Alex & Sigges podcast: 580. Våtrumsboken

Perfect Day Media Perfect Day Media 6/9/23 - Episode Page - 1h 31m - PDF Transcript

Vad har vi på DAS-bok?

DAS-bok är en bok som hänger fast på ditt snöare på Toa.

Det är fasansfullt.

Andra människor har gjort samma sak och läst samma rader.

Det är något som är ett äcklig allians.

Det finns något självhat i det också.

I att när man är på Toa så är man inte värd.

Någon bättre lektur.

Fräckisar?

Ja exakt. Jag har alltid ovillat konceptet.

Därför spetsade jag öronen när jag kollade på nyhetsmorgon.

En författare satt där och sa att han har skrivit en moderna typ av DAS-bok

som man kallar för våtrumsbok.

Vad är det? Alla typer av vadrum och toaletter

där man har gjort väggar och golv, vattentätta.

Precis, jag tror att han vill vidga konceptet.

När man väntar på att svettmaskinen ska bli klar.

Om man nu skulle slå igenom det här, då är det ju sensationellt.

Har han skapat en ny genre?

Ja, det har han ju.

Om det nu är så att han kan säga att vi har haft DAS-böcker i hundra år

men nu så vidgas konceptet och det här är en våtrumsbok.

Du får avgöra.

Är han inne på någonting genialt här? Det är det jag undrar.

Har han knäckt koden?

Flipp eller flopp?

Nu är det dags för en ny form av en gammal klassiker, får man väl ändå säga.

DAS-boken, ni vet den där som man bläddrade när man satt på DAS.

Ja, det var nog mer så, tror jag.

När det blev lite långt tråkigt.

Det märker att de blir röda i ansiktet.

Man behöver bara komma i närheten av den här DAS-boken.

Förlåt, våtrumsboken.

Så blir de aldrig snippriga.

Nu kommer det en ny variant, alltså våtrumslektyr i heteren.

Det kommer att bli en tobian avros, skorupps, lilla bok som nu finns ute.

Gå morgon och välkommen.

Eller gå förmiddag.

Eller gå lunch.

På tal om vad hungrig det är så kan man ju ändå...

Det kan ju resultera i att man kan vilja hålla en sådan här.

Vilka detaljer nu?

Ska vi backa bandet?

Hur kom du ens på att skriva en toaboken, en DAS-bok?

Jag vet knappt hur det gick till.

Jag hade ett samtal med en underbar förläggare.

Vad ska vi göra för nånting?

Jag vill göra nånting, hon vill göra nånting.

Jag tycker inte att öppningen är jättestark.

Vad ska vi göra?

Vad ska vi göra för nånting?

Vad fan ska vi göra?

Gör ingenting kanske?

Jag läste din tid med Sara Stritsberg.

Hon berättade hur hon kom på kärleken Santarctis.

Hon har sett en dokumentär om dödsdömda i USA.

Hon älskar den där skiten.

Vad?

Sara Stritsberg gillar väl mörker?

Jo, absolut.

Man ska framförsäga hur Sara Stritsberg går genom vardagsrummet

med en sån här tvättkorg påverk till våtrummet.

Och så hör hon ordet dödsdömd.

Då släpper hon korgen?

Ja, det släpper hon allt.

Då rör sig mot ljudet.

Då släpper hon ner på knä från tv.

Det var någon av dödsdömda som hade sagt

ta en bild på mig när jag är död.

Och det tyckte hon var så omskakande

att hon satte sig ner och skrev kärleken Santarctis.

Men jag tyckte om den bilden.

Ja, det är lite bättre.

Den är lite bättre än att säga, vad ska vi göra?

Vad ska vi göra?

Det är minsekt haft.

Det är verkligen mitt porträtt av samtiden.

Något ska vi väl komma på att göra.

Det är mycket mörkare än Sara Stritsberg.

Ja, verkligen.

Jag vill knappt hitta vidare.

Ska vi inte göra det här?

Jag har hört många av mina vänner.

Alltid att när man är i ett våtrummet,

vilket egentligen är, om det är toar,

om det är tvättstuga eller vad det var,

så sträcker man sig efter någonting och läsa oavsett vad det är.

Men det är intressant.

Man stoppar in tvätten, sen går man ju.

Det är uppenbart att förläggaren har sagt

att den kan inte heta DAS-bok.

För DAS-bok, det luktar mitt tu om DAS-humor.

Det måste ge dig något annat.

Vad ska vi göra?

Nu ska han försöka skåna in tvättmaskensituationen.

Så sträcker man sig efter någonting

och läsa oavsett vad det är.

Jag tror att jag läste baksidan på en tankkrämstub.

Tusen gånger.

Jag vet att det är Hammastanna.

Det betyder tankkräm på finska.

Det är som att han aldrig haft med sin telefon.

Nu beskriver han ju tiden innan telefonen fanns.

Då läste man eventuellt på tankkrämstuben.

Men vänta här nu.

Hur gammal är han?

Du ser också att han har med sig tankkrämstuber.

Som han håller upp nu och visar.

Jag ser det.

Han är alltså född 95.

Mobiltelefonen blev Almen Godz.

Vad var det i 2003?

Ja, iPhoneen kom 2007.

Han var väldigt tidig med att börja läsa.

Enorm tidig.

Och så läste han jättemycket under de fem åren då.

På tankkrämstuber.

Medan han väntade på att tvättmaskinen skulle bli klar.

Eller när man väntar på den sista minuten

av tvättmaskinen.

Så har jag alltid 15 minuter.

Ja, de är ju sällan en minut.

Och då vill man läsa någonting.

Då har jag alla mobiler nu för tiden.

Jag vill inte ha med mobilen inlänge.

På toan.

Vad är toan nu för att han bestämmer sig?

Är det våtrum eller toan?

Han vill inte ha med sig telefonen in på tvättstugan.

Det är ju skitkastigt att han ska lämna den utifrån.

Det här ska stå i en kvart och vänta på att tvättmaskinen blir klar.

Då börjar han lämna den utifrån.

Du ser också deras ögon.

De försöker förstå.

De är vänligt inställda.

De försöker hjälpa honom.

Så då kom vi fram till våtrumslektur.

Det var en fräschare DAS-bok helt enkelt.

Det var det.

Den vanliga DAS-boken var ju mycket humor.

Lite förlegad humor kanske?

Ja, om man tittade på gifteförslagomkastet

härom veckan på Grankanalen.

Då var det någon som hade en sån här skämt bok.

Och de är inte så populära längre.

De har lite skämt som kanske är lite förlegade precis.

Han är mot den man, vill han säga.

Jag har jämt så mycket skämt på så sätt.

Det är inga raka roliga historier.

Vad innehåller den då? Det är lite allt möjligt.

Det är väldigt bläddvänligt.

Jag har aldrig jobbat med formatet bok förut.

Det är ganska mycket lekt med bara formatet att bläddra.

Och byta av vad som kommer på nästa sida.

Jag hade aldrig jobbat med formatet bok.

Det är spännande att säga att man kan bläddra i den.

Det kan man prata om en unik sällningpoint.

Men du är rätt. Han var så ung när mobilen kom.

Han kanske aldrig har hållit i en bok.

Han såg en dasbok som barn.

Vad fan är det här?

Du har fortfarande inte hört något om innehållet.

Det är ganska mycket lekt med bara formatet att bläddra.

Och bli lite överraskad på vad som kommer på nästa sida.

Det är lite gåttor.

Det är pyssel.

Man kan ringa telefonnummer om man känner sig ensam.

Vadå för telefonnummer?

Till vem?

Till mig.

Så svarar jag.

Och så kan man spela teater.

Men det finns en manus.

Det är en väldigt raffrande.

Det är så på mig i alla fall.

Så du måste ha med mobilen in?

Nej, man kommer väl till en telefonsvarare.

Men nu har jag med mig telefonen som det går till.

Om man har tur så kan jag svara.

Vi ska betala 199 kronor för en bok man kan bläddra i.

Med hans telefonnummer som om tre dagar kommer leda till en telefonsvarare.

Det finns ett nummer om man känner sig ensam.

Känner du ensam?

Då kan man känna sig mindre ensam.

Det är själva definitionen på ensamhet.

Att stå i ett våtrum och ringa Tobias telefonsvarare.

En sak man hajat till är att det förekommer recept.

Det känns kanske inte som att det hör hemma i en daskbok.

Eller det kanske gör det.

Man planerar nästa middag.

Det finns en röd trådare.

Ja, absolut.

Om man vill bli toastammis och komma tillbaka.

Jag har ett recept där som gör att du kommer garanterat att komma tillbaka.

Nu rådnar hon igen.

Hon tänker att vi får upp en bild av henne på das.

Noterade att ytan är blank.

Ja, så att den går att torka av.

Det finns alltså tanke bakom.

I fall den skulle hamna i toan.

Så långt har jag inte tänkt faktiskt.

Om den används av flera.

Det kommer säkert hända. Någon i alla fall.

Men sen finns det en tips om hur lång tid det tar att läsa varje sida.

I form av små droppar som vi brukar känna igen.

Det kan vara de sista minuterna på tvättmaskinen.

Det kan vara att man har ett väldigt viktigt ärende på toaletten.

Det kan vara så brottskande.

Då finns det droppmarkörer där.

Man känner igen dem från bindor och tamponger.

Då kan man se två droppar.

Det tar så här många minuter att konsumera den sidan.

Så att man inte går in på en sida som är för lång.

Som att man inte kan se på en sida.

För vad ska det hända då?

Om man kommer in på en sida som är för lång.

Det måste man avbryta.

Det här hänger ihop med hans fascination för ämneböcker.

Och bläddra.

Det här händer inte jag nu.

Jag har bara en minut så här nu.

Eller har jag 20 minuter.

10-15 minuter.

6 droppar sökvård.

Det låter allvarligt.

Så länge ska man inte vara på toa.

Man finar lite.

Man tycker att det är roligt även om det inte är ren humor.

Men är det något allvar bakom det?

Jag måste älskar nyhetsmorgon.

För att den är så konsekventa.

Det är som en melodi.

Som en slager.

Det här sker ett intervjun.

Ska man fråga är det bara humor eller finns det lite allvar där också?

Det som en piäs.

Alla som sitter där, inklusive man själv när man är där.

Vet att man spelar med i det här manuset.

Därför är det så spännande när det liksom

Glipporna uppstår i nyhetsmorgon.

Och de snabbt måste täta dem igen.

Ja och i det här fallet så hade väl ingen

Inblandade en aning om att

Det de gör här är att de visar upp en

otrolig bild av hela samtiden.

Ja att de skulle liksom halka ner i kaninhålet här.

Varför är du mot skrållande telefoner då på toaletten?

Nu kommer de ju till det, the million dollar question.

Varför har man inte bara mobiler med sig?

När ändå hans våterns bok innehåller ett

samhällsurium av tickt och liknande innehåll.

Rent alltså bakterien är mässigt.

Så så kan jag känna att det kan vara fräscht.

Jag har absolut kanske att den blir

Att man tar i den allihop alldeles med sova.

Men man sätter händerna efteråt i alla fall.

Telefonen följer ju mer ut.

Det där är hygieniskt.

Du förstod det nu, förstod du?

Nej men det är skillnaden är att

Där spoken är äcklig.

Nej våterns bok kommer jag få bä.

Ja just det, våterns boken är äcklig

Med den som stannar kvar i det äckliga

Våterrummet med den telefonen.

Det var dubbelt oerhört med en våterns bok

som man dels flyttar runt i huset

och dels delar med fem andra via toalett.

Ja verkligen.

Telefonen är i alla fall ens egen.

Det känns som att du drivs av att testa nytt hela tiden.

Det här känns ju rätt så långt ifrån.

Och också lite att du har höjt taket på något sätt.

Ja en dagsbok det känns ju kul.

Vad är nästa grej då förutom?

Det här som du hintade lite om.

Jag vet inte.

Nu får vi vara mer i alltid när han föde nästa idé.

Man märker att det visade sig att

de var färdiga med våterrums diskussionen för tidigt.

Så nu har de tre minuter döda.

Och man ser paniken i alla treas ögon.

Asså saker som kommer emot mig som är roligt.

Så det ville jag göra.

Det var jätteluktigt att få göra det också då.

Mycket.

Allt som är kul.

B med att göra saker som är kul.

Hörr du?

Han menar ju att hans nästa idé

den kommer inte att komma från honom själv.

Det kommer bara någon annan som uppmanar honom att göra det.

Han är redo.

Men det var väl lite som det var med förläggaren också.

Han vill göra något.

Vad ska vi göra?

Men av allt det du gör och har gjort

vilket av yrkarna är det som ligger närmast hjärtat?

Nej nu börjar det här bli riktigt.

Jag vill ju programleda.

Jag vill ju...

Du sitter här.

Ni sitter i en bra sitt ska ni veta.

Vi ska bara veta hur många som vill sitta där.

Har du andat och sökt någon gång eller?

Nej jag har inte riktigt sett att det har kommit utan riktigt så.

Annons.

Sökesprogramledare för blablabla.

Men du pitchade.

Skulle du göra?

Då skulle jag söka direkt.

Absolut.

Han var kul.

Börja med våterumslektyr.

Ja det.

Och standardtunnentor.

Jag trodde du skulle säga skådespeleri faktiskt.

Jo men det är också så klart.

Det var jätteroligt.

Jag var som helst.

Bör man få göra något?

Bara vi gör allt det stämmer.

Är det något du inte vill göra?

Det är något du inte vill göra.

Det är något du tror du frågar.

Det är ett roligt rimlig fråga i det här sködet av intervjun.

Vi är sponsor av McDonalds.

Det är donken som jag brukar säga.

Eller donk kan jag ibland säga.

När vi är på vägarna du och jag.

Ja jag säger McDonalds.

Jag säger donk.

Och sen så svingar vi av.

Och gör våra beställningar.

En sak som jag har slagit sig av.

Jag vet att du vill prata om franchise tagarna.

Och du ska få göra det.

Men jag vill bara först säga att.

Det har tagit tid för mig faktiskt.

Att vänja mig vid den nya moderna McDonalds.

För mig har McDonalds alltid varit samma sak.

Alltså man går dit.

Man ställer sig i kön.

Och så bestämmer man sig sin menu.

Och man betalar och väntar där.

Får en bricka och går till sitt bord.

Det fanns en motstånd i början.

Jag antar inte samma sak i USA.

Vad är det du vill komma till egentligen?

Jo men den här moderniserade upplevelsen.

Att hamburen alltid lagas på beställning.

Ja det menar du så.

Att man blir serverad vid bordet.

Och du vet det här Mccafé som har riktigt bra kaff.

Men jag har McDonalds länge varit en vanlig kopp svart kaffe.

Men nu kan man då få vad fanns om helst.

Du hade man Mcdelivery också.

Det var också en del av den nya McDonalds.

Men med det sagt.

Vad var det du ville säga om franchise tagare?

Nej men tänkte säga att det är kul att de växer.

Alltså de ska öppna de 20 nya restauranger.

De kommande tre åren i Sverige.

Och det är så smart upplagt.

Eller hur?

Det här med franchise tagandet.

Att för att det ska funka bra så behöver det vara en lokal entreprenör.

Som driver det McDonalds på den lokala orten.

Och nu så kan då vem som helst bli franchise tagare.

Om man är liksom en driftig person i området.

Och de söker gärna kvinnor ska tillägga.

Just det.

Så om du är på en brinnande entreprenörsskäl.

Och älskar donken.

Som du och jag tycker.

Så gå in på McDonalds.se för att läsa mer om hur du kan bli franchise tagare.

Tack McDonalds!

Hej hej.

Vi sponsorar Tradera.

Ja Tradera.

Just det.

Det är ju om man ens berättar vad det är.

Va?

Sverige största cirkulära marknadsplats.

Det är som en cirkel.

Det går runt, runt, runt.

Folk köper och säljer 11 miljoner sålda annonser.

Förra året.

Just det.

Och det innebär då att någonting byter ägare på Tradera var tredje sekund.

Dygnet runt år efter år.

Det är väl så.

När någonting blir sådär stort.

Då blir det bara ännu större.

Och nu är det enormt.

Alltså den här marknadsplatsen.

Den är ju faktiskt helt gigg.

Alltså den är ju helt otroligt på ett sätt.

Alltså för att den är så mycket.

Alltså jag.

Så tänkte jag att du går in på den här fint och fult.

Som ligger uppe i Bunge.

På några gången.

Det är ju massor av grejer.

Antika saker och konst och böcker och sådär.

Men det är inte så att du vänder dig om.

Och så har du en avdelning som är elgigant eller mediamarkt.

Och så vänder du om och så har du en Gucci-avdelning.

Eller hur?

Allt finns på Tradera.

Tillreducerat pris.

Uppenbarligen.

Detta.

Att vad du en vill ha.

Så finns det där.

Och du kan också vara trygg i förvistningen.

Att var du en köper.

Och sliter du inte på planeten.

Därför att allting är redan köpt en gång.

Ja, inte bara det.

Om man kan vända på det också.

Om du nu.

Alex Schulman.

Vänder dig om i ditt rum.

Och tittar dig omkring.

Så finns det potentiella köpare.

För var och en av varenda penal.

I hela rummet.

Därute.

Nu är jag ju på ett hotellrum.

Så det vore ju speciellt när jag skulle börja.

Det vore fel.

Oetiskt.

Brottsligt.

Men jag förstår hur du menar.

Generellt.

Med det sagt.

Tack, tradera.

Tack.

Hej hej.

Vi är sponsor av Emma Madras.

Och de har tagit fasta på.

Det är faktiskt nästan surrealistiska.

I att köpa en säng.

Detta är att man traditionellt.

Går i sängtankar.

Man kanske tar sig då till en sängbutik.

Och sen så hittar man en säng.

Eller en säljare säger.

Den här är fin.

Och så sätter man sig i den här sängen.

Ja, man vågar väl knappt lägga sig ner.

Man sätter sig lite på kanten.

Halv ligger lite.

Och så tvingas man säga då.

Ja, den här tar jag.

Ja, om man får sin säng hem levererad.

Och efter ett par nätter så önskar man att man kunde.

På något sätt.

Ha fått testaren lite längre.

Att bara sitta på den i en halv minut.

Just det.

Det är det som Emma Madras har förstått då.

Ja, men de har ju förstått mer än så.

De har också förstått hur man.

Hur man gör så att sängen reglerar kroppstemperaturen.

Medan man sover.

Ja, exakt.

De är experter på sömn.

Och de har ju då egna forskningsteam.

Alltså hälso- och sömnexperter.

Som då har utvecklat de här produkterna.

Som då förändrar hela sättet man sover på.

Men det som är väl att komma till.

Det kan ju vara så att man ändå inte är nöjd.

Man kanske har en speciell rygg.

Vad fan som helst.

Då erbjuder Emma.

De som köper.

Hundranätters prov sömn.

Sova i sängen i hundranätter.

Och på dag 99.

Eller dag 69.

Ja, då har du fri retur och full återbetalning.

De är också bra på det här med rea.

De har nu sommar rea på upp till 60 %.

Och om man använder vår kod.

Så får man 5 % extra ut över det.

Just det.

Och den här koden är då Alex och Sigge.

I ett ord.

Alex och Sigge.

I ett ord.

Just det.

Gå in på Emma.se och läs mer.

Tack Emma Madras.

Hej hej.

Jag satt i luften över.

Typ Öresund.

För att jag har flögd till Los Angeles i helgen.

På en klimatkonferens.

Jag skulle besöka min son.

Graduation.

Det är väl ändå rimligt.

Ja, det är klart.

Alla har ju sina skäl till att flyga.

Jag har svårt att se framför mig i samtalet när jag ringer och säger.

Jag kommer inte på din graduation.

Nej.

Men har du svårt att se samtalet med ditt barnbarn.

Om det handlar om att fråga varför jag förstörd ni planeten.

Ja men jag var i tvungen.

Det var i graduation.

Förstår du?

Nej men jag tänker på sånt.

Men jag ska vara ärlig och säga att när jag satt där och kollade ut över målen.

Så tänkte jag mer på runar.

Lyssnade du på fängelsepodden?

Nej.

Jag visste inte att jag satt i fängelse.

Det är en podd som intervjuar folk som har suttit i fängelse.

Varje nytta avsnitt är en intervju med någon.

Vissa har suttit in en länge, vissa har suttit in en kort.

Alla har ju olika erfarenheter.

Kul idé.

Det är ett bra koncept ja.

Och senaste avsnittet handlade om runar.

Runars förgård.

Var han gäst eller?

Han var gäst.

Det ger ju nästan genant hur intresserad jag är av runar.

Jag ska ju genera din för mig själv.

Varför finns han i mitt huvud?

Varför han funnits där i 30 år?

Han är ju i någon mån bara Karolas Snurja Exman.

Är du fascinerad av runar?

Nej men jag vet inte.

Jag visste att han inte bara är som en brottsling.

Han är ju långt, långt ut på högerkanten.

Politiskt.

Det är han.

Han är ju en rätt läskig typ helt enkelt.

Ja precis och det var väl därför som han tidigt blev hypnotiserad av honom.

För att han presenterades ju som någonting helt annat för oss.

När man såg honom första gången.

Då var han ju liksom renheten själv.

Leende.

Som spred Bibelord.

För man hade ju undrat som barn.

Ska det gå för Karola?

Lilla Karola?

Var du också lite kär i Karola?

Nej men det hade varit en brötkort period.

Det var något skivomslag.

De hade jeans.

Stegförsteg.

Den tittade jag på mycket.

Hon var ju redan från början lite bakom glas på något sätt.

När man var barn så var ju det attraktivt.

Som att hon levde i en sån där sak med vatten.

Om man skakar.

Om det faller snö ner.

Där inne satt Karola och läste Bibeln.

Om man tittade in i glaskuppan och tänkte att hon är liksom väldigt unik.

För att hon är orädd ju.

Väldigt orädd.

Men ändå nervös.

Orädd men nervös.

Det var ju en ny röst.

Enda sedan du var liten så har du vetat att det kommer att bli berömd.

Var det för att du hade ett budskap och förmedla?

Bra sångerska.

För det första så var det en slags inre känsla.

Som jag hade när jag var liten.

Att en vackerdag så kommer det hända något.

Någon som ser den och leder den.

Då var jag en vanligt troende som alla andra.

Då hade inte jag blivit frälsten.

Jag kände den här kallelse med vetenheten.

Och sen så älskade jag musik och brann för sången och teaterna och allt det här.

Så jag hade egentligen ingen ordning på vilket sätt det skulle ske.

Du bara kände att du var utvald på något sätt.

Ja kanske på ett sätt.

Men inte för att vara förmenad av någon annan.

Absolut inte.

Men sen så då när jag blev en kristen så hade jag mitt hjärtas.

Ropp var jag att säga att här är jag annen mig.

Det var väl liksom att hon, jag var nio.

Och hon var ju som en nyåring.

Fast det är en vuxen kvinnas kropp.

Tänkte du också att det kunde bli du.

Som vislade där utanför.

Som vislade.

Någon sjön om Tommy.

Jag tänkte att jag ville men att jag inte var tillräckligt ren då.

Nej.

Hon var ju så fräsch.

Hon luktade tvål tänkte man.

Alltså som att hon liksom, hon badade inte ett vanligt våtrum.

Ett vanligt badkar utan.

Hon sjönk ner i ett kar med dopvatten varje morgon.

Och hade aldrig tagit i en dasbok i sitt liv.

Nej de hade väl en salmbok där kanske istället.

Men så dök då den här mannen upp från ingenstans.

Och det var ju en chock där man insåg det ju inte klokt.

Det finns alltså en till sådant som hon.

Det var han som tog hanifrån.

Ja men lite som jag kände när Bill Öström tog Lis Ektal ifrån mig.

Ja.

Alltså men man lade i sig platt.

Det var ju till skillnad från en med bild då.

Så här var ju, det fanns ju någonting romantiskt mitt i galenskapen.

Att det fanns en till nioåring i en vuxenmännisk kropp.

Med samma liksom oskuldsfulla framtoning.

Samma förvirrade jättesmile.

De hade ju lika vit ledande.

Du menar att de passade så perfekt ihop.

Att man kände att det där är ingenting att...

Det är bara att lyfta på hatten.

Ja exakt.

Så det var också brölloppet då som sändes live på SVT.

Nej men...

I för 6000 pers.

Det känns som att du har haft en närmare relation till Karola av runarna.

Ja, så här insatt var jag aldrig.

Nej jag vet men du var ju mediaintresserad som barnen.

Jag tänkte att du såg ju brölloppet.

Men jag minns det lite vakt. Det har varit stort för det då.

Ja på livetsords arena i Uppsala.

Det är också det här aeroprohär arena.

Brusningen i rummet.

Han var ju alltså predikant redan som 20-åring då.

Men som du inne på, det tog inte jättelång tid innan det här mörkret glimtade fram.

Eller motsejsefullheten då.

Att han hade den här polerade ytan.

Men att man förstod att det fanns något trasigt under.

De hade varit gifta i tre år när han dödade det första djuret.

Alltså det här omtalade rådjuret.

Ja han sköt ju min bästa ner från sitt vänster.

För det var en rådjur på hans tomt.

Just det.

Och sen så gick det i rykten om att han kring skilsmässan sen mördade Karolas katt.

Ja just det.

Och sen dömdes han för Ekobrott och hamnade i fängelse.

Så det var med spänning som jag slog på avsnittet.

Vad hände i fängelset? Vad hände med Karolas katt?

Det här är ett special avsnitt av fängelseborden.

Där du får följa med och träffa personer som nu avtjänat sina straff.

Och går runt fria, mitt ibland oss.

Idag ska vi träffa en ny muckad runare sögård.

Vissa ser honom som en legend.

Som vågas stå upp för Kristendommen och upp ett stödje Trump.

Andra ser honom som en religiös tok.

Som endast ikänd för att han har varit gift med Karola.

Och skjutit råddjur från sitt villa fönster.

Men oavsett vad man tycker om runar.

Så är han intressant.

2019 dömdes han till ett år och åtta månaders fängelse.

För grova bokföringsbrott och skattebrott.

Under sin korta tid i fängelset haglade rubriken om runar.

Som en av Sveriges kanske mest trilskande och besvärliga fångar.

Nu är han ny muckad.

Känner du att pulsen stiger?

Ja, men spännande.

Han får under fängelsvistelsen 40 anmälningar på sig.

Han var så bråkig att han till slut hamnade på sluten anstalt.

Och när man lyssnade förstår man ju varför.

Jag visste inte det här.

Att grundanledningen tyckste är att han upplever verkligen att han inte gjort något fel.

Därför att han tror inte på konceptet skatt.

Det är någon slags civil olyd den nästan.

Du måste höra här när han berättar hur han lär sina barn vad skatt är för något.

Det här med runars hat mot sussar och skatt verkar sitta gyppt.

Så gyppt att han uppfostrar sina barn i det.

Vi hade ju hittat en massa godis.

Ska han så riktigt vara godis och riggig hemma?

Så jag samlade ihop allt ihop och sen så...

När jag hade hittat allt så tog jag bort.

Sist så där.

Dritt 80 procent av allt ihop.

Och så lagde jag alltid på mina skålar.

Så satte hon Karle med sina 12-13 procent.

Och bara sa jag, vad gör du?

De här 12-13 procenten är ett.

Rästen är mitt.

Vi ska alltid bli socialdemokrater.

Det är ganska nejigt på en massa sätt.

Det är inte bara ett socialdemokratiskt påhitt att ha skatt.

Dessutom när han uppmanar att de inte tror på konceptet skatt.

Så är det ju till två personer.

Hans barn som har inte sett honom på två år för att han inte betalar skatt.

Ja, verkligen. Absolut.

Han hamnade i fängelse. Han hamnar i en massa bråk där inne eftersom skatt är stödd.

Och han tycker att han är felaktigt instängd.

Det han gör är att han kissar på fängelseväggen.

Precis som med alla andra grejer som han gör där inne.

Han har aldrig gjort något fel.

Utan allting har han väldigt inväcklade förklaringar kring.

Det är en intressant personlighet.

39 av de 40 fallern förnekar, runar, allt.

Som när han fick en varning för att ha kissat på anstaltens vägg.

Du hade kissat på grinstugan eller någonting sånt där.

Du hade kissat på någon vägg.

Grejen var så här. Båda toaletter var upptavt.

Och det fanns bara två toaletter.

Och jag var jättedödig.

Jag insåg att jag har två val antingen för att ha kissat på mig.

Det är det som får jag göra precis som jag gör.

Som en vanlig sommar.

Det var en solig fin dag.

Då kommer man bak huset och så kissar man där.

Det är det som varje vettig normal svenskt människa gör.

Men det var inte så uppskatt.

Apropå att kissa ute.

Jag hörde ett otroligt märkligt inslag på Sveriges Radio.

Innan vi går vidare till runar.

Sveriges Radies Nyheter.

Där reporten berättar om det ökande problemet med ute-kissning i Sverige.

Du måste höra det här.

Reporten går ut och själv ska kissa för att se vad som händer när man kissar ute.

Inte det oväntat för den Sveriges Radio Nyhetsreporter.

På P4.

Det är oväntat drag.

Att kissa i sändning.

Får man höra det?

Det tycks som att han har anordnat att han blir gripen innan han börjar kissa.

Att han har ordnat med en polis som ska ingripa.

Polisen i Sverige bötfäller allt fler efter att ha urinerat utomhus.

I polisens region Nord och Mitt har man sett över en fördubbling sedan år 2018.

En tendens som också kan ses i hela landet.

Så ja, reporter Kristus Unesson beslöt mig för att testa lagen.

Jag står här i centrala Sundsvall och känner mig lite kissnödig.

Så jag tar vela ställa mig mot den här busken då.

Daniel Västerund från Polisen i Sundsvall och här kan man inte göra det.

Varför kom han ifrån?

Utroligt skumt.

Från ingen stans för att täcka upp. Det är jävla läskigt.

Vid eller nära en offentlig plats har riskern att åka fast ökat.

Från från år 2018 till år.

Tillbaka till runar då.

En bit in i avsnittet så tar jag då till slutreporten upp det här med katten.

Jag vet att du har pratat om katsmodet en gång i podden.

För typ fem år sedan.

Ja, jag minns inte exakt. Jag minns...

Jag vet inte hur vi gick till.

Nej, men det har ju varit det vi pratade om också.

Hur gick det till?

Det började ju med när de skilde sig.

För jag vet inte, 10-15 år sedan.

Att Karola gick ut i en intervju.

Och sa att han hade dödat hennes katt.

Vilket han då nekade till.

Jag skickade den länken...

Karola påstår att exmaken runar tog livet av hennes katt.

Han sköt min katt.

Och det förstår för honom.

Ja, det klart det var.

Säg Karola till Metro.

Och vill därefter inte kommentera händelsen vidare.

Det förstår för honom.

Det förstår för honom.

Vilket ju är ganska lågis då.

Att det förstår för honom om han skjuter ihjäl hennes katt.

Eller menar hon att jag har inget...

Alltså, det var inte så att jag provocerade fram det.

Det förstår för honom.

Det vill säga att det var inget som bjudit sammanställda.

Om du har uppåt för dig att jag var med på det här, så stämmer inte det.

Nej, men...

Det udde jag liksom om du kom hem från jobbet.

Och så har Amanda skjutit Fonsi.

Skulle du säga då, det här förstår för dig?

Jo men Jo, det här måste vi kanske kommunicera på något sätt.

Ut till svenska folket?

Ja men i alla fall att Instagram är lägg eller så där.

Det förstår för dig.

Och då får det förstå för dig.

Ja, det är väl rimligt säger honom.

Det är rimligt.

Det kan jag gå med på.

Ja.

Det är så skumt allt upp.

Och därför har man ju undrat vad som händer och så vidare.

Under flera år förnekade runar just det här med katten.

Han beröt alltså mot det åttonde bjudordet.

Du ska icke bära falsk vittnesbörd mot det nästa.

Och det här verkar vara något återkommande hos här runar.

Han har till och med skrivit en självbiografi med tiden

Gud gav oss tio bjudord och jag har bruttit mot nio ord.

Hans med Marius heter det alltså Gud gav oss tio bjudord.

Jag har bruttit nio av dem.

Vad har han inte gjort då? Han har inte dödat någon?

Jo, men han har ju dödat katten.

Det har han ju gått ut med när Marius kommer.

Okej, okej.

Han kanske menar att han inte har stulit då.

Det sjunde bjudordet.

Eftersom han inte tycker att han har gjort något fel i skattebrottet eller?

Ja, eller han kanske inte har varit.

Ja, vad skitade det?

Lyssna vad han säger då om varför han dödade katten till slut.

Alltså, den hade ju behövt avlivas.

Jag är jeggare.

Och jeggare, bönder och jordbrukare, de skötte avlivningen själva.

Det var inte så att jag tyckte att fötta katter är roligt.

Det var inte det det handlade om.

Katten var ju moddu inte bra.

Det var en psykisk sjuk kat som...

Katten moddu inte bra?

Nej.

Och han bestämde sig då på eget bevåg?

Ja, utan att berätta vad hände.

Så tolkar jag det?

Ja, så tolkar jag också det.

Oavsett vilket, när jag lyssnade på det här då, där i flygplanet så kommer jag tänka på Succession.

Som ju också hade ett kattmod i säsong 3.

Minst du det?

Nej, jag kommer inte ha det.

Roy Logan, alltså pappan, fick en rinvägsinfektion som gjorde att han blev så febret att han fick hallucinationer.

Och såg en katt under stolen, kommer det?

Just det.

Just det.

Och lät sin livvakt lossa stödaren.

Du kanske minns det.

Thanks.

What the fuck is going on?

We got this under control, okay?

We're figuring it out.

Thank you for your service.

What's happening?

It's alright.

What is that?

That is an imaginary cat, now could you please fuck off?

Mm.

Jag sitter alltså vid Grönland typ och lyssnar på runar.

När jag kommer på att jag har 7 timmar osäda timmar av sista säsongen av Succession.

Mm.

Du mässade med om det.

Det var av en sjuk.

Ja.

Och otroligt.

Och det är inte alla som kollar på Succession och många är nog trötta på att höra och snacka om Succession.

Mm.

Men bear with me.

Jag stänger av runar för att hur intressant fängelspådenen är så är ju sju osäda timmar av sista säsongen av Succession så svårslaget.

Mm.

Jag har ju sparat om det.

Jag vet.

För jag tycker det är så frustrerande att vänta en vecka.

Ja, jag fattar det.

Men har du kunnat leva på sociala medier utan att se saker?

Ja, jag tycker inte att det är så spoiler beroende just Succession.

Det är ju mer en stämning och det går fram och tillbaka och det...

Absolut.

Men det finns ju en slutlig fråga.

Vem är det som blir, liksom...

Vem är nya häran på teppan?

Den frågan har ju ställts från början.

Det är det som är hela temat.

Ja, men jag hade ju en känsla av hur det skulle komma till att...

Och jag ska inte spoiler någonting, men jag hade en känsla av att det kommer inte vara liksom superlyckligt, kände jag.

Alltså, det var min intuition.

Och när vi då...

När jag hade sett klart då vi började närma oss kanske klippiga bergen.

När jag då hade sett slutscenen och satt där och kände det här surret.

Surret i arm och ben.

Som man bara känner en gång i halvåret.

När man har sett ett mestverk.

Du vet vem menar, du kände väl samma när du eftertexterna kom?

Ja.

Jag vet inte även om det är ett surr.

Jag menar att det vibrerar i hela kroppen av att man har varit nära stor konst.

Mm, verkligen.

Och jag var då extra tagen för att serien var modig nog att det inte slutar lyckligt.

Jag insåg där att det inte bara är succession utan att det verkligen har skett ett skifte.

De senaste åren.

Om man tittar på de bästa grejerna.

De bästa tv-serierna eller filmerna.

Det som förenar dem är att det inte finns någon karaktärsutveckling längre.

Mm.

Alltså, när vi växte upp.

Vi fick ju veta att A och O i berättarteknik eller i de här...

Det man lärde sig i skolan var att protagonistens utveckling är allt.

Mm.

Det är så man skriver litteratur.

Det är så man gör tv som jag filmar.

Så huvudpersonerna har ett problem i början.

Han eller hon är fattig eller vilsen.

Självslitt eller singel.

Och så åker personen ut på det här äventyret.

Och sen i slutscenen så är han eller hon en ny människa.

Mm.

Och därmed är det en sån sak lyckligt slut då.

Just det.

Medan när jag tittar på de här serierna eller filmerna som har varit betydelsefulla för vår tid senaste tio åren.

De förenas i att det inte finns någon karaktärsutveckling.

Alltså, de slutar där de börjar.

Mm.

Inte det jävligt spännande.

Jo, otroligt.

Alltså, True Detective 1, Industry, Euphoria, Mad Men, I May Destroy You.

Man kan gå tillbaka till Sopranos också.

De vågar visa världen för vad den är eller livet för vad det är att väldigt två människor faktiskt förändras.

Mm.

Och då pratar jag om de riktigt bra serierna.

Mm.

Det är för att 99% av alla tv-serier och filmer faller i förfrästelsen att sluta med utveckling.

Och då blir det ofta skit.

Mm.

Alltså, ta loss som exempel som vi ofta har pratat om.

Det började ju mörkt.

De stod ju ögon mot öga med en existensiell kris.

Och sen så blev det någon slags sockerigt sagoberättande.

Och så blev den ju dålig på slutet.

Mm.

Och det är inte för det som hände med Westworld, Arvingarna, Game of Thrones.

Till och med Girls.

Att de började som femplus.

De började ju syniskt och hårt.

Men sen vågade de inte gå hela vägen med hopplösheten i att ha människa.

Utan de skulle då berätta att karaktärerna har förändrats.

Mm.

Och det här är någonting nytt med det.

Och då menar jag inte att de slutar olyckligt.

Om någon hade knackat mig på axeln där i kabinen och sagt,

Alltså när det var typ ett avsnitt kvar på succession,

Och frågat mig,

Vill du att du slutar lyckligt här?

Då hade jag nog svarat nej.

Det hade känns fel.

Men jag hade också svarat nej på frågan,

Vill du att du slutar olyckligt?

Mm.

Det mest poetiska slutet för en serie eller film 2023

är av någon anledning.

Att det slutar med att huvudpersonerna är tillbaka på samma plats som det började på.

Mm.

Det är vad jag vill ha.

Vad vi vill ha 2023.

Mm.

Alltså,

Folk som vägrar förändras

är mer intressanta för oss idag

än folk som förändras.

Mm.

Och när jag tittar på saker som fångar mitt intresse

så är det just människor som är konsekvent,

som tvångsmässigt vägar

eller inte vågar eller kan förändras.

Jag har också känt med morse ett inslag på Expressen.

Punkt SC.

Om en man som vägrar ge upp sin kamp

för att döpa sin son till Putin.

Därför att han är opåverkbar.

Den här pojken får inte äta Putin.

Skatteverket har sagt nej till föräldrarna Anna och Ronny

hissullt i Halland åtta gånger.

Men föräldrarna väger att ge upp striden.

Han reagerar bara på namnet Putin, säger pappa Ronny.

Men skatteverket har nu fått nog.

Då döpte myndigheten honom till Nikolaj

som föräldrarna har valt som mellannamn.

Hämma kallar syskon och grannar pojken för Putin.

Men på förskolan väger personalen att säga hans namn

eftersom att de anser att det är stötande.

Kom igen, det är ett namn.

Men istället kallar de honom du hela tiden.

Det funkar ju inte.

Träffar du grabben så ser du, han vill bestämma.

Saker ska vara på hans villkor.

Han är Putin, säger pappa Ronny.

Hahaha.

Träffar du grabben?

Det var troligt.

Plötsligt älskar vi oförändreliga karaktärer.

Och du förstår vad jag är på väg säkert.

När jag då har sett färdigt sexession

och fortsätter med fängelsepåden.

Jag vet ju nu varför jag är så fascinerad av runar.

För att han är densamma,

precis som Karola också,

hon är också kvar där i glaskuppan

med snön som följer därinne.

Så är han kvar där.

Konsekvensen i deras två personer är hypnotisk.

Jag lyssnade avslutningsvis

och jag fick höra då när runar i slutet av podden.

Till slut, reporten är skicklig här.

Till slut så får han honom att erkänna

vad som egentligen hände med Lille Mann.

Katten.

Han är liksom hopplös.

Det är nästan som att man hörde i hans egen röst

att han kan inte göra annat än att vara runar.

Det var ju det det handlade om.

Katten var ju moddu inte bra.

Ja, så här har det låtit

sen han började erkänna kattmordets framtid nu.

I en högekristän tidning har jag nämligen

i min research sett att runar antyder

att han inte dödade katten av varmhärtighet.

Att du faktiskt var förbannad på den här katten

att du var därför du skötade.

I stunden när jag skötade, då var det så.

Han hette Lille Mann, men jag kallade honom

och pissade överallt i alla lumkrukor

och på alla mattor och allting.

Pissade han på denna kläder och sånt?

Nej men.

Var det en sån händelse då?

Alltså att han fick det nog eller så?

Ja, det var det.

Jag var ung och jag var dum.

Runas ögård erkänner nu för första gången tydligt

att han faktiskt blev förbannad, fick nog

och sköt Karolas katt.

Så låt mig sammanfatta vad Runas har sagt titis.

Han gör nästan aldrig fel.

Det är andra som jäkles med honom.

Han tycker att han gjorde rätt som sköt Karolas katt

och sossar och skatt.

Ja, det är satans påfund.

Han är alltså exakt samma person som han var 1987.

Och här står vi bredvid och tittar på

hypnotiserade då och undrar hur fan det kan vara möjligt.

Jag ska läsa upp ett SMS du sker till mig för några dagar sedan.

Jag läser högt.

Funkar det att spela in på onsdag denna vecka?

Jag har inspelning hela torsdag.

Tack!

Hur ska vi prata om det där tacket?

Det är väl inte ovanligt att skriva tack

efter en sådan förfrågan?

Jo, det är det.

Jag ska förklara varför.

Jag vet inte. Det är intressant att du inte förstår varför.

Det känns som att du sätter lite över mig med det här tacket.

Jag tänker att du kanske bara vill bara snäll.

Det kanske bara är det du egentligen vill.

Men i min värld så är det lite fel ordning på allt sammans.

Jag menar på att i en rimlig kommunikation

är det först att någon ber om nåt.

Till exempel kan vi spela in på onsdag.

Sen kommer det att ha ett svar.

Den andra säger att det går bra.

Först då säger det den första personen som bad om tjänsten.

Tack!

Men detta med att säga tack i omedelbart samband med frågan

är uppfattiga lite som en herrska teknik.

Att tacka för nånting som jag ännu inte sagt ja till.

Förstår du vad menar du?

Okej, ja, jag fattar. Intressant.

Så man borde skriva då.

Kan vi spela in på onsdag denna vecka?

Det som är inspelning på torsdag?

Varsågod.

Va?

Funkish.

Funkish.

Du kan se vad som helst.

Och då svarar jag. Ja, jag visste. Det går jättebra.

Tack på förhand kanske man ska skriva.

Ja, nej.

Tack på förhand för att du frångår vårt vanliga schema.

Men du kan inte tacka.

För jag har inte sagt att jag... att det går ännu.

Jag tycker det blir lite stunt att bara avsluta med...

Jag vill vara trevlig på slutet.

Att bara säga, kan vi podda på onsdag eller för torsdag?

Och sen inte skriva några mer. Det känns lite... hårt.

Ja, för i min värld när du skriver tack så är det som att du

därmed säger att då är saken klar.

Okej.

Tack för att du accepterar

förhoppningsvis den här rörigheten

på förhand.

Tack för att du förhoppningsvis accepterar.

Nej men det är intressant.

Men du menar att det är bättre med stummet då.

Kan vi podda på onsdag stället?

Ja, jag inspelar inte hela dagen på torsdag.

Det har varit väldigt bra om det var möjligt.

Ja, om du... Nej.

Nej, inte tack.

Du kan inte säga tack för när du har fått någonting.

Det är det med det. Och du har inte fått...

Jag har inte sagt ja till det här.

Men det betyder att jag har gjort bort mig då...

Om du har rätt till det här så har jag gjort bort mig kanske 2 000 gånger sedan 90-talet.

För jag spräder sig att skriva så här flera gånger om dagen till olika människor.

För mig är det där lite av en härskart teknik

och som jag har reagerat idla på.

Nej, alltså det kan tolkas med en härskart teknik.

Men jag skriver det för att vara trevlig.

För att jag vill sluta med att säga att det är tacksam för att du

förhoppningsvis accepterar.

Det här.

Men förstår du vad jag menar?

Ja, men för att...

Ofta är det så att jag skriver till exempel i det här inspelningssammanhanget.

Skriver jag så här...

Kan man nånna en vas med vissna blommor

till tagningen klockan två?

Tack, utrustecken.

Då har jag utbort för mig när du...

Ja, det har du ju.

Om jag skriver det till scenografen?

Nej, men det är väl lite annorlunda med en scenograf

som ju, om du nu är arbetsledare.

Då kan du ju skriva så.

Därför att det tillhör väl en eller hans arbetsuppgift.

Om du vill ha en viss blomma, då ska du få det.

Då kan du säga tack.

Men det tillhör inte din och min relation

att du kan studera och ställa med våra inspelningstider.

Utan du vet ju mig om en tjänst.

Att ändra det som jag har bestämt.

Och då kan du inte skriva tack

för att jag har sagt att det är okej.

Nej, det är sant.

Det ska aldrig mer göra det.

Nej, men jag tar ju det upp.

Det här är ju...

Men det är ingen herrska teknik?

Nej, nej, men jag fattar det.

Jag har också förstått att det kanske inte är så.

Att du är ett svin.

Men jag uppfattar det så.

Gud, vad intressant.

Bra. Man lär sig länge man lever.

Jag vill ju vara jämställd med dig.

Men det här gör att jag tjänar mig lite underlägsen.

Det handlar ju om hierarchier på något sätt.

Och nojor.

Ja, absolut nojor.

Men verkligen. Jag säger inte att...

Det här är ju heller inte någonting som är jätteviktigt.

Men då har skrivit 2 000 SMS

som då avslutar med tack till mig.

Och till slut så...

Under de senaste veckan,

när de markades, så har jag svarat tack mycket tillbaka.

Och jag har svarat ha, ha, ha.

För att det är kul att du skrivit en massa tack.

Det har varit roligt.

Ja, men för mig har det bara varit som att bägaren rön över.

Jag väljer glädjen som pollak.

Ha, ha, ha.

Ja.

Jag vill i alla fall nämna det här nu.

Mm.

Nej, men jag vet.

Det kan vara nojor.

Jag upptäcker det ju hos mig själv rätt ofta.

Att jag väldigt lätt hamnar i det där.

Att jag placerar mig själv i en hierarchi.

Allting underlöver någon.

Och jag vet inte om det är så härligt bra.

Det hade ju mått mycket bättre

om jag hade kunnat avstå från det.

För det händer mer så att man ofta...

Nu, till exempel, för en vecka sen så...

Jag blev intervjuad på en scen

tillsammans med Sara Stritsberg på Dramaten.

I ett samtal.

Tillsammans med Christian Hallberg.

Nämndes ordet döden.

Har du någonting emot, Sara Stritsberg?

Nej, jag tycker bara...

Spännande.

Att hon är marinerad i mörker.

Mm.

Det är därför hon är så bra.

För att hon lever i det.

Det är ingen pås.

Och hon är liksom Dark OG.

Dark OG.

Alltså, hon är Ground Zero.

För darkness.

Det finns ju många som vill...

Särskilt kanske yngre människor som...

När jag var yngre, man klädde sig svart

och man läste Sara Stritsberg

och man ville vara hon.

Nej, men jag håller med om det.

Alltså, en kärlekens antarktis är ju ibland

nästan otärdlig

att läsa.

Just därför att den är så himla. Den är så mörk.

Men nu var ämnet

autofiktion.

Jag har skrivit autofiktiva böcker

och det har ju hon också

bland annat den här...

Och om Solanas.

Det är intressant det som jag har...

För mig är hon ju...

Jag vet inte.

Det finns inte så många andra

författare som har nått lika djupt

inne mig.

Jag läste hundter från Husqvarna

senast...

Nej, men det var en av de här böckerna

som jag läste där

jag...

Nästan i slutet på varenda novell

så är jag

blind av tårar.

Det var otrolig. Den livsförändrande

i från sätt. Maka-lös.

Jag nämner hennes namn två, tre gånger i veckan

i samband med ordet döden.

För att? För att jag citerar hennes ofta.

Det här...

När man får barn öppnas ett fönster

mot döden

som aldrig går att stänga

säger jag till folk som har fått barn precis.

Typ, välkommen till klubben. Ja precis.

Men det känns ändå

nästan gränslöst att träffas.

Alltså...

Det var aldrig meningen

att jag skulle få träffa

någon som var påverkat till mig så mycket.

Jag vet inte hur jag ska förhålla mig

till henne och det här samtalet.

Det är svårt alltså.

Att jag ska vara jämställd

och jag är ju liksom inte på kartan

apropå hiderakir

så vill jag ju gärna det.

Jag vill gärna sitta

på den här scenen med henne

och känna att jag äger samma rätt till den här platsen

och äger samma rätt till ordet

som hon i det här rummet.

Men det är svårt för oss.

Det går nästan inte.

Men jag tänker först att jag ska vara cool

och så där.

Efter bara några minuters kall prat

innan intervjun börjar

att jag älskar hennes böcker

och...

Vet du vilken som är min favoritbok?

Nej, säger hon.

Hunter från Husqvarna.

Det är din bästa, säger jag.

Vet du varför jag säger så?

Jo.

Tycker du?

Ja, det vet jag tycker det.

Men om jag hade tyckt att någon av hennes äldreböcker

var bäst så hade jag inte sagt det.

Det är tråkast som finns när någon

kommer fram och säger

att du glömmer er din bästa bok.

Jag blir jävligt ledsen och sårad av det.

Jävligt ledsen

och sårad.

Okej, det här är min bästa

och sen har jag gjort massor med försök.

Inget av mina försök

efter det har kommit upp i den nivån

som jag ba på för åtta år sedan.

Du fattar vad jag menar.

Ja, jag vet inte.

Det är lite olika resor som författar det.

Ja, men jag säger det i alla fall att det är din bästa bok.

Och...

Du säger att hon tackar vad snällt.

Och...

Därför att det är hennes senaste bok.

Du förstår.

Ja, det är otroligt märkligt

att vi står där på scenen

och dricker kaffe.

Det är inte som på andra intervjuer

eller scenfrantränanden

där man är i någon lås

bakom scen.

Och sen så samlas en publik

och sen så kommer man in till applåder.

Utan...

Vi står på scenen

och dricker kaffe

samtidigt som åskadorna

kommer in och fyller läktaren.

Är det 90 % kvinnor?

Ja, det är det väl.

Det är jävligt depigt att det är så.

Men för mannen är det ju otroligt sårligt.

Men...

Men verkligen.

Och sen så börjar då samtalet.

Och det ska handla

om autofiktioner.

Hon berättar då att hon egentligen aldrig är...

mycket om sitt liv.

Alltså, hon tycker inte att det är intressant.

Hon säger någonting i stil med...

Jag paraphraserar.

Hon säger typ...

Jag använder en massa namn i mina romaner

men mitt namn får du aldrig veta.

Och när hon säger det så

tänker jag bara...

Jävlar, vilken skillnad.

Alltså, mitt namn...

Jag berättar mitt namn hela tiden ju.

Det är det enda jag håller på med.

Hon är ju verkligen poster girl

för integritet.

Enorm, alltså. Det är inte...

Det är ingenting som hon säger.

Något som hon bara har i rummet.

Men hur som helst, en fråga som då kommer

i slutet på den här intervjun är...

Har ni sett något?

Eller varit med om någonting

där ni tänkt... Det där vore roligt att skriva en pjäs om.

Eftersom vi är på Dramaten.

Och sen så ska man då svara

en efter den.

Christian Hallberg. Alltså, det är ju han som skrev

manset till K.

Som sattes upp.

Alltså Fråstensson.

Han berättar om en idé

om en fängelse historia.

Alltså, det visar sig att det finns en

avdelning på en anstalt

där jag har samlats med kända

fångar.

Allting från runar till

Helge Fosmo

till ett varandra.

Och han skulle vilja göra ett drama

efterfrån vad som händer

i kantinen på det här fängset.

Jag har jättebra svarat.

Och sen så var det min tur och då berättade jag

om den här jävla bilden som du har hört om

på Hyland och Palmen när Hyland sitter

inte göra Palme i sitt hem.

På Riksbergskatan.

Det minns.

Året 1984.

Hösten 1984.

Hyland

har fått sparken från SVT.

Full.

För jävlig.

Palme är statsminister.

Men ska öjdö om ett och ta ett år.

Blir skjuten.

Och Hyland ska långsamsypa hjärte sig.

Ingen av de här två människorna vet ju om

den här mörka framtiden.

Han har väl redan börjat?

Ja, absolut.

Men nu, som Tusso,

han bär

döden hem i bruna påsar.

De här påsarna ska bli fler och fler

djur.

Hyland är som att öppna ett fönster mot döden

som aldrig går att stänga.

Ja, verkligen.

Ja, men ett sådant samtal.

Ett kammars spel i det där köket.

Där Palme och Hyland pratar

som mycket om framtiden.

Varje gång som de gör det så stänger

det ju till.

Vi vet ju de som de inte vet.

Så ni båda svarar att ni gillar kändisar?

Ja.

Exakt.

Sen är det Sara Schisbertur.

Hon svarar då på frågan

har du något uppslag till en prä som du funderar över?

Då svarar hon

Nej, det har jag inte.

Och hade jag det så skulle jag aldrig berätta om det.

Hon säger inte så därför att

göra ner mig eller Christian.

Förstås.

Hon är bara helt uppriktig.

Hon har ingen idé och om hon hade det

så skulle jag aldrig komma på tanken

att berätta om det.

Men effekten blir ju att jag känner

apropå hierarkier

att jag står långt under henne.

Det är en tydlig

hierarkisk skillnad mellan oss.

Förstår du vad jag menar?

Absolut.

Jag märker också att jag är

det handlar också om

fin kultur, ful kultur

som bredd och att vara smal

och allt det där som man brottas med hela tiden.

Det blir väldigt tydligt för mig att

hon är på en nivå

jag kan aldrig komma upp i den nivån.

Det är ju inte riktigt så, det är ju också en livsstil.

Alltså, jag har ju varit

en liksom smalförfattare

och svarade såna där grejer.

Det var ju som att vara på ett annat spår.

Det är inte så att jag är ytligare nu

eller annorlunda nu.

Det är bara att det är på ett annat spår.

Förstår du vad jag menar?

Hur skulle det vara en tröst med nu?

Att hon och du är mer lika

än vad man tror.

Säkert.

Man ner

låter just bagatelliserande.

När man har slutat röka

efter typ tre månader så

förstår man inte hur man kunde röka.

Man har nog fått ett annat spår

men man är ju fortfarande väldigt nära rökningen.

Det kanske det jag borde sagt till henne.

Du kanske nu känner

att vi är på lite olika nivåer.

Men vi är bara på olika spår.

Vi är på olika spår.

Tack!

Jag känner också

att jag är liksom bekant

för den här känslan

att placera mig

under människor.

Jag kan känna mig hemma

i den här positionen.

Jag har också känt mig hemma

att jag har blivit ägda av dig

i åtta år när du skrivit tacker

så att jag har sagt att det är okej.

Det är det vi är om.

Jag har slagit mycket av

apropå att du var inne på det här

med att protagonisten

gör inga resa.

Det är ett stort drama.

Jag har nämligen funderat på det

hela mycket också.

Eftersom man alltid har någon lektör

någon redaktör

någon dramaturg

eller någon förläggare

som säger glöm inte att

han måste göra en resa.

Och jag har det som alltid drömt

om att göra en historia

där personen står helt still.

Jag menar inte att personen är

oförändrad. Det fina är ju att

allting i slutet på de här berättelserna

som jag pratade om är samma

men ändå inte samma.

Det är det som är så tjusigt.

Och det är det som är nytt.

Jag har en tarantinoperiod.

Jag tittar mycket på tarantino

och

jag såg

Django Unchained för första gången

faktiskt.

Det var otroligt i den här sätten.

Och sen såg jag Omkill Bill

och Glorious Bastards.

Och såg också att det har gått som vända

sen är laddad med

en hierarkisk

obalans.

Jag har vända sen laddad redan från första sekund.

Verkligen.

Det är nästan överdrivet.

Där rider den svarta mannen in

på en slavägare ranch.

Eller här kommer nazisten in till

djudehemmet.

Ja, till Fransmannens hus.

Han som gör med den djudefamilj i källaren.

Alltså jävlar vilka

vilka otroligt

det tydliga hierarkiska

grundförutsättningar.

Och fan vad det fungerar.

Eftersom jag blev osäkert på mig om jag ens hade sett den

så såg jag att den goda viljan

efter att du pratade om den

förra veckan.

Den var helt sensationell.

Jag tror jag har sett den.

Men jag minns inte en bildruta.

Men fy fan vad jag njöt

av varenda sekund.

Det är ändå ett...

Det är sjuk.

Alltting vibrerar

i samma frekvens.

Alltså det är ju väldigt

ovanligt.

Bilderna, musiken

penila augusts

och samhällfrellers

ansikten.

Ansiktspel

ögon.

Allting utgår från

denna stäm.

Stefan är en stämgaffel.

Ja fy fan alltså.

Jag måste bara säga det.

Den finns alltså på SVT Play

inte filmen utan

den här tv-serie-reaktionen

fem stycken timmar.

Jag rekommenderar alla

ni som inte sett detta

att ta en stund i helgen.

Det är fantastiskt.

Det finns en senare, jag vet inte om du minns.

Men Mona Malmy

sa om er fröder.

Ingmar Bergmans pappas mamma.

Farmor blir det väl.

Jag ser till att fröder kan gå

i prästskola.

Och så åker de till sina sysstrar för att tigga

om mer pengar. För det är syssterna som

står för hela utbildningen.

Minst den scenen.

Margreta Krok är ju då...

Otrolig.

Hon är bara med i tre minuter.

Gunny Videl?

Ja väldigt värtlig.

Verkligen.

Men jag tycker att de här minuterna

apropå hierakier

Mona Malm

och fröder tiggar

mer pengar.

Det här samtalet...

Jag bara gråter.

Det är så otroligt.

Jag måste bara säga en sak som jag tänkte på

när jag sa succession.

Jag grät också en del

under succession.

Man har läst ganska mycket.

Nu när jag sett klart det.

Jag har undvikit alla artiklar, texter om succession.

Nu har jag läst ganska mycket.

Och det är ju faktiskt deprimerande

att läsa de här analyserna.

Om att det här är en

cynisk hov om

kapitalism eller

cynisk hov om makt.

Att det tilltalar vår tid

för att det är en cynisk tid som

tilltalas av cyniska

drama då.

Det är ju inte det som gör att den är populär.

Utan den är populär för att

det finns en slags sanning i den.

Alltså det är sana

en cast

när de tittar på den då.

Det är sant hur de rör sig

och hur de pratar.

Det är helt enkelt ärligt på den sätt.

Det har ingenting att göra med.

Tvärtom skulle jag säga att det finns ju en massor

av kärlek mellan de här siskorna

som är oförlös och så vidare och så vidare.

Det är så otroligt slapp att säga att den är cynisk.

Verkligen.

Det menar bara att godaviljan också,

bara att man sätter på den,

så blir man ju tådre för att den känns san.

Alltså det låter ju som en enkel förklaring.

Nej men jag håller med.

Den är ju cynisk.

Men det är inte därför den är bra.

Det är inte det som gör en san.

Det är det som gör en skillnad.

Är den än cynisk?

Är inte det här människor med stora pulserande

blödande hjärtan?

Det är klart att det finns cyniska inslag

i att de

inte tror på

det de jobbar med.

De kämpar för sina liv

att få makt över det här företaget.

Men innan sinne så skiter de ju att företaget jobbar med.

Det är klart att det finns en cynisk grundpremiss.

Men personligheterna,

person, de brinner

av känslor.

Det är inte när jag vill ha West Anderson kyla direkt.

Nej absolut inte.

I fallet med den här scenen i den godaviljan

så är ju hierarchyen väldigt tydlig.

Det handlar om klass eller om pengar.

Sistrona har en massa pengar.

Det har inte Mona Malm.

Nej men jag tänker på den väldigt mycket

när jag funderar på hur det kommer.

Så att jag alltid

placerar mig under folk

i hierarkin.

Det handlar inte bara om

ett väldigt tydligast närmare körer

som är hierarkiska.

Till exempel så var jag och lämnade in bilen.

Amanda hade fått

nåt upp i garaget.

Och repat den

både här och där.

Hon hade liksom

repat den högre fram och försökt parera det

och repat den därmed

vänster bak.

Och sen försökt parera det.

Det var en jävla röra helt enkelt.

Och jag beställde en tid

för att få den lagad

och åkte då till en verkstad

utanförstånd.

Och när jag går in i verkstaden så går jag in fel väg.

Det finns en dörr där det står

kundreservation.

Men den missar jag. Jag gör det som går in

via verkstaden, alltså genom verkstaden.

Där den håller på med bilen.

Och så går jag längre och längre in

i något typ av onkladningsrum

tills jag kommer igenom

till den här kundreservationen.

Så jag kommer in i en dörr som är lite oväntad

för

verkstadsreparatörerna.

Jag gick till vilser

och

jag har förlåt, jag vet inte hur jag kom in.

Men min bil

har fått repor och jag måste laga den.

Ja, får jag titta på den så

så går vi ut och tittar på bilen.

Och tittar på reporna runt om.

Och jag kan inte stå

för det där, alltså det är inte mina reper.

Det får stå för henne.

Ja, verkligen.

Det jag säger är då

jag säger hej till min fru

eller sånt där.

Gudbit.

Det är verkligen, det är inte min största stund.

Men jag måste ju.

Det är ju inte jag.

Och jag märker ju att han är en sån person som

jag vill inte

att han är en person som har gjort de här reperna

inför honom.

Och det är ju sant också, det är inte jag.

Och då säger han

vad då säger hej till din fru?

Ja, det är ju hon som har

ställt till det här.

Ja, då tittar han längre och går runt bilen

några varv.

En av

mina barns

kompis

pappa

skickade till mig på International Women's Day.

Alltså, 8 mars

skickade han en bild

på en bil som var helt

repad på sidan.

Och så skrev han Happy Women's Day.

Jag har varit på

det dagsboken och det du berättade.

Men det finns...

Ja, exakt.

Det finns ju en

jag måste fan spära upp den för det.

Det finns en sketch

det är väl någon typ av den som

skratta förlorar

upplägg amerikanskt

de två män

i medelåldens hittar och

säger One Liners

till varandra och så ska de inte skratta.

Och det är en som jag har

sett den 30 gånger

ej, 100 gånger.

Och jag har skickat den till

Ruben Östlund.

För jag tänkte att det är liksom

det här, det är som man får inte tycka att det här är roligt

men det är så roligt

för jag kan skratta

men jag måste väl se om jag kan hitta den.

Okej.

My wife told me to be more in touch

with my feminine side.

So I crashed the car.

And then ignored her all day

for no reasons.

Hade du det?

Ja.

So I crashed the car

and ignored her all day

for no reason.

Men ignored her all day

är det kvinnligt?

Nej men det är väl väl

kvinnligt.

Är du sur?

Nej, nej, nej, jag är inte sur.

Det var någonting jag gjorde ju.

Amanda, vad är det?

Nej, det är ingenting.

Säg till min fru.

Ja, det är hon som har

ställt till det här.

Och

till slut så säger han bara, jävlar

kan du

ta in henne?

Vem då?

Din fru. Varför ska jag ta in henne?

Ja, man skriver att han titt på henne.

Se vad det är för någon

som får till det så här.

Ja,

sa han.

Men är det en sägerning som han har sagt för du?

Jag vet inte.

Den har gått hem liksom i stugorna.

Där blev vi garp på den.

Ja, det verkar jag så.

Det öppnar ju upp

för mig då att här kan man vara lite misogyn.

Ja.

Det verkar vara lite fritt fram så.

Och då säger jag,

det vet att i Tyskland så har han

något som heter Frawenplats i garagen.

Alltså parkeringsficker

där bara kvinnor får parkera.

Och enda skillnaden mellan

Frawenplats och en annan ruta

är att Frawenplats

större, alltså mer utrymme

för dem att parkera på eftersom

det kan de behöva.

Är det så? Ja, jag såg

en film om det på Insta.

Så det var inte så att jag hittade på det.

Och så gav jag sig så. Nej, men det kan ju vara så att

det finns en större plats

för större bilar som har fått smeknamnet

framplats. Nej.

Eller är det så att, nej.

Nej, för att det han säger då

så börjar jag garva, ungefär

som de i det här sketchen.

Det garvar till liksom. Och då säger jag

nej, det där är en myt.

Alltså, inte att det finns Frawenplatser

det finns, men de är placerade

på sådana platser i garage

så att det alltid finns belysning och att det är

nära till en utgång. Så att det ska vara säkert

för kvinnor. Platsen är

säger lika stor som alla andra.

Så han har någon slags feministisk

grundton? Ja,

det är som han vänder på det.

Ja, men ändå så går jag därifrån

lättare på en sätt, från början så visste

vi inte vem som står över vem, men

i slutet ser det inte tydligt att han

står över mig. Då känner du dig trygg.

Ja, det är inte så dumt alltså.

Är det därför du har svårt att umgås

med yngre? Du, fan vad

intressant, det kan det mycket väl vara

därför att det här hamnar jag ju

omedelbart i en överordnad

position som jag avskyr.

Jag tycker inte om det där.

Det är också därför som jag blir illa berörd

lite, lite illa berörd

när någon kommer fram och vi pratar

om en bok som jag skrivit eller så.

Därför att jag känner ändå omedelbart

att jag hamnar i en position

där jag inte vill vara riktigt. Jag vill inte

vara

överordnad

någon. Jag hatar det.

Jag vill bara stå under. Ja, just då.

Och därför äter du lunch med

äldre män. Som väldigt tydligt är

över mig. Björn Fransén

är ett jättebra exempel. Han är

du vet ju vem det är, Kocken. Han är

väl en av påkockare i världen som har

två stycken tre stjärningar restauranger i

Gid Michelin. Han är väl en av världens

bästa kockar helt enkelt. Och jag har

hjälpt honom lite med med han sommarprat

för en år sedan och har sedan dess

fått hans nummer. Och jag tänker

att jag kan fråga honom saker.

Just då. Ja, det här

visste du ju.

Jag är typiskt mest i honom med att jag tar

en bild på en köttbit som jag ska

laga. Och då svarar han typ

vad är det för köttbit som du ska

förstöra det här gången. Alltså, han är

väldigt hård då. Och nu

har jag fått ta på Gotland-Sparis. Jag

var på en gård på Södra Gotland

i helgen. Och därför hann

det både gröna och vitsparis.

Det heter Tilsalu. Och jag gick

runt och kände på den. Vilken

sparris är bäst idag så jag?

Jag vet någonting om sparris.

Och då berättade hon vändigt för mig

att något som jag inte visste.

Jag vet inte om du visste det. Jag har

haft gått igenom livet och tänkt att

det finns två olika sparrisar. Den ena

är tjock och vit. Kallas för

vitsparis. Och den andra är tunn

och grön. Och kallas för grönsparis.

Men i själva verket då,

och det här var ju sensationellt,

så är det samma grönsak.

Alltså, den vita

delen växer under jorden.

Och den gröna

över.

Är det inte sensationellt?

Jo, lite.

Jag tror att jag aldrig kommer

att glömma det här. Jag köpte

vitsparis och en fisk

på Jessens

i Visby. Och sen skrev jag till

Björn Fransén. Jag vill göra

en beurre blanc.

Du vet. Smörsås.

Ja, en smörsås. Man kan väl

säga att det är som en beja utan

enkel.

Men det är ju väldigt svårt därför. Är det

äggen som binder en sås och när

äggen inte finns så är risken att

det spricker enorm. Och då svarar

Björnen Fransén till mig. Jag skriver

så här. Endast 0,04%

av Sveriges befolkning

kan göra en beurre blanc.

Och av dem 0,04%

så är 99% professionella

utbildade kockar.

Då kanske du förstår hur

svårt det är det du ska göra

Det där går du igång på.

Enorm. Det är klart att det gör.

I och med att du blir under

såte. Exakt.

Och då säger jag, jag har också en

helleflunda och då får han bara skräta

till den. Och då svarar jag rödkål.

Och då svarar han, ska ni ha

julbord. Alltså han är ju liksom

väldigt hånfull mot mig hela tiden.

Finns det någonting i det då som har också

både sexuella planet

flerta med tanken på att vara bunden

och vara i bur och sånt.

Och då är det ju så att man ska

rulla i mönnen. Nej det är

aldrig slagit så att det skulle vara

spännande. Det har varit ett kul

poddämna när du testar. Jag

utforskar det. Ja.

Testa. Tack.

Jag är ju som mest så som

skär sig såklart. Och

jag tar en bild på den och frågar

vad jag har gjort för fel. Och då svarar

han, det var fel att ens

försöka. Och jag

slog också av det.

Jag går igenom min kontakt med Björn

Fransén. Jag går igenom

SMS-en. Det är ju

förnedning alltså. Jag kan inte

ha några exempel. Du ser ett mönster.

Ja. En bit kött som jag skall

upp för tidigt och vätskan rinner ut

på skärbrädan. Då svarar

han, den köttbiten hade inte

jag serverat en hund.

En annan köttbit som jag är så

nöjd med ytan. Den är liksom

krispig och karamelliserad. Vad

tycker du så skriver jag? Och han svarar då

att jag är mest intresserad av inne

temperaturen. Och då svarar jag,

jag tog just ut den på rungnen på 57 grader

och då svarar han, då

kommer du vila upp den till 60 och det

går inte. Släng skiten.

Jag försöker göra en sås

som skär sig. Och jag frågar

om det funkar med stänkerhet i grädde.

Alltså om man kan rädda den med grädde

han svarar nej. Och jag

skriver det med hjälp med då.

Och då svarar han, den där jag vill hjälpa

dig med är att du ska förstå att du

har ditt nivå.

Då får du bonga.

Ja, alltså ändå återkommer jag till

honom om och med en dras till honom.

Varje gång som jag lever av mat skriver

jag ett nyttje semester och låter honom

förnedla mig. Och medan han pissar

på mig så inser jag då att jag känner

mig hemma där. Det är här jag vill vara

förstår du. Underst

i hierakin.

Vi är sponsor av Fodora

raff. Och jag bara

håller upp en bild för dig. Jag tänker att

jag var inte ensam när jag

för tio dagar sedan kom hem från

mitt landställe, Gotland, till Stockholm

med tomkyl.

Och allt var lite vimmerkantigt.

Barnen var oroliga.

Och det var idén

att gå ner till affären och

inhandla

råvaror och

hitta en recept och göra mat.

Det var otänkbar.

Men att rutinerna inte har dragit till

gång, då har man inte tagit form ännu?

Nej precis.

På landstället har jag

sopkorgen till höger

och här är det inte vänster.

Det hittar inte ens lådorna.

Att då göra mat.

Nej, det var

inte aktuellt. Då tog jag fram telefonen

klickade fram Fodora appen

och det blev i Sushy.

Eftersom barnen inte äter Sushy

på hela sommaren. Du pratar om någon slags

begångsperiod mellan sommar och

höstvarda.

Då man kan kosta på sig och beställa

middagar, kanske några kvällar i veckan.

Ja, precis.

Och också för att få den här tjänsten

av att förlänga sommaren,

förlänga semestern.

Det är fortfarande undantagstillstånd lite grann.

Vi har fortfarande frilejd.

Ja, det är väl en bra tid nu eftersom

Fodora just nu, för nya

kunder, har frileverans

på sina beställningar i 30 dagar.

Vi ska bara kolla in det här och

villkor för evigandet gäller.

Så ladda hem appen och kolla in det här. Tack, Fodora!

Tack!

Vi sponsrar av Masta.

Inte bara Masta, utan mer specifikt

skulle jag säga. Eller jag vill i alla fall

prata om Masta CX60,

alltså den här ladjebriden

som har en elektrisk däckvid på 63 km.

Vilket är ju

väldigt mycket.

Jag kör en bil som har en däckvid på 35 km.

Detta är alltså dubbelt så mycket.

Jo, det kan man prata om.

Man kan också prata allmänt om Masta, tycker jag.

Jag menar, då har jag varit där.

Man känner att det är ett

generation efter generation.

De har hållit på i hundra år

eller så, Masta.

Och det syns ju

inte det gjort, inte minst

med de här vävda tygen och traditionella

samman och lönträ och

allt det här lugna, eleganta,

sofistikerade,

får jag säga, japanska.

Det blir en enkel

och behaglig kupe där

som ger mig lugn.

Den är ju jävligt kraftfull också.

Förlåt, nu kommer jag tillbaka

till den här bilen

CX60.

Den har dragvikt på 2500 kg.

Och det är inte så dåligt.

Jag tycker att

designen är ändå ganska avgörande.

Du vet att Mastaskaparna

de utforskar idéerna till

bilarna genom lera.

Modellera i lera.

För att det ska finnas skäl i formen.

Nej, det visste jag faktiskt inte.

Sen har de också Sveriges längsta garanti.

Vet du det?

Nej, jag visste att alla bilar

har väl en nybilsk garanti.

Just det, för utom de tre åren

ordinarie så erbjuder Masta

ytterligare sju årsförlängd

komponentgarantiv. Vad säger de det?

Ja, men vi har sparat till bästa statist

att man då kan gå in på Masta.se

M-A-Z-D-A.se

och inte bara läsa mer

utan bygga din egen bil

med allt från färg till olika detaljer.

Det är en härlig upplevelse.

Gå in på Masta.se

Tack, Masta.

Jag tänker att det är väl en tradition

att du får gissa

på några namn.

Du har ju sagt förut

att det är lätt att

förutspå på något sätt.

Som att det är någon slags rocket science.

Nej, men även när Bibb rödde

hon har lagt ner ett års tid

på att...

Just det, med en redaktion på 20 pers

och en mångmiljonbudget

och tre dokument förstörare

för att det inte ska läcka.

Hon smarar ju nu.

Hon nämner oss inte min namn

men hon pratar ju om pratpoddarna

som kommer med kritik.

Och det visar hur mest

stort och angeläget sommar är, säger hon.

Vad är det för kritik vi kommer med då?

Ja, men till exempel att det är förutsägbart

eller att det är...

Att ett A i system skulle kunna

spotta ut den där listan

på 200 del sekund?

Mm.

Eller jag?

Precis.

Jag vill att du säger fem namn.

Och om du får tre rätt

så är det väl ändå...

Loreen?

Nej, men det är så.

Så...

Nej, nej.

Alltså, ju men...

Det menar du att det är så självklart?

Nej, men det är för...

Jag får inte säga sådana som är självklara.

Du hör ju själv.

Alltså, så basic.

Så banal kan man inte vara.

Det är det roligaste du har sagt om Bibby.

Okej, jag ska ta en större risktagning då.

Apropå Ola Fiske Härvan.

Hon ville ju vara lite farlig också.

Mm, jag vet.

PM Nilsson?

Ja, det är inte alls dumt.

Det hade varit ett hellre sätt att vara lite farlig.

Ja, precis.

Det är liksom lagomnivå på...

Mm.

Och slutligen då...

Nej, inte slutligen, tre till.

Ja.

Nej, men hon måste ju...

Hon kommer ta någon A i forskare.

Och...

Vi gissar väl då på Max Tegmarken

som han var med i det här uppropet

mot Ari.

Det kan det bli.

Eller har satt upp ett varingens finger.

Det skulle väl passa, liksom.

Jag skulle fan säga 90 % säker

på Tarik Sale.

Alltså...

Hon kan inte ge det till Ruben Östlund igen.

Men hon vill ju uppmärksamla

svenska film undret.

Alltså, Seger året 2022.

Okej.

Sen vill hon ju skicka en hälsning

till landsbygden alltid.

Kan det bli någon epadunk?

Vad heter hon? Tant snusk.

Okej.

Vi får se.

Jag har inte... inte mer känner jag lika mycket

som jag brukar i svensk media.

Men vad heter hon?

Börjsalmingsdottor.

Det måste jag säga.

95 % säker.

Där har du fem namn.

Ja.

Och då får vi se då. Men du är inte med, nej.

Du kan inte svara på.

Innan presskonferensen.

Men vad är det?

Du sa någonting om en intervju?

Ja, men nu är det som helst intervjun här då.

När...

Den här kritiken från pratpådar.

När jag tar del av kritik tänker jag,

är man stor ska man vara snäll?

Svarar hon?

Att hon är stor då.

Jag menar att vi borde vara snällare.

Nej, nej, nej. Att hon tänker att hon är stor.

För vi är ju lika stora som hon,

fast varje vecka året om.

Hon är bara stor under åtta veckor.

Eller?

Ja, visst.

Någon som jag skulle vilja se som jag pratade,

är hon Edmai Let.

Jag har kollat in hans videos.

Jag vet inte, är det galet eller är det genialt?

Han som menar att han lever...

Han har 90 dagar per månad.

Alltså, han är ganska stor i USA nu.

Nån slags life coach.

Han delar upp sina dagar i tre dagar.

Varje dag så har han då...

Ett ögonblick då han säger,

nu börjar den nästa dag.

För han menar att vi,

medvetet eller undermedvetet,

ser vi vårt liv i dagar.

Vilket han har rätt i så klart.

Att man med en ganska enkelt mindset-förändring

kan tänka att en dag består av tre dagar.

Förmiddag, eftermiddag, kväll.

Att man säger att nu är den här dagen slut.

Och jag skulle vilja höra om.

Vad tänker du spontant?

Eller du kan höra hur han formulerar?

The most ridiculous concept going on in the world today

is a 24-hour day.

We are still managing and measuring time

the same way we did 300 years ago.

A day is still 24 hours.

Who the hell came up with this crap?

I know what's got something to do with the sun and the earth's rotation.

I get all that crap.

300 years ago, guys, there was no cars.

There weren't any cars.

So if you wanted to communicate, I would have to write a letter

with my hands, put it on a horse's ass,

drive the horse to you.

A month later, you get it.

Maybe you get it.

Then you write me back and I get another letter back a month later.

Now there's this thing called a car.

Oh, they came with this thing called a phone.

They got this thing called electricity.

And then this huge advance became called internet.

And then this thing called a smartphone.

And so what used to take you and I five hours

to do a report in high school to go to the library,

find the book, research it, write it down by hand,

get an en encyclopedia Britannica.

My daughter can do in one second on Google.

I can text you in one second.

And I'm still managing time in the same increments

as a day as a dude did 300 years ago.

Are you out of your freaking mind?

But people do it every single day.

I'm one of the few human beings who hasn't done that for 25 years.

I've shrunk and compressed and manipulated and bent time.

Because I am average.

So I combined my RAS with my one mores,

with all these things we've talked about.

And here's the kicker.

My day starts at 6 a.m.

It runs till noon. That's a day.

We've all had a morning regal.

I got more done this morning. I've done it in three weeks.

Det är så komiskt på så många sätt.

Han är ju inte bara testasturonstin.

Han är ju också lite arg.

Arg på oss.

För att världen inte har förstått att man ska göra så här.

Man känner sig verkligen tydligt under honom i hierarkin.

Du gillar det här.

Jag gillar det.

Här menar du att vi borde anpassa vår idé om dagar.

Eftersom vi nu hinner göra så mycket mer på en dag.

Att det är helt idiotiskt att vi fortfarande pratar om 24 timmars dagar.

Det är ändå en kul premiss.

Man förstår att han säljer massa böcker.

Vad har jag gjort?

Business, kontakt, fitness, fun, fint.

Vad har jag gjort?

Och vad har jag recalibratat?

Vad har jag väntat?

Vad har jag gjort på listan?

Det har hänt.

I dagar, kontakt, business, fitness, fint, familj.

Det är alldeles där.

Fun.

Noon till 6 p.m.

3rd dag.

6 p.m. till middag.

Samtidigt.

Jag får 21 dagar nu.

Jag får 3 dagar i dag.

Jag får 21 dagar i dag.

Jag har stackat upp över en månad.

Jag har stackat upp över 6 månader.

Jag har stackat upp över 6 år.

Och jag har haft 1000 mer dagar än dig.

Jag ska ställa dig.

Jag ska ställa världen.

Ja, den här dagen var ganska bra.

Eller det här var en dålig dag.

Nu får man en ny chans klockan 12.

Det är så svårt på det här.

Var det mitt i lunchen ska man...

Det är därför man vill höra samma prat.

Då skulle han kunna utveckla det här.

Det här skulle kunna vara någonting för en komiker som skrev den där våtsrumsboken.

Han skulle kunna få ännu mer gjort.

Vi skulle då göra tre poddar i veckan.

Så vi poddar då...

Måndag, onsdag och fredag.

Men vi skulle ju ha mer tankar.

För vi skulle sammanfatta våran tankervädd tre gånger oftare.

Det är otroligt för Bibi Röder förstås.

Hon kan ju nu börja leva det här.

Så att hennes sommarprogram skulle kunna gå.

Om hon nu lever i trippla hastigheten.

Då kan hon göra två stycken ytterligare säsonger.

Varje säsong av sommar.

Hon kanske har gått hans kurs.

För 7 år har hon också vinter.

Ja, just det.

Hon gjorde det.

Fan.

Hon är ett steg för oss.

Men jag har inte det hela tiden.

Igen.

Hon vann.

Älningå.

Men nästa vecka kanske vi som vinner för då får vi se om jag hade rätt då.

Ja, det är kul.

Och då hänger lyssnarna med.

Vi ses.

Aj!

Nu är det jämst att prata om hur vi går igenom.

Varje dag kan vi vara här.

Machine-generated transcript that may contain inaccuracies.