

Här kommer några exempel på öknamn.

Sjuffelmördan, rockolga, porrbirger, 10-2,

skinnet, pipas, lampkottlätten,

ölan, skit i handfatet, rottjägan,

snordas, nötknappan, piss i huvudet,

taxidinfrieren, femmöringen, skäddigarnet,

gjöken på elfatt, produktig, skuggan,

maffi, puddingen, nöftnöft, spårdeknik,

trampavatten, loffer, snoppen, gissar mitt jobb,

domaren, skatterlinningen, tjuven i bagdad,

manolito, löbaslila, tijuringen, pinchen,

frukostlubben, kondomen, allan i grottan,

dansar med mig, biskatten, kocken,

gårda, småland, samora, smål, kjorven,

10-hausen.

Jävlar, otroligt.

Allan i grottan. Superstarkt.

Någon borde ju lägga fem år åt att

ta reda på vad de här namnen kommer.

Vad vill du ju veta?

Skit i handfatet kan man gissa.

Det är väl någon som har gjort det en gång.

Och så blir han fast i det minnet för livet.

Gissa mitt jobb. Är det något som...

Han sa väl alltid det, tror du inte.

Gissa mitt jobb.

Innan han sköt någon.

Exakt.

Det är hans sista ord.

Ungefär som Samuel L. Jackson i Pap Fiction,

som var den här Bibel-läsningen.

Pisskatten.

Han hade väl en katt som lyckte

kismes hela tiden kanske.

Produkter, det var en jobbetyp,

som alltid dömde andra kanske.

Lammkottletten, det är också konstigt.

Vilken det var att han smugglade

lammkottletten från Helsingöer.

Rottjägan. Han jobbade på antisimex.

Innan.

Men min poäng är att det är ju inga av de här som

skrämmer.

Som gör att media borde undvika och rapportera

om dem, för att man kan bygga

ett skräckvälde.

Genom namnet.

Jöken, välpapp.

Alla är gråttan.

Det är någonting med honom där.

Men snoppen.

Vad var det? Piss i huvudet?

Här känner man ju tvärtom,

vad man vill träffa allon i gråttan.

Eller pisskatten.

Kan det vara något för media,

för att bryta ner istället för att bygga.

Att du skulle stå på

alla ni gråttan

slog tillbaka mot pisskatten

i Sundsvall i natt.

Ja, just det.

Och sen skit i handfatet

nätverket. Ja, precis.

Kiven i Bagdad gick till attack mot

kondomen nätverket i Häselby i

Grinningen.

Det är därför jag inte tror på varken

Pollax eller om ni är chefen

strategi.

Om jag läser i Aftonbladet,

om jag i morgon går in på

teoretet, så läser

Tonåring avrättade

22-åring i Södertälje

på beställning av kurdiska räven.

Så är det ju en

fruktansvärd avrättning, vad han

heter.

Det är sånt

famlande i mörker

att prata om

huruvida vi ska kalla honom för

kurdiska räven eller räven, eller

något annat. Det är lite som den här

kritiken mot, då säkert tänkte

jag, kritiken mot

A i Hitler, alltså A i Hitler videosen

nu.

Man har ju då matat in

Hitlers röst och så skapar man

en massa roligt innehåll då, eller

roligt inom citatecken, men alla

de som menar nu att de här måste

raderas från YouTube för man

bagatelliserar Hitler, det tror jag

är folk som har för stor tro på

hur mycket mediekonsumtion påverkar

folk, som Pollax,

när hon pratar om Clark eller

för liten tro till folks intelligens.

Har du sett några av de här hittelåtarna?

Nej, inte en enda.

Jag vill gärna höra, har du någon?

Ja, det är bara att kolla.

Du har ju en som jag hörde om dagen

och another one bites the dust.

Skinlåt.

Det är kul bara

att höra om det.

Man ser att Hitler nickar nu bara

tyst och väntar på att komma in.

Hallå!

Det är otroligt.

Kolla också Hitler som skattman.

Som skattman?

Ja, det är det.

Det är otroligt.

Hur känner du att han är lite mindre

av ett monster nu?

Nej, kanske ännu mer av ett monster.

Ja, verkligen.

Har du några mer?

Ja, det finns hur mycket som helst.

Det var någon som var kul, vad heter den?

Viva la vida.

Ja, då fittade vi la vida.

Det är lite som att det här fokuset

på medias rapportering

och på de här smeknamnen.

Det ser vi från 2021

när den här debatten

rasade om hiphop-musik.

Det var ju hiphoparna fick vi höra

som byggde myterna

och det var också de som hade möjlighet

att stoppa våldet.

Om bara radio slutade

spela låtarna så skulle allt bli bra.

Det är samma sak nu.

Man tror liksom att kurdiska räven

kanske kan bli lite mindre farlig

om vi kallar honom

för någonting annat.

Och jag fattar att det är

en frästande tanke, liksom.

För när man tänker så

så känns det ju i någon sekund

som att media kan påverka

här.

Som att media har en större makt

än vad den egentligen har.

Och som att vi som står här och tittar på

är inte i handfall med

utan på något sätt kan gå in

och bromsa det som händer.

Mitt allra första minne

ska jag veta om.

Om du är intresserad.

Idominsalva.

Den doften.

Nej, är det ditt första minne?

Eller talk i skärten.

Talk, inte redan så att det här mjöl.

Men varför fick du talk i skärten?

Det fick nog de flesta barn på 70-talet.

Så man inte skulle få blö i XC.

Jag tror att vi använder det

också på Viggo i alla fall.

Du menar att du har minne från när du

hade blö.

När jag gav talk till Viggo

när han föddes så följade

jag.

Det var med Madeleine-kakan

för mig. Jag följde

ner i kaninhålet.

Det var ett minne som var bortom

ord.

Alla minnen som är bortom språket

innan man började prata.

De är så brutalt starka

för att de inte förankrade i någonting.

De är bara stora krafter.

Ja.

Fan, vad intressant.

Har du ett specifikt minne

av talk?

Nej, det var ändå doften.

Det jag tänker är att

alla specifika minne

måste väl ha ett språk.

Mitt första minne

var en fågel som flyg in i

pappas stora fönster

i arbetsrummet när jag var tre år gammal.

Jag vet att jag var tre

för att vi flygflyttade där

från det där stället

i skånen när jag var tre.

Eller två kanske.

Men jag minns

att jag inte minns själva smällen.

Jag minns att det

var något dramatiskt som hände och pappa

ropade och vi går ut.

Och så samlas vi runt den här fågeln

och tittar på den där den ligger död på marken.

Ändå blev du inte

nostalgisk när det hände dig.

Du berättade ju på den för...

Om en fågel som kom in i ditt arbetsrum.

Det var bara äckligt

och obehagligt, tyckte du?

Det var också.

Men det är klart att

man hände sina ekad mot varandra.

Jag ska komma tillbaka till den här fågeln

för den spelar fortfarande en roll i mitt liv.

Den ligger nämligen kvar här ute.

När du och Amanda

fick lekar i källan.

Och inte gick ner på ett halvår.

För ni vågade inte

se för rödelsen.

Det var en rotta som hade dött

och låg

mitt på en sån där flyttlåda.

Och där låg den i ett år kanske.

Men

jag kommer tänka på... Det var faktiskt

när exakt det här hände

bara för några veckor sedan som jag berättade

att jag tänkte på den här, mitt första minne igen.

Och jag mässade min brorsan Niklas

som är ju äldre än jag.

Frågade honom om man minste.

Och då svarade han att det gör han.

Han svarade att det var en ugla, vilket inte stämmer.

Det är som att han fuckar hela minnet på något sätt.

Jag ser framför mig en liten fågel

som ligger där.

Det har varit ett minnet som knappt har

något rum, ungefär som ditt talk.

Jag kan inte

förstå vad det var

när och vad det var.

Förrän jag i somras i Skåne

och så stannade vid dragontorpet

i Skåne i somras.

Där jag bodde då fram till var tre.

Och så frågade jag ägarna om de kunde

visa mig runt. Jag sa att jag hade botter

när jag var barn.

Och det visste hon mycket väl om.

För pappa var ju lite av en kändis.

Det finns historier om

fyldefäster

som i det där huset.

Vad är då de nya ägarna kände till

fyldefästerna?

Jag hade för att John Troell bo kvar.

De är lite bekanta

med John Troell.

Han kunde berätta att här är mycket vin

runnit ut på mattorna.

Det var så han beskrevde.

Det är väl ett

bild av fylla.

Det måste man se.

Om mycket vin rinner ut på mattorna.

Han är väl jämnårig med din pappa.

Alltså också 122 eller något nu.

Han är väl ett kammad.

Här tror jag att din pappa

har sitt arbetrum.

Och då såg jag fönstret

och då kom innan tillbaka. Det var otroligt.

Jag sprang ut

en andra gång 45 år senare.

Och tittade ner

på den där platsen där den där

döda fågen hade legat.

Jag försökte beskriva det här

hur stort det var för de här människorna.

Men de var ju som du kan tänka dig

inte lika tagna av det som jag.

Men det var då i alla fall så att

jag satt och jobbade. Det var väl

en månad sedan. Det var väl två veckor sen kanske.

Det var tre.

En fågel flyger in i fönstret

i lägenheten.

Det var ett fågel podden

som vi är väldigt stolt över.

Att vi har gjort det som finns då.

Som ligger i vårt flöde

bland de andra avsnitten.

Kan ni tillbonas av snitt ett?

Tillbara att klicka in.

Den här podden fortsätter att vara gratis

men fråga på att den kostar.

Är det 19 spänn eller någonting?

Ja ibland kommer vi göra så att vi

lägger in ett extra avsnitt

vissa veckor.

Ja.

Sen låg den där och darrade i kroppen

på ett jävla obehagligt sätt.

Vilken typ av fågel?

En svart. Är det en korp eller vad fan är det?

Alla var ingen albatros.

Nej. Det hade varit något.

Ja.

Jag gick fram till fönstret och jag såg

när den darrade

och vi tittade på varandra.

Det var iallafall så det verkade

att våra ögon möttes.

För att den låg att vara en decimeter

från fönster utan.

Och de här svarta ögonen var rikta

mot mig på något sätt. Och så skakade den

kanske tio sekunder.

Och sen stelade den och var borta.

Och jag har inte kunnat

bli av med den där

med händelsen.

Den där

en kort

ojämn kamp mot döden som jag fick följa.

Och sen var den bara borta.

Och jag har då inte kunnat plocka upp den.

Jag klarar inte av det.

Jag måste fråga dig

Sigge, om det hade hänt

det är att du hade en död fågel

på din terras.

Skulle du kunna

gå ut och ta den och kasta den?

Ja.

Du har inga problem alls eller?

Nej, men det är väl klart att det hade varit

där det inte varit underbart att ta i den.

Jag hade tagit en påse

och vänt ut och in på den.

Men jag tänker också att den döda fågen

är värre än...

är värre än upplevelsen att bära ut

den döda fågen i påse.

Ja, men då är rätt det. Jag har inte gett mig ut

på den här terassen sen dess.

Jag är ju inte där ute.

Det har varit några jättefina dagar.

Men jag skulle aldrig falla mig in

att gå ut. Det tycker jag är en intressant paradox.

Eller en

psykologisk profil

som du tillhör.

Eller som både du och min fru tillhör.

Folk som äcklas av djur

eller som är rädda för det vilda

i naturen.

Ja, varför är jag så rädd?

Men som samtidigt hatar jakt

som hela tiden säger till jägare

Ni har ingen respekt för djur.

Ni är mördare.

När egentligen ni är de själva som är livräda

för djur, är det här folk som jagar

ofta älskar djur.

Ämmer för djur och vill vara del av kretsloppet.

Ja, för mig så är det liksom inte riktigt...

Jag vet inte.

Det är väl någonting med ögonen.

Att se in i ett djursblick

det är kusligt.

Därför att

det är ett öga som påminner om ett mänskligt öga

men skillnaden är väl att

det är ingen hemma.

Jag tycker att jag är så jävla äckligt

med djur.

Fyfan alltså.

Det är starka ord.

Är det inte det?

Du vet, också när du ser det så är det ett råd djur

i dungen.

Vad fan växte du upp någonstans?

Jag tycker att akalla låger vid Hansta skogen.

Man blev ju helt enkelt...

Jag vet inte.

Någonting med djur som är så fyfan

att de finns.

Jag kan inte heller

säga när jag blev rädd för dem.

Jag minns i barndomen

var jag inte rädd. Då var jag ju grym mot dem.

Jag hade ingen problem

med att döda dem om de kom i min väg.

Men

ännu värre

jag sökte ofta upp djuren

för att döda dem.

Tyvärr har ni inte ögat i dig?

Nej men

det har man ju forskat på

att barn som

ägnar sig av djurfoguri har ju

tydliga tecken på dysfunktionalitet

också där.

Ett barn som skadar djur

foguri bland barn är ju

ett tecken på att barnet inte mår

bra helt enkelt.

Jag har alltid varit

väldigt försnegrad av dig.

I varandra bok jag skriver så

ägnar jag mig åt att

låta barn döda djur.

Det är någonting som jag inte kan

bli av med där.

Jag har väl inte deras underhållningar av det här

i podden men det finns någonting här som

jag vet att jag borde fundera över

själv när det gäller min barndom och djuren.

För att det var så enkelt

det kom så lätt för mig alltså.

Det finns en del saker

som jag inte kan tänka på

ännu idag.

Men jag minns ett förstoringsglas

som vi gick ut med.

Och så ställde man det mot solen och så

blev det en punkt på marken som var bränhet.

Du vet som ett nålsöga

av fosfor

som gjorde att marken började pyrra

och då skulle man då rikta den strålen mot

djur.

Har du gjort det här?

Ja, verkligen.

Du är inte helt åbokant

med det här?

Nej, jag tror att det är väldigt vanligt.

Det kanske är.

Vi tömde också en acetonflaska

i myrstackar, tänkte på.

Alltså massmord.

Du var som myrnadsdoktor Mängel kan man säga.

Men i enligt dig så mådde jag dåligt då.

Ja, enligt forskning

så är det ett tecken på.

Det är så man spottar

barn som inte har det bra

i sina hem.

Om de skadar djur så ska man

det är ett väldigt tydligt signal.

Det förstås det, men kan det vara så att

barn som också mår bra också skadar djur?

Det vet jag inte.

Jag minns

när jag var barn.

Efter den här sommarengningen så

kom jag alltid snigla upp

på grarsuppfarten, både på Ekerö.

Jag minns att

jag bara hade träskor

och att jag krossade dem

än efter den.

Jag minns att pappa kom ut

och han såg då vad jag hade gjort.

Alltså han såg den här massacren.

Och han

flämtade till.

Och han sa

vad har du gjort?

Om och om igen.

Vad har du gjort?

Det var som att han såg rakt in i min ondska

och blev rädd för den.

Och jag fattade ingenting.

Jag hade gjort något helt naturligt då.

Men det fanns någonting i pappas brick

som jag antar att du också skulle ha

om du hade sett ditt barn

göra det. Men tacka på att du nu

om du har en flygare i bilen så öppnar du

det och håller på, eller?

Absolut.

Jag var i alla fall så skadad att jag inte kunde begripa

vad problemet var.

Jag var alltid fascinerad av djuren som dog.

Ochså de djuren som dog

utan invändningar.

Alltså

kommer du ihåg maskarna när man skulle fisk,

när man skulle mäta.

Ja.

De lät sig genomborgas

av stålkroken helt

utan invändningar.

De var helt

fine med att dö.

Ja, det kändes inte som att deras nervsystem var så utvecklats.

Nej, precis.

Jag minns också när vi fiskade.

Det var det som olika linnen

på fiskarna.

Abborrarna var alltid förbannade.

Men braxen,

så vi fick braxen ibland.

Den var låga och var helt uttryckslös.

Och vi kastade alltid tillbaka braxen

i början. Men sen köpte pappa ett rökeri

och då sa han, nu behåller vi braxen där.

Och då går det att äta brax.

Och när pappa skulle döda fiskarna,

så var abborrarna fortfarande helt galna.

Och när pappa då

varade ner en kniv i nackorna på dem,

då liksom

skakade de av rosseri

abborrarna.

Men braxen

bara lät sig då genomborgas.

Helt utan motstånd

eller någonting. Det var jävla kusligt.

Jag ser här på netto,

research has revealed

that 45% of school shooters

had

history of alleged animal cruelty.

And 25% of serial murderers.

Ja men du ser.

Men i alla fall så hände någonting i somras.

Någon typ av...

Det var...

Det var någonting.

Jag vet inte om du minns att det var en jävla gräshoppsommar.

Jag hade sett så mycket gräshopper på Gotland.

Jag såg, de var uppe i taket och

Malinskrek och så där.

Jag har alldeles sett dem förut

på Gotland,

men nu så var de överallt.

De bara satt ju

som idioter och väntade

på att bli smärshade.

Det var inte som flyger

som flyger iväg om man närmar sig utan

de sitter ju kvar

och är som väntar på att bli smet från sätt.

Och

en dag ska jag tända basten

och låga på golvet

framför kaminen.

Och precis framför mig så sitter en gräshoppa

och då styr jag på den en stund

och så reser jag upp och så pang

skosulan och rak ner.

Och det blir en smet.

Oj, du har det fortfarande i dig.

Det skedde instinktivt alltså.

Men det som hände då

var att jag fick en sån jävla ångest

av det där.

Jag kan knappt förklara det.

Det var som att benen inte var med alltså.

Och jag gick ju och satte mig på bänken

utanför.

Och tänkte då på det.

Att döda djur som har kommit så enkelt för mig tidigare

nu var det precis det värsta

ångesten i det.

Och i detta nu

alltså precis nu så sitter jag

och tittar ut och ser den här

döda fågen som ligger där ute.

Och jag kan inte glömma

den här stunden vi hade. Ja, fågen.

De här sekunderna innan han dog.

Alltså den här våra ögon möttes.

Han tittade på mig, förstår du?

Och

jag tror jag börjar förstå då

vad det som har hänt.

Det är en övergång liksom.

Det är fortfarande läskigt på något sätt

eller stort.

Men det läskiga förut var att

det inte var någon hemma.

Men det läskiga nu är att

det är någon hemma.

Ja. Förstår du?

Ja.

Du är sponsor av Albert. Ja, precis.

Barnens digitala

utbildningsplattform

när det gäller matematik, svenska, engelska

programmering och geografi.

Den är

väldigt enkelt.

Jag har använt den här på mina barn

i många år nu.

Tre, fyra år i alla fall. Ja, du kan

fortsätta använda

Albert för att den funkar då för barn

i åldernas 3-16 år.

Men det som jag tycker är så bra är att den följer

bättre skolplanen.

Jag vet

exakt min dotters ålder

och då vet Albert vad

min dotter förväntas kunna.

Ja, och hur kan det vara så? Jo, det är för att

innehållet är i framtaget

tillsammans med lärare och pedagoger

baserat på läroplanen. I en värld

där mina barn eller min son framför allt

sitter med satans

ticktock och man skäms

och går under som förälder

för att man låter det hända.

Så skulle det här kunna vara en möjlighet

att ge sina barn positiv

skärmtid. Eftersom

Albert har utvecklat de här

matte och svenska och så vidare

lektionerna roligt och pedagogiskt

på ett sätt som ska kännas som en rolig

spelupplevelse. Och nu kan man då prova

Albert helt gratis ända fram till årets slut.

Så det här är en väldigt bra

chans för er som inte har

upptäckt Albert. Då går du in på

hejalbert.se

Albert.se

Testa Albert gratis till årets slut

och använder du den här rabattkoden

så får du också 20 %

extra rabatt

när provperioden är över. Och sen får du det

för alltid i evighet. Och vad är koden?

Koden är Alex Sige

i ett ord.

Alex Sige. Och det här gäller nya medlemmar

fram till och med den 29 december.

Gå in på hejalbert.se

Tack Albert! Tack Albert!

Hej hej!

Visst man sådär väl lyckta och

käda glat för dem då?

Fan vad det känns

mysigt att göra reklam

för ett elbolag som

erbjuder

100 % förnybar

energi. Det känns ju bra.

Ja, har man inte i sitt liv

sökt med ljus och lyckta

efter ett sådant här sorts elbolag?

Ja, det kan man ha. De säljer

förnybar el till

deras inköpspris.

Och utöver det har man då en månadssavvift

på 39 kronor. Det innebär

att lyckta känner inte några pengar

på hur mycket el vi konsumerar

utan endast på avgiften.

Ja, du menar den här månadssavviften

på 39 kronor eller vad det är?

Ja. Just det, och då hjälper

de oss att förbruka så lite el som möjligt

och så billigt som möjligt. Samtidigt

som de inte har bindningstid

eller uppsändningstid. Alltså, är man

inte nöjd så kan man bara byta elbolag

när man vill. Ja, och

det de också gör, för det är så jävla

liberalt där. De

som man får också välja om man vill ha

timpris avtal eller rörligt

avtal. Och timprisavtal

innebär då att man betalar delpris

som råder precis den timmen

då de kommer att konsumera elen.

Det är nästan lite för bra för att vara sant, va?

Finns det inget skit? Har vi inget skit på lyckta?

Att de har en smart och enkel app

kanske. Det är ju av och av

möjligen. Möjligen också

att de har en kod,

alltså AlexSiggy

där man får tre månaders gratis

månadsavgift till alla nya

kunder. Ja. Det är också störigt, va?

Att de är så perfekta.

De får tagga ner, va?

Ja, fan, lugna sig lite.

Ja, använd koden.

Var lite mänskliga. Använd koden AlexSiggy

för tre månaders gratis

avgift.

Ja, läs mer på lyckta

energi.se

Tack, lyckta!

Apropå namnen,

apropå de här gängledarna

namnen, smeknamnen

så har ju det här dramat

med familjen som vill döpa sitt barn

till Putin.

Det är inte slutare. Det fortsätter.

Vad händer nu? Jag såg ett nytt

inslag härom dagen om det.

Minns ni pojken som inte får äta Putin?

Det är ett sagt nej igen till föräldrarna

Anna och Ronny i Gisölt i Halland.

Åtta gånger har parit ansagt om att få

döpa sin son till Putin.

Men de vägar ju upp striden.

Nu har han försökt med namnet Putin

med två T istället för ett.

Men skatteverket säger återigen nej.

Motiveringen är att namnet skulle kunna leda

till obehag för barnet.

Pojkens pappa Ronny har tidigare sagt

att sonen bara reagerar på namnet Putin.

Han säger sitt hat. Kom igen, det är ett namn.

Träffar du grabben så ser du, han vill bestämma.

Ja men herregud.

Hur fan alltså?

Det är kul att det gills Putin.

Det finns ganska många människor som vill bestämma.

Du menar att det hade varit rimliga

om det hade varit typ Mao eller?

De skulle kunna välja kurdiska räven.

Där det gör antagligen skatteverket

också sagt nej till för sig.

Det är också så jävla sjukt att

för att

i argumenteringen

så nämner de då att han lyssnar

bara på Putin.

Därför måste han få heta det.

Det är också kul att de har försökt åtta gånger.

De har lite Putin i sig.

Själva mener.

De ger sig inte.

Jag var undrar.

Jag tänker att

det är helt uppenbart så

att den här pojken skulle få

bekymmer i skolan.

Eller antagligen.

Men det kommer han i för sig ändå få

eftersom han kommer att kallas Putin.

Allting tyder på att de

kommer att skita ett skatteverket.

Ja, absolut.

Det är inte så att de efter två taft åra slutat

kallar honom Putin eller ett uppdröm?

Jo, okej. Men är det inte skillnad

ändå på att heta Putin

och att kallas Putin?

Ja, vet inte. Han kommer ju säga

till sina vänner att han heter Putin.

Det menar jag ändå.

Är det inte läge att

göra någon typ av orosan i mälen?

Att ta en titt på de här föräldrarna?

Vad är det för jävla?

Vad är det för sjuk jävla?

Men det är inte helt sjukt.

Åtta gånger.

Det är någon som har bestämt sig

för att förstöra sin soonsliv.

Du minns ju de här Göteborgs namnen.

Skinnet, pipas, snoddas.

Isamit jobb.

Det är inte så att de heter dem

för skatteverket.

Jag tänker aldrig på att det heter

Sigward.

För den jag ska fylla i blanketter

just på skatteverket.

Och vad känner du då?

Går det en skam i det då?

Ja, det gör det ju. Fortfarande det sitter djupt från

80-talet när jag var den enda

människan i Sverige i min generation som hette Sigward.

Men vid upprop

då var det jobbigt, eller?

Sigward, Vigg och Eklund, dessutom.

Då skrattrar man det.

Det hörde sig ett snissiga.

Även Sigge var ju otroligt ovanligt.

Sigge Cediglén finns ju.

Men han är inte i min generation, tack.

Är han äldre än vad du är?

Ja, han var ju 65 på 80-talet.

Ja, okej.

Är han äldre?

Okej, men måste inte den här unga pojken

Putin, då i så fall

förtjäna sitt namn.

Han är knappast en Putin nu, han är 1,5 år.

Ja, du menar att du skulle finnas

en sån klausul eller en sån

krypål på skatteverket.

Lite som sista chansen hette

det på expedition Robinson.

Ja, just det. Man hamnade på

en annan ö och fick chansen

och var tillbaka.

Ja, precis, det skulle finnas

på skatteverket en enhet

en djuri.

Man kunde gå som 40-åring

och visa, jag vet att jag fick nej

för 40 år sedan.

Men kolla här.

Och så visar man 6 000 sms

från sina vänner där man kallat en

Putin i fyra decennier.

Men vänta.

Ni får ge er nu, säger man, till skatteverket.

Ska man inte i så fall

anföra vad man har gjort för någonting?

Man behöver bara anföra att man inte

har tagit skada. För det är ju deras

argument. Du kommer att ta skada, barnen

kommer att ta skada.

Om man kommer upp dit som en gladlynt

42-åring och säger,

det har gått väldigt bra för mig

och jag mår väldigt bra trots den

Putin, så borde de ju kunna lägga sig

platt, tycker man. Ja, okej, du menar, okej.

Vad känner de på att då återigen

sen i? Då kan de inte hem visa till

du kommer att må dåligt argumentet.

Nej, okej, men ska du inte kunna vara

väldigt, väldigt provocerande

för

människor som har utsats för

Putin's onska? Ja, men så

skulle du kunna vara, men så formulerar

ju inte skatteverket. Nej.

Det handlar ju inte om att stötta sig med andra

utan det här är ju för barn

utsväl och v. Alltså,

när jag åkte för Aikos bortamatches

så kallade jag mig för filosofen.

För att... För att jag

alltid är med med en bok, för att

läsa på resan.

Det hade inte de andra.

Men det där är ju positiva grejer.

Alla de här skurkarna

de är ju då förknippade med

sin lägsta stund. Alltså, skit

i handfatet, trampa vatten.

Kiven är bagdad. Alla

är grottan, kanske inte både i en grotta

hela sitt liveten. Nej, precis. Under en viss period.

Han gömde grejer i någon

grotta i angred.

Mm, lyste. Under ett halvår.

Skulle du kunna vara en poäng, du var

på att man skulle byta en namn.

Att man skulle ytterligare trivialisera

gängnamnen.

Du finns ju redan värda ju. Alltså,

man skulle ta in mu min värden.

Så skulle det väl bli lite fonigare?

Det är ju lite att starta krig mot dem.

Alltså, media skulle då...

De första som, liksom, breakade där

skulle ju riskera livet antagligen.

Alltså, machine count för att skulle

köra på hårt. Med hat ifnattarna.

Så är det ju

en viss typ av risktagning i början.

Alltså, hat ifnattarna har skjutit en dront

i

Borby. Ja. Spregndåd.

Spregndåd mot

morran. Ja, och så har vi då

mu min dalen.

Mu min dal, alltså, mu min dalen

nätverket. Men det är svårt. Då kanske

du måste ta in flera värdar.

Alltså, mu min dalen är ju

ett nätverk kanske. Ja, precis. Det är inte helt

enkelt, för det kan inte vara sagan om ringen.

För det är lite coolt. Nej, exakt.

Du måste vara lite...

Jag vet inte, lite pelisvanslös.

Pelisvanslös har dragit till

Turkiet.

Och man misstänker att Erik Amons

kommer... Ja, precis.

...ansluta snart. Eller Erik Amons

sitter i det svenskt häkte.

Men ett nätverk skulle ju kunna vara

hela det här i Göteborgsgänget.

Jo. Kondomen, allan i grottan

dansar med mig. Biskatten, kocken,

gårda, småland, samora.

Skinnet, pipas, lamkottletten,

ölan, skit i handfatet, rottgigan.

Men precis, om det här

gänget

är ute och röjer, så är det inte så att

man dör av

skräck. Nej, precis. Då kan man

eventuellt få ner ny rekrytering.

Det är väl det som är målet här? Ja.

Precis som man nedmonterar

istället för att bygga genom

rapporteringen. Men det är inte klokt att

du löser det då.

Man har hört så mycket

tomma ord och tomma gamla

tunnor som har skramlat

med lösningar med allt från

hårda straff eller övervakning.

Jo, men jag måste ändå tacka

Esther Pollack som har öppnat

dammluckorna.

Att tillåta oss andra att spekulera

fritt utan att behöva hemvisat till

forskning. Det är jätteskönt.

Ja, som hon vågade det

så vågade det så, därför

du kunde våga göra det också.

Ja, verkligen. Ja, men okej,

så vem ringer du då? Du ringer

Polodarski och

sina bänkar på Sveriges Radio

och informerar om den här

grundläggande förändringen. Jag får göra ett exellarkt

om alla namn och liksom. Du får

skapa värden, ja. Och se hela den här skiten

över om ett halvår typ.

Fan, asså du gjorde det. Och nästa vecka

är övergivande. Vi ses!

Det finns Volvo. Det finns Fiat.

Det finns Morris.

Det finns Albo. Det finns Uppie.

Kappie. Det finns

Volkswagen och en och annan

Baljant. Det finns

Mazorama, Cedrus, Armesle.

Nu ska jag göra

för att komma över

vägen. Nu ska jag göra

för att komma över.

Bitar har jag stått nu

och väntat flera veckor.

Och alla filar när de bara

skrupper vid.

Det gäller råd, det gäller råd,

det gäller rådjur.

Lika väl som det kan gälla

än en.

Det gäller revar och kaniner och små

djur. Lika väl

som det kan gälla dig själv.

Nu ska jag göra

för att komma över.

Vägen, nu ska jag göra

för att komma över.

Bitar har jag stått nu

och väntat flera veckor.

Och alla filar när de bara

skrupper vid.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.